Nästa inbördeskrig i USA

I kvälls-serien ”Aktuella artiklar för ett år sedan och idag” återpubliceras denna artikel som är aktuell idag i högsta grad…

Detta är andra delen av artikeln Det andra amerikanska inbördeskriget (del 2) av Terje Alnes. Första delen finns här.

Jag har tidigare publicerat en artikel i detta ämne Inbördeskrig i USA inom 5 år?, där jag skrev ”44% av USA:s svarta tror att ett andra inbördeskrig är sannolikt under de kommande fem åren, en uppfattning som delas av 28% av de vita och 36% av andra minoriteter än afrikan-amerikaner.”

Det andra amerikanska inbördeskriget (del 2)

Befinner sig Förenta staterna i en revolutionär tid, eller är det snarare ett inbördeskrig som hotar? Om Trump förlorar valet den 3 november borde ingen bli förvånad om Trump-lojala miliser griper till vapen.

Revolutionära tider?

En revolution kan ses som kollektiva svar på materiella förändringar. Statsvetenskapen har sina teorier om revolutioner och vad som kännetecknar en revolutionär situation.
En teori är att revolutioner kan inträffa när människor får det sämre. Klasskampen skärps, och det kommer till en punkt då “proletariatet inte har något annat än sina bojor att förlora. De har en hel värld att vinna” för att citera Karl Marx.

Men det finns inte mycket som tyder på en proletär revolution i USA. Arbetarklassen är i stort sett oorganiserad och det är svårt att se vilka krafter som skulle leda landet in i en sådan situation.

En annan teori säger att revolutioner kan inträffa när människor får det bättre. Det kan ge befolkningen hopp och tro på att ett ännu bättre samhälle är möjligt. När en regering inför reformer kan det utlösa en rörelse hos folket som inte låter stoppas. Det är lätt att tänka på Sovjetunionens ”glasnost”och ”perestrojka”, som Michail Gorbatjov lanserade när han tog över 1985.

Sex år senare hade Sovjetunionen blivit historia. Detta är långt ifrån situationen i Förenta staterna i dag.

Det finns däremot en tredje revolutionsteori som verkar mer aktuell. Det är en kombination av de två första, den säger att revolution kan uppstå när människor har fått det sämre efter att först ha fått det bättre. Efter att ha upplevt optimism och haft utsikter om en ljusare framtid, kommer ett bakslag att upplevas som psykologiskt förödande. Då får vi en situation där klyftan mellan förväntningar och verklighet blir outhärdlig och utlöser aggression. Detta kan liknas vid det som USA upplever nu, då ekonomiska framsteg och låg arbetslöshet på kort tid har avlösts av ekonomisk depression och massarbetslöshet.

Tre möjliga utfall av valet den 3 november.

Förra året skröt Donald Trump om den lägsta arbetslösheten sedan 1969, endast 3,5 procent av amerikanerna stod utan jobb. Detta borde räcka för att säkra ett omval. Men arbetslösheten har stigit som en raket och är nu officiellt på 14,7%(i verkligheten mycket högre), bara i april föll 20,5 miljoner amerikaner ur arbetsmarknaden.

Plötsligt är valutgången osäker. Till råga på allt är det omöjligt att kunna driva regelbundna kampanjer. Det är svårt att föreställa sig att stora offentliga möten ska kunna hållas före november. Det är rätt och slätt ett politiskt undantagstillstånd.
I en sådan situation är tre scenarier möjliga:

1. Det är tänkbart att valet inte kommer att genomföras som planerat.

Detta är särskilt relevant om pandemin fortsätter att sprida sig så, att det helt enkelt är oförsvarligt att genomföra ett val. En sådan situation kommer sannolikt också att påverka stödet för Trump. Presidenten har alltså både goda skäl och ett ställföreträdande motiv att skjuta upp valet. Trump kommer då att sitta kvar tills vidare.

