Klimatfrågan – Det brinner!?

I kvälls-serien ”Aktuella artiklar för ett-två år sedan och idag” återpubliceras denna artikel som är lika aktuell idag.

Klimatfrågan – Det brinner!?

Detta är en översättning av första delen en artikel ”On Fire This Time” av John Bellamy Foster, en ledande marxistisk debattör i klimatfrågan på vänsterkanten i USA. Sociologiprofessorn JB Foster är chefredaktör för Monthly Review, en socialistisk kvalitetstidskrift som utkommit sedan 1949. I första numret fanns en artikel av en inte helt obekant forskare, Albert Einstein ”Why I am a socialist”.
Artikeln finns i novembernumret av tidskeiften och har titeln ”On Fire This Time”.

Översättningen har gjorts av en i frågan mycket intresserad dam i Göteborgstrakten, som även har översatt kommande utdrag ur den långa artikeln.

Är Fosters optimism välgrundad? Det är frågan.

On Fire This Time.

Idag kan vi se, vad som verkar vara början på en ekologisk revolution, ett nytt historiskt ögonblick som ingen annan mänsklighet har upplevt.1 Som Naomi Klein antyder i sin nya bok ”On Fire” brinner inte bara planeten, utan en revolutionär klimatrörelse håller på att resa sig och dess svar är ”On Fire” .2 Här är en kort kronologi från det senaste året, med fokus på klimataktioner i Europa och Nordamerika – även om det bör betonas att hela världen den här gången nu objektivt (och subjektivt) brinner.3

Augusti 2018: 15-åriga Greta Thunberg inleder sin skolstrejk utanför Sveriges Riksdagshus.
8 oktober 2018: FN: s mellanstatliga panel för klimatförändringar (IPCC) släpper en särskild rapport om global uppvärmning på 1,5 ºC , som pekar på behovet av ”systemskifte …. i en omfattning som saknar motstycke.” 4 (The United Nations Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) releases Special Report on Global Warming of 1.5)
6 november 2018: Alexandra Ocasio-Cortez (demokrat) väljs in som ett kongressledamot för en plattform som inkluderar New Green Deal.5
17 oktober 2018: Extinction Rebellion-aktvister ockuperar Greenpeaces huvudkontor i Storbritannien och kräver iscensättning av en massiv civil olydnad för att ta itu med klimatnödläget.
13 november 2018: Medlemmar av Sunrise-rörelsen ockuperar talmannen Nancy Pelosis kongressbyrå; den nyvalda ledamoten Ocasio-Cortez ansluter sig till dem.5
17 november 2018: Extinction Rebellion- aktivister blockerar fem broar över Themsen i London.
10 december 2018: Sunrise Movement-aktivister strömmade in på Demokratiska partiets viktiga kongressbyråer och krävde upprättandet av en särskild kommitté för en New Green Deal.
19 december 2018: Antalet kongressmedlemmarna som nu stöder en särskild kommitté för en New Green Deal stiger till fyrtio.
25 januari 2019: Greta Thunberg talar inför World Economic Forum: ”Vårt hus brinner … Jag vill att ni ska agera som om vårt hus brinner. För det gör det. ”6
7 februari 2019: Kongressledamoten Ocasio-Cortez och senator Edward Markey introducerar Green New Deal-resolutionen för kongressen.7
15 mars 2019: Nästan 2 100 ungdomsledda klimatstrejker äger rum i 125 länder, 1,6 miljoner deltar (100 000 i Milano, 40 000 i Paris, 150 000 i Montreal) .8
15–19 april 2019: Extinction Rebellion stänger av stora delar av centrala London.
23 april 2019: Thunberg talar inför Storbritanniens parlament ”Hörde ni vad jag just sa? Är min engelska okej? Är mikrofonen på? För jag börjar undra. ”9
25 april 2019: Demonstranter för Extinction Rebeillions blockerar Londonbörsen och limmar fast sig på deras entréer.
1 maj 2019: Storbritanniens parlament förklarar klimatnödläge strax efter liknande förklaringar från Skottland och Wales.
22 augusti 2019: Senator och presidentkandidat Bernie Sanders presenterar den hittills mest omfattande Green New Deal-planen och föreslår offentliga investeringar på 16,3 biljoner dollar under tio år.10
12 september 2019: Antalet kongressledamöter som stöder Green New Deal-resolutionen når 107.11
20 september 2019: Fyra miljoner människor ansluter sig till den globala klimatstrejken och arrangerar mer än 2500 aktioner i 150 länder. 1,4 miljoner protester bara i Tyskland.12
23 september 2019: Thunberg håller tal FN: ”Människor lider. Människor dör. Hela ekosystem kollapsar. Vi är i början av en massutrotning, och allt ni kan prata om är pengar och sagor om evig ekonomisk tillväxt. Hur vågar ni! ”13
25 september 2019: IPCC: s särskilda rapport om havet och kryosfären släpps, den indikerar att många lågtliggande megastäder och små öar, särskilt i tropiska regioner, kommer att få vara med om ”extrema havsnivåer” varje år fram till 2050.14

