I kvälls-serien ”Aktuella artiklar för ett år sedan och idag” återpubliceras denna artikel som verkar vara aktuell i högsta grad…
Detta är Sammanfattning och Konklusion av en mycket lång och något krävande artikel i den internationellt ledande vetenskapliga medicinska tidskriften The Lancet. The 2019 report of The Lancet Countdown on health and climate change: ensuring that the health of a child born today is not defined by a changing climate. Denna gång översatts av en dam som kommer från Haprandatrakten.
De starka sambanden mellan klimat och hälsa.
Sammanfattning: Lancet Countdown är ett internationellt, tvärvetenskapligt samarbete vars uppgift är att övervaka den förändrade hälsoprofil som orsakats av klimatförändringarna, och som tillhandahåller en oberoende utvärdering av uppgifter som har lämnats in av regeringar från hela världen under Parisavtalet. Rapporten från 2019 presenterar en årlig uppdatering av 41 indikatorer på fem viktiga domäner: påverkan av klimatförändringar; exponeringar och sårbarhet; anpassning; planering och motståndskraft för hälsa; dämpande effekter och hälsofördelar; ekonomier och finanser; och offentligt och politiskt engagemang.
Rapporten representerar resultat och konsensus från 35 ledande akademiska institutioner och FN-organ från alla kontinenter. Varje år vidareutvecklas och förbättras de metoder och data som ligger till grund för Lancet Countdowns indikatorer, med uppdateringar av bedömningarna vid varje steg i denna rapport.
Klimatforskare i världsklass samarbetar för att åstadkomma kvalitet och mångfald: ekologer; matematiker; ingenjörer; energi-, mat- och transportexperter; ekonomer; sociala och politiska forskare; folkhälsopersonal; och läkare.
Vetenskapen om klimatförändringar beskriver en rad möjliga framtidsscenarier, vilka till stor del är beroende av huruvida och i vilken grad man har agerat, eller förhållit sig passiv, i en värld som håller på att bli varmare. Den politik som genomförs kommer att ha vittgående följder. De indikatorer som används avser både dagens effekter av klimatförändringar och det globala svaret.
Att förstå dessa beslut som ett val mellan en av två vägar – en som fortsätter med ”business as usual” och en annan som dirigerar om mot en framtid som stannar ”klart under 2 ° C” – visar hur viktigt det är att erkänna klimatförändringarnas konsekvenser och placera det nödvändiga svaret allra längst fram.
Den mellanstatliga panelen för klimatförändringar tillhandahåller bevis från International Energy Agency och US National Aeronautics and Space Administration vilka tydliggör graden och storleken av de klimatförändringar som vi erfar idag och sammanställer dessa två bedömningar.
Klimatförändringarnas påverkan av människors hälsa.
Världen har observerat en temperaturökning på 1 ° C över förindustriella nivåer, där återkopplingscykler och polär förstärkning resulterar i en stigning så hög som 3 ° C i nordvästra Kanada.
1,2. Åtta av de tio varmaste åren har inträffat under det senaste decenniet.
3. Denna snabba förändring beror främst av förbränning av fossila bränslen, som sker en hastighet av 171000 kg kol, 116000000 liter gas och 186000 liter olja varje sekund
4-6. Framstegen när det gäller att minska detta hot i bästa fall, med koldioxidutsläpp som fortsätter att öka 2018.
7:e. Flera av indikatorerna i rapporten pekar på att världen följer ” business as usual” -vägen.
Mängden av koldioxid i energisystemet har varit oförändrat sedan 1990 (indikator 3.1.1), och från 2016 till 2018 ökade den totala tillförseln av kol i den primära energiförsörjningen med 1, 7%, det vände en tidigare registrerad nedåtgående trend (indikator 3.1.2).
Vårdsektorn är ansvarig för cirka 4,6% av de globala utsläppen, ett värde som ständigt ökar i de flesta större ekonomier (indikator 3.6).De globala subventionerna för fossil bränsleförbrukning har ökat med 50% under de senaste tre åren och de nådde en topp på nästan 430 miljarder USD 2018 (indikator 4.4.1).
Ett barn som föds idag kommer att uppleva en värld som är mer än fyra grader varmare än det förindustriella genomsnittet, en värld med klimatförändringar som påverkar människors hälsa från nyföddhet till ålderdom. Över hela världen är barn bland dem som drabbas värst av klimatförändringar.