2. Trump vinner valet

Trots depression blir Trump omvald. Detta förutsätter att han lyckas mobilisera sin lojala väljarbas, hur hårt de än har drabbas har. Att Joe Biden håller på att bli motkandidat måste ses som en fördel för Trump. Det finns ingen entusiasm kring Bidens presidentvalskampanj, och han verkar själv oförmögen att ändra på det. Fler och fler människor ifrågasätter hans kognitiva förmåga, vilket återspeglas i ett antal inlägg i sociala medier. Det faktum att han anklagas för sexuella övergrepp i det förflutna gör inte situationen enklare. Det verkar inte troligt att de unga väljare som stödde Bernie Sanders kommer att strömma till valurnorna för att rösta på Biden i november.

3. Trump förlorar valet

Trots en svag motkandidat kan Trump förlora valet som en direkt följd av koronan. Det är det här som skulle kunna utlösa ett tidigare ”otänkbart” resultat; att USA kommer att få vara med om politiskt motiverat våld som inte upplevts sedan inbördeskrigets dagar (1861-1865).

Mycket är relaterat till Donald Trumps personlighet. Ingen president splittrar mer, fronterna mellan partierna och väljargrupperna är hårda och oförenliga. Dialog saknas, kompromisser tolkas som svaghet. Trump har visat en vilja att använda alla trick i regelboken, och han har själv lagt till flera kapitel som handlar om smutsigt spel.

Det är bara att föreställa sig situationen på valnatten om resultatet visar seger för Biden. Tror någon att Trump och hans anhängare kommer att acceptera ett nederlag och gratulera sin motståndare? Att Trump kommer att bestrida ett valnederlag är mer än bara en möjlighet, det är mycket troligt. Han kommer att hävda att han är offer för valfusk och kräva att valet underkänns, eller så kommer han att kräva ett omval.
Ett valnederlag för Trump skulle hota själva bärkraften i det politiska systemet.

En våldsam utgång

Trump har redan medvetet använt sig av rasistisk retorik för att väcka sina anhängare vid valmöten. Han har gått över gränser genom att direkt uppmana till våld mot politiska motståndare. Dessa uppmaningar kommer att genljuda i en stor krets av Trumps väljare. Amerikanerna är redan beväpnade till tänderna. Southern Poverty Law Center (SPLC), en medborgarrättsorganisation i Alabama som specialiserat sig på vit maktgrupper, hatgrupper och andra extremistiska organisationer, identifierade 576 aktiva regeringsfientliga grupper under 2019, varav 181 var beväpnade miliser. Sådana grupper bedyrar att bekämpa vad de kallar den- nya- världsordningen, och odlar en rad konspirationsteorier. De fick snabbt växande stöd och spridning när Obama vann presidentvalet 2008.

”BEFRIA MINNESOTA!”
”BEFRIA MICHIGAN!”
”Befria Virginia, och rädda dina nära och kära 2. grundlagsändring.
Det är under attack!”
3 tweets från Donald Trump den 17 april 2020

Trumps politiska karriär har alltid kretsat kring Obama. Trump gick från affärsman till politiker genom att ifrågasätta om Obama verkligen var amerikan. Denna konspirationsteori växte till en hel rörelse -birther rörelsen – som ifrågasatte äktheten i Obamas födelseplats, hans kristna tillhörighet och medborgarskap.

Då är det värt att notera att Trump på sedvanligt listigt sätt nyligen har lanserat ”Obamagate” på Twitter. Här antyder han en politisk skandal “som kommer att göra Watergate till en struntsak” Det är hans försök att återta den makt som för fyra år sedan gjorde att han sopade banan med alla motståndare. Det är naturligtvis också ett försök att få medierna att tala om något annat än den katastrofala situation som coronapandemin har skapat. Den nyligen lanserade konspirationsteorin kommer att kittla nerverna på Trumps mest lojala och mest Washingtonfientliga väljarbas, och kan bidra till fortsatt hög väljarlojalitet för honom.

Om han förlorar valet bör ingen bli förvånad om Trump-lojala miliser tar till vapen. Omfattningen är svår att förutsäga, men perioden efter valet den 3 november kan gå till historien som det “andra amerikanska inbördeskriget”. Beväpnade miliser finns redan på gatorna.