Denna artikel av Ulf Bjerén publicerades nyligen som insändare i Sydöstran.Sydöstran: Kampen fortsätter i Bolivia
Den tar upp en del viktiga frågor som inte eller sällan i rapporteringen i artiklar i etablerade media.
Kampen fortsätter i Bolivia
Att Evo Morales valdes till president i Bolivia 2006 var utmanande för härskareliten. En simpel indian och fackföreningsledare som president.
Morales var småfolkets man. Han motsatte sig försäljning av Bolivias naturtillgångar till utländska monopolföretag. De tillhör bolivianska folket. För kompradorerna och de utländska bolagen var det katastrof.
Men mellan 2006 och 2017 minskade fattigdomen från 60 till 35 procent av befolkningen. De senaste fem åren har Bolivias ekonomi varit den snabbast växande i Latinamerika.
4 november sa Morales upp ett avtal med tyska ACISA om utvinning av litium. Morales var fast besluten att industrialisera Bolivia och säkerställa att litium bearbetas i landet till mobiler och batterier. Bolivia skulle inte vara beroende av endast råvaruproduktion.
Till saken hör att Bolivia har 50 – 70 procent av världens litiumreserver och att efterfrågan på världsmarknaden väntas mer än fördubblas till 2025.
Redan innan valet deklarerade oppositionen att den skulle vägra erkänna resultatet om Morales segrade. Han segrade stort 20 oktober och inga belägg har lagts fram för att valfusk skulle ägt rum.
Men Morales erbjöd storsint att göra om valet. Det var inte oppositionen intresserade av. De svarade med att bränna ner vallokaler.
Fascistmobben attackerade och mördade ursprungsbefolkning, parlamentsledamöter och deras familjer, brände deras hus och offentliga byggnader. Den socialistiska borgmästaren Patricia Arce drogs genom gatorna, sprutades med rödfärg. Hennes hår klipptes av och rasistiska och misogyna glåpord haglade över henne.
Bolivias ÖB Kaliman utbildades på den ökända krigsakademin School of Americas i USA.
När han ställde sig på fascistmobbens sida och ”arresteringsorder” utfärdades mot presidenten tvingades Morales avgå 10 november och fick asyl i Mexiko.
Att Sveriges utrikesminister i en TT-intervju välkomnade statskuppen och nyval i Bolivia är upprörande men inte förvånande med tanke på hur svensk utrikespolitik underordnats imperialismen. Minns hur regeringen 2014 försvarade och slätade över den likaledes fascistledda statskuppen i Ukraina. Olof Palme skulle vänt sig i sin grav!
Kuppmakarnas kommande val i Bolivia sker under militärdiktatur där representanterna för folkmajoriteten tystats och drivits under jorden i en fascistisk terrorvåg och den folkvalda presidenten jagats ut ur landet. Då kan äntligen ”frihet och demokrati” segra.
Kampen fortsätter, hälsar Evo Morales: ”Det kapitalistiska systemet är inte en lösning för mänskligheten. Den värsta fienden för mänskligheten är imperialismen.”
Mycket ensidigt tycker jag. Se här vad gubben skriver på sin blogg: https://gubbdjavel.com/2019/12/02/bjerens-svartvita-bild-haller-inte/
Ja, han (”Gubbdjävel”) är osaklig i viktiga frågor, som vanligt. Valfusk är inte konstaterat som hans påstår. Morales erbjöd till och med extra val. Hans kandidatur var godkänd av domstol och accepterades tydligen av andra presidentkandidater.
Låt oss inte glömma också att marktjuvarnas sammanslutning israel har sina smutsiga händer med i avsättandet av Morales. Att kuppmakarna genast etablerade diplomatiska relationer med barnmördar regimen i Hell Aviv är ett tydligt bevis om något på detta. Nedan belyses varförr dessa kriminella enheter gynnas av statskuppen mot Bolivias folket
https://www.presstv.com/Detail/2019/11/30/612484/US-Israel-Kevin-Barrett
Bolivia är typisk för amerikansk politik, eller snarare för politiken som förs av USAs djupa stat. Håll pöbeln fattig och i en beroendeställning så dom inte protesterar. Den har USA fört länge över hela världen, speciellt i Syd- och Latinamerika och i Afrika. Det är också därför man är i panik över Kinas framgångar och utveckling, Kina arbetar på att genom investeringar på plats lyfta befolkningens levnadsstandard med investeringar och BRI, och det går tvärt emot vad USA vill.