Sedan 1960 har man sett nedåtgående trender i den globala avkastningen av alla viktigaste grödor, det hotar livsmedelsproduktionen och livsmedelsförsörjningen, och spädbarn är ofta de som drabbas värst av de potentiellt permanenta effekterna av undernäring (indikator 1.5.1). Barn tillhör den grupp som är mest mottaglig för diarrésjukdomar och de blir allvarligast sjuka. Antalet dagar som är bra för sprisningen av Vibrio-patogenen som svarar för de flesta fallen av diarré har fördubblats indikator 1.4.1).
Under tonårstiden och efter den är luftföroreningar skadliga – främst beroende på fossila bränslen och de förvärras av klimatförändringar – hjärtat, lungorna och alla andra viktiga organ påverkas.
Dessa effekter ackumuleras över tid, och till vuxen ålder, med 2,9 miljoner dödsfall globalt 2016, vilkas orsaker kan spåras till fina partiklar från omgivningen (indikator 3.3.2) Det totala antalet dödsfall global luftföroreningar uppgår till 7 miljoner.
8. Senare i livet blir det allt svårare p g a frekvensen och allvarlighetsgraden i extrema väderförhållanden. Familjer får problem och människors försörjning hotas, kvinnorna är bland de mest utsatta i en rad sociala och kulturella sammanhang. Globalt sett upplevde 77% av länderna att det skett en ökning av antalet människor i befolkningen som hade exponerats för bränder från 2001–14 till 2015–18 (indikator 1.2.1).
Indien och Kina hade de största ökningarna, i Indien hade över 21 miljoner varit utsatta och och i Kina 17 miljoner.
I låginkomstländer är nästan alla oförsäkrade, och ekonomiska förluster på grund av extrema väderhändelser lägger en särskilt stor börda på individerna och hushållen (indikator 4.1). Temperaturökning och värmeböljor begränsar alltmer arbetskapaciteten hos olika befolkningar. Under 2018 förlorades 134 miljarder möjliga arbetstimmar globalt, 45 miljarder mer än år 2000, och i södra USA förlorade 15–20% av potentiella dagsljusstimmar under den hetaste månaden 2018 (indikator 1.1.4) .
De som är 65 år och äldre är särskilt sårbara för effekter av klimatförändringen och särskilt av extrem värme. I varje region har befolkningen blivit mer sårbar för värme och värmeböljor från 1990 till 2018. De mest utsatta områdena ligger i Europa och östra Medelhavet (indikator 1.1.1). År 2018 upplevde de här sårbara populationerna globalt 220 miljoner exponeringar för värmeböljor , vilket bröt det tidigare rekordet på 209 miljoner år 2015 (indikator 1.1.3).
Japan som har en åldrande befolkning, hade under 2018 32 miljoner exponeringar för värmeböljor som drabbade människor 65 år och äldre, ungefär lika mycket som antal individer i denna åldersgrupp.
Slutligen, fastän de är svåra att kvantifiera, riskerar klimatförändringar att senare medföra migration, ökning av fattigdom, våldsamma konflikter, och psykiska sjukdomar hos människor i alla åldrar och av alla nationaliteter.
”Business as usual” kommer att resultera i en grundligt förändrad värld, med de beskrivna indikatorerna som ger en uppfattning om hur konsekvenserna kommer att bli. Varje nyfött litet barns liv kommer att påverkas djupt av klimatförändringarna. Om vi inte påskyndar ett ingripande kommer detta att påverka människors hälsa i varje skede av deras liv. Som ett svar på klimatförändringar när det gäller hälsa, har Parisavtalet satt upp ett mål att ”hålla ökningen av den globala medeltemperaturen till långt under 2 ° C över förindustriella nivåer, och fortsätta ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 ° C.”
I en värld som överensstämmer med Parisavtalets ambition, skulle barn som föds idag kunna se utfasningen av allt kol i Storbritannien och Kanada mellan sin sjätte och elfte födelsedag; de skulle kunna se Frankrike förbjuda försäljning av bensin och dieselbilar vid sin 21-årsdag; och de skulle vara 31 år när världen når noll utsläpp år 2050, med Storbritanniens senaste åtagande att nå detta mål.
Förändringarna kan i så fall resultera i renare luft, säkrare städer och mer näringsrik mat, i kombination med förnyade investeringar i hälsosystem och en vital infrastruktur. Denna andra väg – som begränsar den globala medeltemperaturökningen till ”långt under 2 ° C” – är möjlig och skulle förbättra hälsan hos ett barn som föds idag under hela dess liv.
