Fd president Evo Morales: Maktövertagandet i Bolivia var en litiumkupp

Detta är en återpublicering av en artikel i Newsvoice, skriven av Torbjörn Sasssersson, med kommentarer inlagda av mig. Newsvoice: Fd president Evo Morales: Maktövertagandet i Bolivia var en litiumkupp. På förfrågan har jag sänt en kommentar till artikeln och en del av mina synpunkter har Torbjörn lagt in i artikeln.

Fd president Evo Morales: Maktövertagandet i Bolivia var en litiumkupp

ANALYS. Den störtade presidenten Evo Morales i Bolivia berättar att den övertagande Jeanine Añez-regimen hotade familjerna i den sittande regeringen och att de brände deras hus för att jaga ut dem. Morales flydde till Mexiko och han söker nu asyl i Argentina. Samtidigt terroristförklaras Morales av Jeanine Añez. Morales kallar maktövertagandet för en litiumkupp.

Den sydamerikanska kanalen TeleSUR och en intervju av den oberoende Intercept-journalisten Glenn Greenwald med Morales ger en annan bild än den som den självutnämnde Jeanine Añez målar upp av händelseutvecklingen.

Interimspresidenten Jeanine Añez anklagar Evo Morales för korruption, uppvigling och terrorism och utlyser en häktningsorder mot Morales. Morales menar att Jeanine Añez övertagande är en grym militärkupp. Han berättar för Glenn Greenwald att hans barn hotats av den kuppande regeringen och därför flytt till Argentina.

Valet i Bolivia i oktober 2019

Upptakten till händelseutvecklingen var valet som fastställde Morales som vinnare den 20 oktober 2019. Dagen därpå arrangerade det konkurrerande partiet med sin partiledare Carlos Mesa starten på kuppen. Mesa samlade ihop militanter vilka förklarade valet som ogiltigt. De började omedelbart bränna vallokaler runt om i Bolivia. Andra oppositionella krävde Morales avgång och det startades strejker i landet.

The Organisation of the American States (OAS) har påstått att valfusk skedde, men utan att kunna presentera belägg för detta, enligt flera bedömare.

Anders Romelsjö, dvs. blogginnehavaren med utgivningsbevis som driver sajten GlobalPolitics.se påpekar att OAS som helt domineras av USA hade en valobservatörsgrupp vid valet den 20:e oktober. Dagen efter valet, innan alla röster räknats, släppte OAS ett pressmeddelande där de annonserade sin: ”…djupa oro och förvåning i den drastiska och svårförklarade förändringen i trenden från de preliminära resultaten”.

Centrum för ekonomisk och politisk forskning (CEPR) i Washington USA har analyserat valet i detalj och kommit fram till att:

”…det finns inte några bevis för att det fanns oegentligheter eller fusk”.

”Inga fakta har presenterats som motsäger att Evo Morales vann presidentvalet nyligen. Han fick 47,1% av rösterna mot oppositionens 36,5%.”

Anders Romesjö skriver i en kommentar till NewsVoice att i rapporten “What Happened in Bolivia’s 2019 Vote Count? The Role of the OAS Electoral Observation Mission” från den 8:e november presenteras en analys av valet, både av den inofficiella snabbräkningen och den långsammare officiella räkningen. Rapporten innehåller resultaten från 500 simuleringar som visar att Morales första seger i första omgången inte bara var möjlig, utan trolig, baserat på resultaten från de första 83,85 procent av rösterna i snabbräkningen.

Mark Weisbrot, direktör för CEPR, konstaterade att det var mycket tveksamt att OAS lämnade ett pressmeddelande som ifrågasätter valresultat utan att presentera bevis. Han noterade att OAS:s preliminära rapport om valet inte heller gav några bevis på att något var fel med omröstningen.

”OAS: s pressmeddelande 21 oktober och dess preliminära rapport om det bolivianska valet väcker oroande frågor om organisationen bedrev opartisk, professionell valobservation”…

”OAS bör undersöka hur sådana uttalanden, som kan ha bidragit till politisk konflikt i Bolivia, skedde utan någon som helst bevisning”, sa Weisbrot.

Senare har 98 experterna, som kommer från de främsta universiteten i USA, men även Latinamerika uppmanat OAS att dra tillbaka sina påståenden om valfusk, skriver Romelsjö.

Strax efter valet startade kuppen

Morales regering och hans väljare lyckades hålla ställningarna fram till den 8:e november. Det var dagen då polisen började ansluta sig till oppositionen. Samtidigt anslöt sig även OAS i kuppen mot Morales. Från den 9:e november började parlamentledamöternas privata hus att brännas ner. Morales systers hus i Oruro brann. Hans egen familj hotades, berättar Morales. Han fick en tidsfrist på sig att lämna parlamentet och för att undvika ett blodbad valde Morales och hans kollegor att kliva ner och fly landet.

