USA:s ”stora omstart….” – nytryckning av dollar och sanktioner mot konkurrenter?

Denna artikel av Alastair Crooke, f.d. brittisk diplomat, grundare och chef för Conflicts Forum i Beirut i Strategic Culture som driver den intressanta bloggen har vänligen översatts av Björn Nilsson som har den mycket läsvärda bloggen Björnbrum. (Ändrat namn på bloggen)

Den stora omstarten är här. USA har nu plan A för att till fullo rensa bort kinesiska teknikföretag från USA:s internet, vilket skapar vad Trump-administrationen har kallat Det rena nätet. Det speglar Vita husets befintliga 5G Clean Path-initiativ för att ta bort alla kinesiska komponenter från system ”överallt”, och som nu utvidgar det till allt tekniskt på ’nätet.

Kina fruktar att en finansiell ”järnridå” håller på att falla – en fullständig förvisning från dollarsfären. Faktum är att mjuk kapitalkontroll redan skapas, och Bloomberg rapporterar att USA nu ber högskolor och universitet att avyttra kinesiska tillgångar i sina portföljer och ”varnar skolor i ett brev den senaste veckan, för att förekomma potentiellt mer besvärliga åtgärder [ som kommer] mot dem som innehar aktierna ”.

Enligt uppgift enades den kinesiska ledarskapets årliga möte i augusti i semesterorten Beidaihe, (rekommendationerna skall senare godkännas på centralkommitténs plenum i oktober) om att Kina skulle förbereda sig för krig; bygga mat- och energireserver; upprätta det eurasiska kontinentala ekonomiska systemet, återta sitt guld i utlandet och bredda det globala betalningssystemet för RMB (inklusive dess digitala Yuan) – och förbereda sig för ett fullständigt avbrott i förbindelserna med USA.

Ändå, medan mediefokuset är helt inne på denna ”teknik”- och ”sfär”-frånkoppling, formas redan djupgående – och ganska separat – den globala monetära ordningen (helt bortsett från trolig kinesisk uteslutning). Det är inställt på att på längre sikt vara mer revolutionerande – och kontroversiellt – än till och med ”omstart”. Det får föga uppmärksamhet.

Men när det blir allt tydligare att ingen V-formad ekonomisk återhämtning snart kommer att ske – när det amerikanska ”huset” tar eld igen med Coronavirus under hösten och vintern, med en ytterligare ekonomisk nedstängning – är chansen stor att denna bomb verkligen kommer att antändas. Först lite bakgrund:

Tidigare denna månad publicerade Zero Hedge en anmärkningsvärd intervju med två tidigare Fed-ekonomer – Simon Potter (som också var tidigare chef för Fed:s Plunge Protection Team i många år) och Julia Coronado – som båda har enorm inverkan på tänkandet hos Fed .

De pekade på Fed:s ”sista utvägs”-stimulerings- och bailout-strategi (dvs. om den amerikanska ekonomin skulle stängas ytterligare av Coronavirus): Det är att ”koppla” digitala pengar direkt till amerikanernas finansiella appar i smarttelefoner, genom att helt kringgå banksystemet. ”De två föreslår att man skapar ett monetärt verktyg som de kallar ”lågkonjunkturförsäkringsobligationer”, som använder några av framstegen inom digitala betalningar och kopplas direkt till amerikaner”:

”Som Coronado förklarar detaljerna skulle kongressen ge Federal Reserve ett ytterligare verktyg för att ge stöd – säg, en procent av BNP [i en klumpsumma som skulle delas lika och fördelas] till hushållen i en lågkonjunktur. Låneförsäkringsobligationer skulle vara nollkupongpapper, en villkorad tillgång för hushåll som i princip skulle ligga i beredskap. Utlösaren kan vara att nå nedre nollgränsen för räntan, eller, som ekonom Claudia Sahm har föreslagit, en höjning av arbetslösheten med 0,5 procentenheter. Fed skulle då aktivera värdepapperna och deponera medlen digitalt i hushållens appar.