Med hänsyn till data från indikatorerna för 2019 kan en sådan övergång börja utvecklas. Trots en liten ökning av kolanvändningen under 2018 fortsatte viktiga länder som Kina att minska sin andel i elproduktionen (indikator 3.1.2). På motsvarande sätt stod förnybara energikällor för 45% av den globala tillväxten av kraftproduktionsvolymen det året, och el med lågt koldioxidutsläpp nådde så högt som 32% av den globala elen 2016 (indikator 3.1.3).
Användningen av elektriska fordon per capita ökade med 21% mellan 2015 och 2016 och representerar nu 1, 8% av Kinas totala bränsleanvändning för transport (indikator 3.4). Minskning av luftföroreningar i Europa från 2015 till 2016 kan leda till en minskning av kostnader på 5, 2 miljarder euro per år om denna minskning förblir konstant under en livstid (indikator 4.2).
De initiala investeringskostnaderna täcks i flera fall av de ekonomiska besparingar man kan göra tack vare en friskare och mer produktiv arbetskraft, som kräver lägre sjukvårdskostnader.
På samma sätt blir städer och hälsosystem mer motståndskraftiga mot klimatförändringseffekterna. Ungefär 50% av tillfrågade länder och 69% av de undersöka städerna rapporterade att ansträngningar görs för att genomföra nationella planer för hälsoanpassning eller att man utför riskbedömningar av klimatförändringarna (indikatorer 2.1.1, 2.1.2 och 2.1.3).
Dessa planer genomförs nu, där antalet länder som tillhandahåller tjänster som påverkar klimatet inom hälsosektorn ökar från 55 2018 till 70 år 2019 (indikator 2.2) och 109 länder rapporterar medium till hög implementering av ett nationellt ramverk för hälso- och sjukvård (indikator 2.3. 1).
Den växande efterfrågan kombineras med en stadig ökning av utgifterna för hälsa, vilket motsvarar 5% (13 miljarder pund) av den totala anpassningsfinansieringen under 2018 och har ökat med 12% under de senaste 12 månaderna (indikator 2.4). Denna ökning finansieras delvis av ökande intäkter från koldioxidskatter, med en ökning på 30% till 43 miljarder US-dollar mellan 2017 och 2018 (indikator 4.4.3).
De nuvarande framstegen är emellertid otillräckliga. Indikatorerna som publicerades i Lancet Countdowns rapport från 2019 vittnar om en värld som kämpar för att hantera uppvärmningen som sker snabbare än regeringar kan eller vill ta ställning till www. thelancet.com Publicerad 13 november 2019 https://doi.org/10.1016/S0140-6736(19)32596-6 3 svar.
Möjligheter försummas. Green Climate Fund (Gröna klimatfonden) har ännu inte fått medel till projekt som är specifikt inriktade på att förbättra folkhälsa relaterad till klimatet, trots att i andra forum identifierar ledare för små öar i utvecklingsländerna sambanden mellan hälsa och klimatförändringar (indikator 5.3 ). Den yngre generationen har svarat på klimatförändringarna genom att leda en våg av skolstrejker över hela världen. Det behövs djärva nya tillvägagångssätt för beslutsfattande, forskning och affärsverksamhet för att ändra kurs. En exempellös utmaning kräver ett exempellöst svar, och det kommer att krävas arbete av dagens 7,5 miljarderna människorna för att säkerställa att ett nyfött barns hälsa inte bestäms av ett förändrat klimat.
Slutsats: Lancet Countdown 2019 som följer upp de framsteg som görs när det gäller hälsa och klimatförändringar bildades för fyra år sedan och bygger vidare på Lancet-kommissionens arbete 2015. Den har förbundit sig att i en öppen process som upprepas och som alltid syftar till att stärka metoderna, skaffa nya och unika former av data och samarbeta med globala ledare inom folkhälsa och klimatförändringar.
De 41 indikatorerna som presenterades i rapporten från 2019 representerar konsensus och arbetet under de senaste 12 månaderna och är indelade i fem kategorier: klimatpåverkan, exponeringar och sårbarheter; anpassning, planering och motståndskraft för hälsa; anpassning och hälsofördelar; ekonomi och finans; och offentligt och politiskt engagemang.
Uppgifterna som publiceras här belyser de pågående trenderna i en värld som håller på att bli varmare, och som hotar människors välbefinnande. Som det fjärde hetast registrerade året sågs 2018 rekordstora ytterligare 220 miljoner exponeringar av extrem värme, i kombination med motsvarande ökad sårbarhet för värme på alla kontinenter. Som ett resultat av detta och mer utbredda klimatförändringar var vektorkapaciteten för överföring av denguefeber den näst högsta registrerade, med 9 av de senaste 10 mest relevanta åren som inträffat sedan 2000.