Vågen av protester mot klimatförändringarna under det senaste året, berodde till stor del på IPCC: s rapport i oktober 2018, som förklarade att om vi ska lyckas nå målet, måste koldioxidutsläppen ha sin kulmen 2020, och därefter sjunka med 45 procent fram till 2030 och komma fram till nollutsläpp 2050, för att världen ska ha en rimlig chans att undvika en katastrofal ökning av den globala medeltemperaturen på 1,5 ºC.15

Ett oerhört stort antal människor har plötsligt blivit medvetna om att för att kunna backa från det stup som mänskligheten står inför är det är nödvändigt att påbörja stora socioekonomiska förändringar som överensstämmer med krisen i det globala systemet . Detta har resulterat i att System Change Not Climate Change, namnet på den ledande amerikanska ekosocialistiska rörelsen, blev mantrat för hela den globala klimatrörelsens gräsrötter. 16

Thunbergs och skolelevernas häpnadsväckande strejker för klimatet, Sunrise Movement, Extinction Rebellion och Green New Deal, allt inom ett år, tillsammans med de faktiska protesterna och miljoner klimataktivisters strejker, varav den stora majoriteten är unga, har inneburit en massiv förändring av miljökampen i de långt framskridna kapitalistländerna. Praktiskt taget över en natt har kampen förskjutits från dess tidigare mer allmänna ramverk för klimatåtgärder, mot rörelsens mer radikala klimaträttvisa och in under ekosocialistiska vingar.17

Klimataktionsrörelsen har till stor del varit reformistisk, och den har bara försökt att knuffa ”business as usual” i en mer klimatmedveten riktning. 400 000 demonstrerade i Klimatmarschen i New York 2014, demonstrationen organiserades av People’s Climate Movement, men den fortsatte inte till FN-skrapan där klimatförhandlare möttes, utan till 34th Street och 11th Avenue, en icke-destination, med resultatet att den hade mer karaktär av en parad än av en protest.18

Däremot är klimaträttviseorganisationer som Extinction Rebellion, Sunrise Movement och Climate Justice Alliance kända för sina direkta aktioner. Den nya rörelsen är yngre, djärvare, mer mångfaldig och mer revolutionära i sin synvinkel.19 I den nuvarande kampen för planeten finns det en växande acceptans för att de sociala och ekologiska produktionsförhållandena måste omvandlas.

Endast en förändring som är revolutionerande när det gäller skala och tempo kan dra mänskligheten ur den fälla som kapitalismen har gillrat.
Som Thunberg sa inför FN: s klimatkonferens den 15 december 2018, ”Om lösningarna inom detta system är så omöjliga att hitta, kanske vi borde ändra på själva systemet.” 20

I förändringens tid

Det är vanligt att i den samhällsvetenskapliga litteraturen, som representerar den rådande liberala ideologin, se samhället som något som består av dess individers handlingar.
Andra, som är mer kritiska i sitt tänkande förordar ibland den motsatta uppfattningen att individer är produkten av den övergripande sociala strukturen.