”Som Potter sedan klargör: ”det tog kongressen för lång tid att få pengar till människor, och det är för klumpigt. Vi behöver en separat infrastruktur. Fed kunde köpa obligationerna snabbt utan att gå till den privata marknaden. Den 15 mars kunde de ha sagt att räntorna nu är på noll, vi aktiverar beloppet X för obligationerna och vi kommer att följa arbetslösheten – om det ökar över denna nivå köper vi mer. Obligationerna kommer att ligga på tillgångssidan i Fed:s balansräkning; digitala dollar i människors konton kommer att vara på skuldsidan. ””

Bara några dagar senare antydde styrelseledamoten för Federal Reserve, Lael Brainard, en gång till den kommande monetära revolutionen: ”För att öka förståelsen för digitala valutor samarbetar Federal Reserve Bank of Boston med forskare vid MIT, i ett flerårigt arbete för att bygga och testa en hypotetisk digital valuta inriktad på centralbankens användning … Det är viktigt att förstå hur befintliga bestämmelser i Federal Reserve Act beträffande valutaremission gäller för en CBDC [Central bank digital currency] och huruvida en CBDC skulle ha laglig anbudsstatus, beroende på utformning.”

Så vad skulle få Fed att fortsätta ”denna betydelsefulla politiska process”? Varför – ytterligare ett steg naturligtvis, till följd av en uppgång i Covid-19. Den sista räddningen var inte bara ”klumpig”, den sände värdet på aktier och obligationer i höjden. Och har skiljt tillgångspriserna från alla kopplingar till värderingsmätningar, från fundamenta och från analys (vilket inte gjorde så mycket för vanliga amerikaner). Det vi nu har är därför en marknad som endast är inriktad på berättelser och inte på verkligheten. Detta har också konsekvenser.

Utsikterna till att Fed ’trycker’ digitala dollar, kopplade till människors kontantlöneappar, som en ny stimulansmekanism – fylld med övertonerna i en ’Davos Reset’-formel för att gå mot en digital, global modell för generell basinkomst är uppenbar – liksom den politiska frestelsen för politiker att betala för alla slags politiska ”projekt” på detta sätt.

Ändå är detta bara hälften av ”revolutionen” – två andra komponenter är redan ”avklarade”. Två brytpunkter har passerats. För det första kan människor se (av generationen med pensioner som är på väg mot miljarder) att den amerikanska regeringen inte kan stödja skuldbördan utan att centralbanken helt enkelt ’trycker’ mer pengar. Många på Wall Street kommer att se detta som lösningen: Att sätta digitala pengar direkt på appar måste vara inflationsdrivande, tror de. Och inflationen kan smälta bort Amerikas skuldbelastning genom att värdera ner valutan.

För det andra ändrade redan i april Fed den kompletterande kapitaltäckningsgraden (Supplementary Leverage Ratios, SLR) för att befria amerikanska banker från kapitalkrav. Enkelt uttryckt betyder detta att affärsbanker kan köpa valfritt belopp av amerikanska statsskuldsinstrument utan att sätta av kapital i balansräkningen för att stödja sådana köp. Så att de (så länge räntorna till och med är marginellt positiva) kan köpa och åtnjuta en nominell inkomst. I juni ökade amerikanska banker sina innehav av amerikanska statspapper med 48%. I själva verket underlättar Fed kreditskapandet; bankerna använder det för att köpa statspapper; och regeringen spenderar sedan pengarna.

Magi. Liksom på den galne hattmakarens tebjudning dyker saker upp ur tunna luften. Inte en gång, utan två gånger: ett liknande trick gjordes av Fed genom att multiplicera värdet på Finansdepartementets räddningsåtgärder – genom att tillhandahålla kredit på 10:1-bas för Finansdepartementets utgåva för särskilda företag. (Fed säger att detta inte är direkta utgifter, vilket skulle vara olagligt).

Så låt oss försöka sätta allt detta i någon sorts ordning:

För det första har Amerika redan börjat längs vägen mot en nationaliserad (centralt förvaltad) ekonomi – snarare som Kina. Finansdepartementet och Blackrock Hedge Fund, (som hanterar kongressens utdelning av räddningsmedel för Finansdepartementets räkning), fattar nu de (ekonomiska) besluten om liv eller död för amerikanska företag – från mycket stora, till mycket små.

