Stöd Uppropet: Regeringen måste signera och riksdagen ratificera FN:s kärnvapenförbud!

Detta upprop kommer från gruppen Kärnvapenförbud NU som sedan i våras arbetar på att samla organisationer och enskilda bakom kampanjer för att Sverige ska ställa sig bakom FN:s kärnvapenkonvention. Hittills har drygt 50 organisationer ställt upp, liksom enskilda som förre försvarsministern Thage G Peterson, förre beståndsministern Pierre Schori och förre Moskvavambassadören Sven Hirdman, kulturpersoner som filmaren Ruben Östlund, Mikael Wiehe. I gruppen ingår erfarna fredsaktivister som Jan Strömdahl, Karin Utas Carlsson, Staffan Ekbom, Eva Jonsson, Jonas Ohlsson, Anders Åsman och Anders Romelsjö. Kampanjerna kommer att lanseras på Hiroshimadagen 6 augusti.

Vi uppmanar Dig att skriva på uppropet på Skiftet. En majoritet har ställt sig bakom kravet i opinionsundersökningar.

Mer uppgifter finns i detta pressmeddelande och på hemsidan för Lära för fred.

Regeringen måste signera och riksdagen ratificera FN:s kärnvapenförbud!

Avtalet om förbud mot kärnvapen, TPNW öppnades av FNs Generalförsamling den 20 september 2017 och trädde i kraft den 22 januari 2021, 90 dagar efter det att 50 stater ratificerat det. Den 28 juni 2021 är det 54 stater som ratificerat avtalet och 86 som signerat det. Tyvärr hör Sverige inte till dessa. Sverige var med om att lansera konventionen i FN och har en stark tradition av motstånd mot kärnvapen och tillit till FN.

Flera opinionsundersökningar har visat att en stor majoritet vill att Sverige ansluter sig. Det är också klarlagt att TPNW inte strider mot ickespridningsavtalet och det tillhörande Stockholmsinitiativet. Att ickespridningsavtalet är otillräckligt visar det faktum att Storbritannien nyligen beslutade om en ökning av kärnvapenkapaciteten med 40% i stället för en utlovad minskning med 20%.

Vi uppmanar regeringen att snarast signera och riksdagen att ratificera FN:s avtal om förbud mot kärnvapen.
Varför är det viktigt?

Kärnvapen dödar massivt, både omedelbart och över tid. Ett kärnvapenkrig skulle hota allt liv på jorden. Även ett begränsat kärnvapenkrig skulle leda till omfattande påverkan på klimat och miljö, utbredd svält, stora flyktingskaror och en kollapsad sjukvård.

Vi minns Hiroshima och Nagasaki. Följderna skulle bli mycket värre eftersom dagens kärnvapen har betydligt större förstörelsekraft. Idag har stormakterna inlett en ny upprustningskapplöpning med kärnvapen samtidigt som den eskalerande klimatkrisen ökar risken för politisk oro och därmed risken för konflikter, krig och kärnvapenkrig. Krigsretorik ersätter diplomati och samförstånd. Kärnvapentröskeln sänks med tal om nya taktiska, ”små” och ”lokala” kärnvapen. De ”små” kärnvapnen är dock lika förödande som Hiroshimabomben.

Om tröskeln till att använda kärnvapen väl passerats är en eskalering oundviklig. Idag deklarerar stormakterna dessutom att de är beredda att tillgripa kärnvapen utan att avvakta ett angrepp. Och risken för ett kärnvapenangrepp av ren olyckshändelse växer. Historien kan berätta att det ibland varit ytterst nära. Kärnvapenförbudet är ett viktigt led i avveckling av kärnvapen och en signal som höjer tröskeln för användande av kärnvapen idag.