En tredje allmän mall menar att individer påverkar samhället, och samhället påverkar individer i en slags rörelse framåt och tillbaka, som en syntes av struktur och verkan.64

Till skillnad från alla dessa mainstream, mestadels liberala synsätt, som lämnar litet utrymme för äkta social ombildning, förlitar sig marxistisk teori, med sin historisk-dialektiska inställning, till vad den kritisk-realistiska filosofen Roy Bhaskar har kallat en ”transformationsmodell för social aktivitet” där individer historiskt föds in och socialiseras i ett givet samhälle (produktionssätt), som bestämmer de basala parametrarna för deras existens.65

Dessa förhållanden och fruktbärande relationer förändras emellertid på oförutsägbara, ovissa sätt under deras liv, vilket leder till oavsiktliga konsekvenser, motsägelser och kriser.

Fångade i historiska situationer som dom inte har valt, agerar människor, både spontant och genom organiserade sociala rörelser, återspeglande klass och andra individuella och kollektiva identiteter, och försöker förändra de befintliga strukturerna för social reproduktion och social förändring, vilket ger upphov till kritiska historiska ögonblick som består av radikala brytningar och revolutioner och nya oförutsedda verkligheter. Som Karl Marx skrev: ”Människor skapar sin egen historia, men de kan inte forma den precis som de vill ; de skapar den inte under omständigheter som de själva valt, utan under omständigheter som de direkt stöter på, som givits och överförts från det förflutna. ”66

En sådan förändringsmodell för social aktivitet stöder en teori om mänsklig frigörelse i historien. Existerande sociala relationer blir bojor för allmän mänsklig utveckling; men de ger också upphov till grundläggande motsättningar i arbets- och produktionsprocessen – eller vad Marx kallade den sociala metabolismen i mänsklighet och natour och som leder till perioder av kriser och förändring, som hotar den revolutionära omstörtningen av produktionens sociala relationer eller klass-, egendoms- och maktförhållanden.67

I dag står vi inför allvarliga motsättningar i naturens och samhällets metabolism och inför produktionens sociala relationer, men som vi saknar verkliga historiska förebilder för.
I antropocen sammanfaller planetens ekologiska nödläge med överackumulation av kapital och en intensifierad imperialistisk expropriering, vilket skapar en omfattande ekonomisk och ekologisk kris.68 Det är överackumulation av kapital som påskyndar den globala ekologiska krisen genom att driva kapitalet att hitta på nya sätt att stimulera konsumtionen för att hålla vinsten flödande.

Resultatet är ett tillstånd av planetarisk Armagedon, som inte bara hotar den socioekonomiska stabiliteten utan den mänskliga civilisationens överlevnad och människans art. För Klein är själva kärnan enkel och hon skriver att man ska notera att ”Marx skrev om kapitalismens oåterkalleliga brott mot ” själva naturlagarna ””. Hon fortsätter med att understryka att ”många till vänster har hävdat att ett ekonomiskt system som släpper loss det glupska kapitalets aptit skulle krossa det naturliga system som livet är beroende av.”69 Och det är exakt vad som har hänt under perioden sedan andra världskriget, genom den stora accelerationen av ekonomisk aktivitet, de rikas överkonsumtion, och som ett resultat av det, den ekologiska förstörelsen.
Det kapitalistiska samhället har länge glorifierat naturens överhöghet. William James, den stora pragmatiska filosofen, hänvisade 1906 till ”den moraliska motsvarigheten till krig.”
Även om det sällan nämns, fanns enligt James en moralisk likvärdighet med krig mot jorden, där han föreslog ”att under ett visst antal år involvera en del av armén mot naturen. ”70

I dag måste vi tänka rakt motsatt och skapa en ny, mer revolutionär moralisk motsvarighet till krig; inte en som syftar till att bilda en armé som kan erövra jorden, utan en som syftar till att mobilisera själva invånarna för att rädda jorden, för att bevara den som en plats för mänsklig boning. Detta kan endast åstadkommas genom en kamp för ekologisk hållbarhet och substantiell jämlikhet som syftar till att återuppväcka allt som är gemensamt globalt. Som Thunberg talade inför FN den 23 september 2019, ”Just här, just nu drar vi en skarp gräns. Världen vaknar. Och förändring kommer, oavsett om man tycker om det eller inte. ”

Världen brinner den här gången.

