USA rustar upp än mer i stället för att satsa på utbildningen. Varför?

Och ett år senare ser vi hur det går allt snabbare utför för dårhuset USA. USAs globala gangsterism hemsöker numera USA självt. Frågan är inte om utan när ett inbördeskrig ska börja i USA. Landets sammanbrottet lär går illa qvickt. Det kanske sker redan anno 2020. I så fall blir det nya året alldeles alldeles speciellt. Popcorn!

”While the world’s attention is absorbed by tectonic shifts unfolding across America as “a perfect storm of civil war, and military coup threatens to undo both the elections and the very foundations of the republic itself, something very ominous has appeared “off of the radar” of most onlookers. This something is a financial collapse of the trans-Atlantic banks that threatens to unleash chaos upon the world. It is this collapse that underlies the desperate efforts being made by the neocon drive for total war with Russia, China and other members of the growing Mutlipolar Alliance today.”

http://thesaker.is/hyperinflation-fascism-and-war-how-the-new-world-order-may-be-defeated-once-more/

https://russian.rt.com/world/article/790646-shveciya-vstuplenie-nato-rossiya
Det svenska parlamentet sa att regeringen som en del av bildandet av en nationell försvarspolitik bör överväga möjligheten att landets inträde i Nato. Enligt oppositionsledamot Edward Riedl, som skickade ett förslag till parlamentet (RT läs dokumentet), är Sverige ”i en mycket allvarlig situation” på grund av att Ryssland stärkt sin militära potential och dess användning. Experter noterar att en viss del av den svenska politiska institutionen regelbundet kommer med sådana initiativ, men hittills anser både regeringen och riksdagen sådana förslag som tvetydiga och irrelevanta. Dessutom har Stockholm i mer än 200 år följt en fördelaktig position för militär neutralitet, i samband med vilket ett beslut om Sveriges inträde i Nato inom överskådlig framtid är osannolikt, säger experter.
Parlamentarikern erinrade om att den nuvarande regeringen tidigare hade angett sin ståndpunkt i denna fråga och kallat medlemskap i Nordatlantiska alliansen irrelevant för Sverige. Samtidigt, enligt Riedl, bör Stockholm reservera en viss handlingsfrihet vid utformningen av försvarspolitiken.
”Sverige är i en mycket allvarlig position, eftersom Ryssland har stärkt sin militära potential och använder den utan tvekan. I det här sammanhanget bör det finnas en viss handlingsfrihet vid utformningen av den svenska försvarspolitiken och samarbetspolitiken inom säkerhetsområdet, säger Riksdagsledamoten.
Såsom framgår av förtydligandet till publikationen kommer dokumentet att skickas till regeringen för behandling om riksdagen godkänner förslaget.
Det är inte första gången sådana initiativ inleds i Sverige. Till exempel presenterade en medlem av samma måttliga koalitionsparti, Boriana Oberg 2019, ett lagförslag som uppmanar landets myndigheter att ansöka om medlemskap i Nato ”så snart som möjligt” i samband med Rysslands ”aggressiva beteende”.

Moskva betonar konsekvent att landets verksamhet, även inom området för att stärka sin egen säkerhet, inte utgör ett hot mot utländska partner. Till exempel har den ryska ledaren Vladimir Putin flera gånger talat om detta.
Det är värt att notera att Riedl i sitt förslag också nämner grannlandet Finland, särskilt med uppmärksamhet på den speciella karaktären av dess förhållande till Nordatlantiska alliansen.”Rysslands växande militära makt hotar ingen. Vi hade inte och har inga planer på att använda denna potential för stötande och ännu mer aggressiva ändamål. Vi hotar ingen, vi kommer inte att attackera någon, vi kommer inte att ta bort någonting från någon, vi har allt, säger presidenten under sitt tal till den federala församlingen i mars 2018. Riksdagsledamoten anser att Helsingfors följer ståndpunkten att ”lämna dörren till Nato öppen” så att ”den allt mer aggressiva ryska regimen har något att förlora om den beslutar att inleda en provokation eller undersöka det finska försvaret.”
”Diskontera inte några alternativ som tjänar till att stärka dina egna försvarsmöjligheter”, betonar Riedl.
Samtidigt har den ryska sidan upprepade gånger uttryckt oro över utvidgningen av Natos verksamhet nära Rysslands gränser. Försvarsminister Sergei Shoigu uppgav att alliansens politik syftar till att stärka den framåtriktade militära närvaron på östra flanken. Enligt ministern använder Natos representanter ”aktivt myten om det ryska hotet” och utvidgar det militära samarbetet, bland annat med Stockholm och Helsingfors.

