Hiroshimadagen 77 år! Ökad risk för kärnvapenkrig mot Sverige.

HIROSHIMADAGEN 77 år!

Fredagen 6:e augusti 2022 är det 77 år sedan kärnvapen användes i krig.
Då bombade USA den japanska staden Hiroshima och två dagar senare Nagasaki med hundratusentals döda och förstörd miljö som resultat.
Kärnvapen är idag ett högst reellt hot mot våra liv. USA har sagt upp flera av de avtal som har begränsat dessa vapensystem, tex kärnvapenavtalet INF som begränsat medelsdistansrobotar

Nu är det dags för oss alla att reagera och kräva att vår regering skriver under FN:s globala förbud mot kärnvapen.

Jag talar i Lunds domkyrka idag kl. 12 på inbjudan av Svensk Freds, en av de fredsorganisationer som jag är medlem.

Nu finns flera tusen bomber, många med mycket större, ja 1000 gånger större sprängkraft. De allra flesta stridsberedda finns hos de stora kärnvapenmakterna USA och Ryssland, men det finns ytterligare 7 kärnvapenmakter.

Även ett begränsat kärnvapenkrig skulle leda till omfattande påverkan på klimat och miljö, tiotals eller hundratals miljoner döda, utbredd svält, stora flyktingskaror och en kollapsad sjukvård.

Sedan några år har stormakterna inlett en ny upprustningskapplöpning med kärnvapen samtidigt som den eskalerande klimatkrisen ökar risken för politisk oro och därmed risken för konflikter, krig och kärnvapenkrig.  Kärnvapentröskeln sänks med tal om nya taktiska, ”små” kärnvapnen som är lika förödande som Hiroshimabomben.

Enligt legendariska ”Doomsday Clock” från Nobelpristagare och andra ledande forskare från Bulletin of the Atomic Scientists är mänskligheten endast 100 sekunder från ett kärnvapenkrig, något som innebär en mycket hög risk. År 2017 bedömdes risken till 3 minuter, nu 1 drygt 1 ½ minuter.

Sammanfattningsvis har risken för kärnvapenkrig ökat kraftigt på grund av:
1. Utveckling av nya små och stora kärnvapen
2. Kärnvapen ses som möjliga att användas som första insats
3. Uppsägning av viktiga kärnvapenavtal
4. Fler kärnvapen som kan avfyras direkt.
5. Kortare varningstider genom nya baser och snabbare missiler
6. Ökat misstroende mellan USA & allierade och Kina, Ryssland och allierade.

Vad bör göras?

Avtalet om förbud mot kärnvapen, TPNW (Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons ) öppnades av FN:s Generalförsamling i september 2017 och trädde i kraft den 22 januari 2021, 90 dagar efter det att 50 stater ratificerat det. FN:s kärnvapenavtal strider inte mot ickespridningsavtalet och det tillhörande Stockholmsinitiativet.

Nu har 66 stater ratificerat avtalet. Inte Sverige, fast Sverige var med om att lansera konventionen i FN och har en stark tradition av motstånd mot kärnvapen och tillit till FN. Vi väntade oss allmänt att Sverige snabbt skulle ställa sig bakom avtalet. Men så skedde inte, sedan USA:s dåvarande försvarsminister Mattis meddelat att det nära militära samarbetet mellan USA och Sverige skulle äventyras om Sverige skrev på. USA har också signalerat att de 30 medlemsstaterna i Nato inte ska får ratificera FN-avtalet, och det har de facto ingen kärnvapenstat gjort.

Flera opinionsundersökningar har visat att en stor majoritet vill att Sverige ansluter sig till FN:s kärnvapenförbud. Detta är en utmärkt utgångspunkt för fredsarbete, stora manifestationer och politiska påtryckningar. Men en anslutning är närmast omöjlig om Sverige går med i Nato, särskilt som Sverige inte presenterat några förbehåll.
Därför är opinionsbildning och manifestationer mot svenskt medlemskap i Nato nödvändiga för oss som vill bygga opinion mot kärnvapen och för en fredligare värld!

Läs gärna:
Atombomberna i Hiroshima och Nagasaki i Andra världskriget var onödiga enligt de ledande USA-generalerna
Nato säger att placering av kärnvapen i Sverige och Finland inte kan uteslutas
Innebär Nato-medlemskap risk för kärnvapen på svensk mark? Vad svarade utrikesminister
USA planerade att döda minst 600 miljoner människor i kärnvapenkrig