Referenser

1. ↩ Here, revolution is viewed as a complex historical process, encompassing many actors and phases, sometimes nascent, sometimes developed, encompassing a fundamental challenging of the state, along with the property, productive, and class structure of society. It may involve actors whose intentions are not revolutionary but who are objectively part of the development of a revolutionary situation. For a historical analogue, see George Lefebvre, The Coming of the French Revolution (Princeton: Princeton University Press, 1947). On the concept of ecological revolution itself, see John Bellamy Foster, The Ecological Revolution (New York: Monthly Review Press, 2009), 11–35.
2. ↩ Naomi Klein, On Fire: The (Burning) Case for a Green New Deal (New York: Simon and Schuster, 2019).
3. ↩ James Baldwin, The Fire Next Time (New York: Dial, 1963).
4. ↩ IPCC, Global Warming of 1.5ºC (Geneva: IPCC, 2018).
5. ↩ John Haltiwanger, “This Is the Platform That Launched Alexandria Ocasio-Cortez, a 29-Year-Old Democratic Socialist, to Become the Youngest Woman Ever Elected to Congress,” Business Insider, January 4, 2019.
6. ↩ Greta Thunberg, No One Is Too Small to Make a Difference (London: Penguin, 2019), 19–24.
7. ↩ Representative Alexandria Ocasio-Cortez, 116th Congress, 1st Session, House Resolution 109, “Recognizing the Duty of the Federal Government to Create a Green New Deal” (subsequently referred to as Green New Deal Resolution), February 7, 2019, available at http://ocasio-cortez.house.gov.
8. ↩ Klein, On Fire, 1–7.
9. ↩ Thunberg, No One Is Too Small to Make a Difference, 61.
10. ↩ Bernie Sanders, “The Green New Deal,” April 22, 2019, available at http://berniesanders.com.
11. ↩ Res. 109, “Recognizing the Duty of the Federal Government to Create a Green New Deal,” list of cosponsors available at http://congress.gov; S. Res. 59, “Recognizing the Duty of the Federal Government to Create a Green New Deal,” list of cosponsors available at http://congress.gov.
12. ↩ Eliza Barclay and Brian Resnick, “How Big Was the Global Climate Strike? 4 Million People Activists Estimate,” Vox, September 20, 2019.
13. ↩ “Transcript: Greta Thunberg’s Speech to UN Climate Action Summit,” NPR, September 23, 2019.
14. ↩ IPCC, Special Report on the Ocean and Cryosphere in a Changing Climate, Summary for Policymakers (Geneva: IPCC, 2019), 22–24, 33.
15-. ↩ Nicholas Stern, “We Must Reduce Greenhous Gas Emissions to Net Zero or Face More Floods,” Guardian, October 7, 2018; “Transcript: Greta Thunberg’s Speech to UN Climate Action Summit.” Usually it is assumed that the world must stay below 2ºC in order to avoid a point of no return with respect to the human relation to the planet. But more and more science has pointed to 1.5ºC as the marker. Most IPCC-recognized climate mitigation schemes today assume a temporary overshooting of the 1.5ºC boundary (or else the 2ºC boundary) with negative emissions, then removing carbon from the atmosphere before the worst effects have occurred. But such a strategy, it is increasingly recognized, is worse than Russian roulette in terms of statistical odds—and more filled with illusions.
16. ↩ http://systemchangenotclimatechange.org. See also Martin Empson, ed., System Change Not Climate Change (London: Bookmarks, 2019).
17. ↩ On the distinction between climate action and climate justice, see Klein, On Fire, 27–28.
18. ↩ The climate march was followed a few days later by the Flood Wall Street action, in which protestors engaged in civil disobedience but lacked the force of numbers.
19. ↩ Klein, On Fire, 27–28.
20. ↩ Thunberg, No One Is Too Small to Make a Difference, 16.

65. ↩ Bhaskar, Reclaiming Reality, 76–77, 92–94.
66. ↩ Karl Marx, Eighteenth Brumaire of Louis Bonaparte (1852; repr., New York: International Publishers, 1963): 15.
67. ↩ Karl Marx, Capital, vol. 1 (London: Penguin, 1976), 283.
68. ↩ See Ian Angus, Facing the Anthropocene (New York: Monthly Review Press, 2016), 175–91.
69. ↩ Klein, On Fire, 90–91; Karl Marx, Capital, vol. 3 (London: Penguin, 1981), 949.
70. ↩ William James, “Proposing the Moral Equivalent of War” (speech, Stanford University, 1906), available at Lapham’s Quarterly online.