Det ryska utrikesministeriet pekade också på att Sverige och Finland ”engagerat sig” i Natos ”praktiska aktiviteter”. Enligt den officiella representanten för avdelningen, Maria Zakharova, leder den svenska och finska militärens deltagande i alliansens övningar bara till en förvärring av situationen.
”Detta bidrar inte till att stärka stabiliteten och säkerheten i norra Europa, på den europeiska kontinenten som helhet, och, naturligtvis, denna politik medför detta tillvägagångssätt verkliga risker för försämring av situationen i regionen,” sade diplomaten.
Dmitry Novikov, första vice ordförande för State Duma Committee on International Affairs, delar denna ståndpunkt. I ett samtal med RT uppskattade han uttrycket för idéer relaterade till möjligheten att gå med i ett militärblock i länder som följer en neutralitetsposition.
I sin tur föreslog Vladimir Olenchenko, seniorforskare vid Center for European Studies, IMEMO RAS, att USA kan vara intresserade av att Sverige och Finland går med i Nato. Experten förklarade att med nya medlemmars inträde i alliansen kommer Washington, som huvudleverantör av militär utrustning för blocket, att ta emot nya kunder och Nato kommer att få ytterligare inkomster.”Jag tror att sådana idéer utgör ett hot mot den europeiska säkerheten och säkerligen för Ryska federationens säkerhet, eftersom Sverige inte är så långt ifrån Ryssland. Och med tanke på att en palissad av Natos militärbaser har upprättats nära de ryska gränserna i Östeuropa är vi naturligtvis inte på något sätt intresserade av att ett annat land kommer att uppstå, vilket på grund av sin euro-atlantiska solidaritet skulle få utländska kontingenter. ” – förklarade Novikov.
”Jag ser här bara en fördel för USA, eftersom de länder som gick med – samma baltiska länder, samma Polen – ökade utgifterna för försvar, för inköp och förnyelse av militär utrustning och vapen. Huvudleverantören är som regel USA: s militärindustriella komplex, därför behöver man inte prata om någon nytta för Sverige och Finland – de kommer att behöva sänka kostnaderna för andra budgetposter, säger källan.

Sveriges samarbete med Nato började 1994 när landet gick med i programmet Partnership for Peace. 1997 blev Stockholm medlem i Euro-Atlantic Partnership Council och 2014 – ett av fem länder som fick utökade möjligheter till dialog och samarbete med militärblocket.
Under lång tid deltog Sverige i operationer under Natos regi, liksom EU och FN. I synnerhet var svenska enheter involverade i uppdrag på Balkan, Mellanöstern och Afrika.
Dessutom deltar Sverige i stora NATO-militära manövrer och har också rätt att tillåta alliansen att utplacera sina styrkor och bära dem genom landets territorium.
Med hänsyn till den speciella karaktären hos relationerna mellan Stockholm och Nato blir frågan om möjligheten att gå med i alliansen ofta en snubblock i dialogen mellan de motsatta politiska krafterna i landet. Återigen diskuterades detta problem aktivt inför valet till riksdagen hösten 2018.
Sedan blev det anledningen till diskussioner mellan oppositionens centrum-högerallians (Moderate Coalition Party, Center Party, People’s Party och Christian Democratic Party) och den ”rödgröna” koalitionen (Social Democratic Workers Party, Green Party och Left Party).
Representanter för ”alliansen” är för tanken på landets anslutning till Nato och en ökning av försvarsutgifterna. I sin tur har koalitionen, trots stödet för ett utökat samarbete med militärblocket och USA, inte för avsikt att ta på sig nya skyldigheter, inte heller på grund av de därmed sammanhängande ekonomiska svårigheterna.

Natalya Eremina, professor vid institutionen för europeiska studier vid fakulteten för internationella relationer, St Petersburg State University, kommenterade bristen på enhet i svenska parlamentet i frågan om landets anslutning till Nato.Som ett resultat av valet lyckades ingen av koalitionerna få majoritet i parlamentet och oppositionsledaren Ulf Christersson bjöd in den ”rödgröna” regeringen att avgå .
”Detta förslag tas regelbundet upp för diskussion. Detta gäller både Sverige och Finland. Men detta förslag på parlamentarisk nivå uppfattas som tvetydigt, som en av de negativa faktorerna i utvecklingen av händelser, ”sa hon till RT.
Enligt Eremina tror allmänheten i dessa länder – varken politiker eller vanliga medborgare – att situationen har nått den punkt där sådana frågor kan diskuteras på allvar.
Så det officiella Stockholm överväger för närvarande inte möjligheten att gå med i Nato, påminner i sitt initiativ parlamentarikern från den ”måttliga” Edward Ridl. Denna ståndpunkt följs av ministerkabinettet bestående av socialdemokrater och ”gröna”, även om ”hälften av parterna i parlamentet” stöder anslutning till alliansen, insisterar ställföreträdaren.

Enligt opinionsundersökningar stöder en stor del av den svenska befolkningen under de senaste åren inte landets anslutning till Nato , samtidigt som de uttrycker förtroende för att alliansen ändå kommer att hjälpa Stockholm, om det behövs.
Enligt biträdande Dmitry Novikov uppfyller inte anslutningen till Nato som helhet inte intressen för invånarna i de länder där sådana idéer uttrycks. Utplaceringen av utländska militära kontingenter och vapen i stater som är associerade med Nato med vissa skyldigheter gör dem till ”potentiella mål för vedergällningsstrejk i händelse av en ogynnsam utveckling av situationen”, konstaterar parlamentarikern.
Det bör tilläggas att de svenska politikerns åsikter om vad som kan betraktas som ett hot mot staten är polära samma som deras ståndpunkter angående utsikterna att gå med i Nordatlantiska alliansen.
Så om Riedl i sitt uttalande anser att Ryssland är ”redo att rita om kartan över Europa” och ”utnyttja sin militära potential”, uttryckte chefen för kontotsintelligensenheten för den svenska statstjänsten (SÄPO) Daniel Stenling i mars 2019 tvärtom förtroende för att att Moskva inte utgör ett militärt hot mot Stockholm.
”Vi övervakar ryska aktiviteter. För närvarande ger våra uppgifter inte anledning att tro att Ryssland utgör ett militärt hot. Vi kommer inte att utesluta detta i framtiden, men nu kommer vi inte att göra det, sade han.

Finland följer en liknande ståndpunkt. Således noterade republikens försvarsminister Antti Kaikkonen sommaren 2019 också att de i Helsingfors inte såg hotet från Moskva, men de skulle fortsätta att behålla sitt försvar . ”Finland upplever inte ett omedelbart militärt hot från Ryssland. Men när vi utvecklar vår försvarsförmåga tar vi hänsyn till att vi intar en position vid gränsen till en militärallians och intill en stormakt, konstaterade avdelningschefen.
Sverige och Finland har verkligen ingen anledning att frukta aggression från Ryssland, eftersom Moskva inte överväger möjligheten att använda militärmakt utan berättigande, inklusive på doktrinärnivå, konstaterade Vladimir Olenchenko.
”Om politikerna i Sverige, Finland, Nato vänder sig till Rysslands militära doktrin, kommer de att se att dokumentet inte innehåller några åtgärder i förhållande till Nordeuropa, särskilt Finland och Sverige. Därför finns det inga tvingande skäl att tillskriva Ryssland aggressiva avsikter gentemot Sverige och Finland, avslutade experten.