Detta är en ”stor återställning”. Och som de flesta tillfälliga åtgärder är det troligt att den är här för att stanna. Vad är det att inte gilla från den amerikanska presidentens synvinkel? Han kontrollerar emissionen av ”pengar” nu när statskassan och Fed effektivt smälts samman och kan ”styra” den amerikanska ekonomin i en ”nationella intressets” riktning under sitt teknikkrig med Kina (och Europa). Fria marknader? De finns inte i Amerika just nu.

För det andra är detta finansiella krig redan på gång, och Kina kommer sannolikt att använda sitt CIPS (finansiella clearing-system) och av dess centralbank initierade digitala yuan (som redan används) för att kringgå SWIFT och USD. Förutom att detta kommer att betyda att andra betalas i en icke-växlingsbar digital valuta som endast kan återcirkuleras tillbaka till Kina för dess varor. Eller kanske inte? Liksom Kinas terminsmarknad för olja i Shanghai kan utländska säljare ges möjlighet att hålla sina försäljningsintäkter antingen i kinesiska skuldinstrument, eller att lämna sin Yuan via den fysiska guldmarknaden.

Men förutom USA och Kina planerar bland annat Ryssland, Italien, Iran och Storbritannien sina egna CBDC:er. Flyttar vi oss då – i en era med förstärkt ekonomiskt krig – mot flera, icke eller knappt utbytbara digitaliserade betalningsmedel, som den nya normalen?

För det tredje kräver världen åter guld i utbyte mot USA-dollar. Och Fed:s främsta leverantörer – av vilka vissa fungerar som guldbanker – verkar inte kunna leverera. Men med tillkomsten av Coronavirus har det amerikanska finansiella systemet tvingats sänka realräntan ner till negativt territorium, vilket gör att guld ser mer attraktivt ut än att hålla devalverade amerikanska statspapper.

Traditionellt kontrollerar Fed guldmarknaden för att förhindra att guld effektivt konkurrerar med eller förskjuter den amerikanska dollarn som det överordnade monetära instrumentet. Men någon, eller någon enhet någonstans, kämpar nu mot den amerikanska centralbanken för den kontrollen. Kort sagt, Fed:s manipuleringsprocess fungerar för närvarande inte. Och om inte Fed kan trycka ner priset på guld och återfå kontrollen, kan vi se en eskalerande, nedåtgående spiral i värdet på dollarn gentemot guld.

Här – slutligen – kommer vi till kärnan. Genom att beskriva den monetära ”revolutionen” som äger rum i USA finns det mycket för Wall Streets ’Davos’-kontingent att gilla: övergången från traditionella pengar till digitala; Centralbanker som emitterar digitala pengar (även om ’Davos’-publiken föredrar att det görs av en global myndighet); slutet på kontanter; och den systemkontroll och öppenhet som digitaliseringen skulle tillåta. En del av detta – till exempel den politiska instrumentaliseringen av smartphone-appar – har fått en stöt av Coronavirus.

Men USA:s etablissemang är djupt splittrat: Ja, det finns en mäktig, globalistisk Wall Street-komponent som stöder Davos, men andra i den djupa staten, inklusive några bland nykonservativa, skulle hellre dö i ett dike än att se den amerikanska dollarns hegemoni gå förlorad – mitt i den otvivelaktiga situationen under den nuvarande ekonomiska recessionen. Dessa tenderar att vara Trump-anhängare.

Så låt oss få de sista delarna på plats: USA:s tillgångsmarknader är för närvarande avhängda från alla fundamenta och styrs av ”strid inte mot berättelsen” och existentiell rädsla för att ”missa något”. Med andra ord, de ankarlösa aktiemarknadernas höga kurser – på vilka Trumps återvalsförhoppningar hänger – är mycket sårbara. Känslan kan ändras i ögonblicket från ett adrenalin-drivet ”kamp”-läge, till ”flykt”. Allt som behövs är en förändrad berättelse.

Och vilken berättelse kan det vara? Tja, ”Den vise” från Omaha, Warren Buffet, släppte den här veckan en mycket oväntad berättelse: Fastän inte känd som ”guldentusiast”, visade han sig ha dumpat aktier och köpt guld och guldgruvor. Så vem är näst i tur för att utlösa oktobermarknadens utförsäljning, när dollarn fortsätter att falla och räntorna strävar sig uppåt?

Herr Soros kanske ler?