När det gäller mildring och anpassning är fortfarande framstegen otillräckliga, koldioxidintensiteten i energisystemet har förblivit oförändrat. Med 2,9 miljoner dödsfall på grund av luftföroreningar; och en tillbakagång av den tidigare nedåtgående trenden för kolanvändning.
Trots detta långsamma framsteg, när klimatförändringarnas materiella effekter avslöjar sig, svarar också världens länder något. 51 av de 101 länderna som är på väg, har utvecklat nationella planer för anpassning av hälsa, 70 länder tillhandahåller klimatinformationstjänster till hälsosektorn, 109 länder har från medel till hög implementering av ett nationellt ramverk för hälso- och sjukvård, och 69% av städerna har kartlagt risk- och sårbarhetsutvärderingar.
Hälsorelaterad finansiering fortsätter att öka, och står nu för 12 % av de globala utgifterna för anpassning. Slutligen fortsätter det offentliga och politiska engagemanget att öka, med ett växande intresse för skolklimatstrejker, med UNFCCC: s årliga möten och rapporter från organisationer inom det medicinska och hälsoområdet. De senaste tre decennierna har man kunnat bevittna av allt fler vetenskapliga data som pekar på behovet av att utsläppet av växthusgaser minskar.
Fastän denna rapport diskuterar flera positiva indikatorer fortsätter CO2-utsläppen att öka.
Hälsokonsekvenserna av detta är uppenbara idag och kommer säkert att förvärras utan omedelbara åtgärder. Trots att allmänhetens uppmärksamhet ökat under de senaste 12 månaderna ser världen ännu inte ett svar från regeringar som matchar utmaningens omfattning. De som har yrken som rör hälsa har en viktig roll – att rapportera hälsoriskerna av klimatförändring och genomföra ett robust svar som kommer att förbättra människors hälsa och välbefinnande.
I cykelstaden Uppsala invigdes en cykelparkering inomhus (som ej hade planerats när hela stationsområdet byggdes om blott några år tidigare, vilket betyder att det blev mycket dyrare och att man missade chansen att få ett par extra våningar och en bättre tillfart för samma pengar) men man kan inte använda den om man har ingen smartphone.
Detta är ett exempel på dels usel planering, dels uppmuntran till energislöseri.
Det smartphonebaserade samhället är enormt energikrävande (eluttag för laddning finns numera nästan överallt – buss och tåg inkluderade – och där de saknas används de uttag som är avsedda för dammsugare och annan underhållsutrustning) och de bakomliggande datacentralerna slukar en allt större andel (typ 10 % nu ?) av världens elproduktion.
Tillgänglig statistik visar att merparten av datatrafiken i den rika världen består av strunt, men myndigheterna gör att vad de kan för att tvinga alla och envar att ansluta sig (i Frankrike går det inte längre att skattedeklarera på annat sätt än numeriskt, samtidigt som skattekontoren läggs ner; har man ingen dator – många på landsbygden har inte ens tillgång till ADSL eller 2G – får man vackert ta bilen, alternativt taxi, till det skattekontor som till äventyrs finns kvar ett antal mil bort).
Samtidigt finns dokumenterade hälsorisker kopplade till mikrovågor, som bara kan öka med tilltagande (o)frivillig exponering.
I stället för att beakta dessa hälsorisker planeras dels nedläggningen av kopparnätet i hela EU, dels implementeringen av 5G, som kommer att öka dessa risker mångfalt, samt främja konsumtionen av ännu mer strunt under – om alls möjligt -allt fler timmar. Vi blir allt mer asociala hjärntvättade zombier, som knapprar in allt större mängder sömnmedel och psykofarmaka.
En risk som syns med blotta ögat på badstränder och i simhallar är ”datormagen” (hos de som ens orkar palla sig ut och dra på badkläder). Coca-Cola-slukande smartphonezombier blir allt tidigare diabetiker, vilket inte direkt främjar besparingar i hälsosektorn. Likväl är sockerdryck standard i menyn i så gott som alla snabbmatställen och lunchserveringar, ofta utan att kranvatten ens erbjuds kostnadsfritt. Sockerintaget per capita är i Sverige runt dubbelt så stor som det på tok för höga genomsnittet i EU. Likväl finns ingen sockerskatt på EU-nivå. I vissa fattiga länder är barnens mjölktänder genomruttna.
Nog är klimatet en hälsorisk, men det är samhällsklimatet som det fråga om!