”De tvingade ut de nationella ledarna, alla de progressiva, vänstern och antiimperialisterna. Med andra ord från rasism till fascism och från fascism till statskupp”, säger Morales.

Tre ministrar från den tidigare regeringen är av Jeanine Añez också terroristförklarade. Alla har lämnat landet. Civila har dödats under oroligheterna och över 1000 personer har arresterats i Bolivia av den nya regimen och alla anklagas för terrorism eller uppvigling, säger Morales. Bevis för att kunna fängsla dessa planteras ut, tillägger han. Sociala rörelser förbjuds.

Den sydamerikanska kanalen TeleSUR sammanfattar dagens situation med en video:

Starka krafter ville krossa Morales etniska regering och komma åt naturtillgångarna

Glenn Greenwald frågar varför starka grupperingar inom polisen och militären vände sig emot Morales, trots att han hade goda relationer med dem. Morales svarar att förutom interna stridigheter inom polisen och militären fanns även en ovilja att se en etnisk indian få en sådan inflytelserik position som Morales hade, förklarar han. Trots att hans arbete lyckades med att bygga upp landets ekonomi, minska fattigdomen och realisera välfärdsförbättringar finns den rasistiska tendensen kvar gentemot honom som indian, menar han.

Morales säger även att bakom kuppen finns starka industriella krafter från utlandet med målet att att byta ut de styrande, intressenter som inte vill ha ett suveränt etniskt styrt Bolivia som kontrollerar sina egna naturresurser. Transnationella storföretag hade fått kliva tillbaka under Morales styre, men nu kommer det att ändras i och med den nya regimen, befarar Morales. Han nämner naturtillgången litium som amerikanska bolag är ute efter.

”Mellan 2006 och 2017 minskade fattigdomen från 60 till 35 procent av befolkningen. De senaste fem åren har Bolivias ekonomi varit den snabbast växande i Latinamerika.”

”Bolivia har 50–70 procent av världens litiumreserver och att efterfrågan på världsmarknaden väntas mer än fördubblas till 2025. Litium ingår i mobiltelefoner och bilbatterier. Morales motsatte sig försäljning av Bolivias naturtillgångar till utländska monopolföretag.” – Anders Romelsjö

Greenwald bekräftar att litium blivit ett mycket viktig grundämne för stora företag i USA, Europa och Kina,industrier som arbetar med elbilstillverkning, mobiltelefoner och annan elektronik. Morales säger att USA inte tål att denna typ av naturtillgångar hamnar under den etniska befolkningens kontroll. Litium är oerhört viktigt för världens framtid, menar han och då får inte en etnisk befolkning äga rättigheterna. Han menar att USA även befarar att supermakten kan ställas utanför en internationell handel med Bolivia.

Greenwald frågar hur Jeanine Añez som representerar ett mycket litet parti som endast fick 4% av rösterna i senaste valet lyckades ta presidentposten. Morales ger inget egentligt svar på den frågan, men han säger att hon representerar en rasistisk mentalitet vilken också visat sig i hennes uttalanden om att den etniska befolkningen bör ha begränsade rättigheter.

Svenska reaktioner

Anders Romelsjö kommenterar på GlobalPolitics.se Sveriges reaktioner:

”Sveriges utrikesminister närmast välkomnade statskuppen och nyvalet i en TT-intervju. Kanske inte förvånande med tanke på hur svensk utrikespolitik underordnats USA:s intressen. Kom ihåg hur dåvarande utrikesministern Margot Wallström genast accepterade den självutnämnde interimspresidenten Guadió i Venezuela, USA:s man, i stället för den folkvalde Maduro, i ett val av god kvalitet, enligt valobservatörerna.”

De svenska medierna följer Washington-narrativet. DN:s Latinamerikareporter Henrik Brandao-Jönsson skriver.

”Morales kan paradoxalt nog bli den som tjänar mest på kaoset i Bolivia”… ”Trots att det var han som iscensatte konflikten genom att försöka fuska sig till en vinst i första omgången i presidentvalet framstår han i dag som en martyr”.

Text: Torbjörn Sassersson och Anders Romelsjö | Foton från RT.com och The Intercept. Videokälla: Telesurenglish.net

Relaterat och källor
Bolivia och Venezuela oroas av amerikansk intervention.
Newsvoice: Watch: Glenn Greenwald’s Exclusive Interview With Bolivia’s Evo Morales, Who Was Deposed in a Coup,
Newsvoice: Bolivias president Evo Morales tackar Mexiko för att ha överlevt kuppen.

Från Globalpolitics: