Hur ska borgerliga väljare rösta när det visat sig att högern har så fundamentalt fel?

Ingress: Förre generaldirektören Per Molander skrev på DN Kultur en artikel som fått hela drygt 400 kommentarer – däribland från mig på ”Ifrågasätt” i DN med max. 1500 tecken. Hur ska borgerliga väljare rösta när det visat sig att högern har så fundamentalt fel?

Per Molander är författare och ordförande i Jämlikhetskommissionen, tidigare general­direktör för Inspektionen för social­försäkringen.  Det är inte alla i hans ställning som uttrycker sig så oförblommerat. Och han påvisar stora brister i demokratin i Sverige. Han har en gång disputerat i numerisk analys och viss tendens att söka uppgifter från forskning och i fakta. Dessa är av värde för alla samhällsintresserade och bidrar till min publicering. Jag kritiserar i artikeln honom inte från vänster och låter bli att påtala hur socialdemokratin har svikit sin reformism och blivit en stark företrädare för den nyliberala kapitalismen med dess ökning av antalet miljardärer och av arbetslöshet.

Lyfter alltså Molanders synpunkter och inte minst hans referenser. Se andra artiklar under ”Relaterat” nedan.

Några citat från artikeln:

Hur ska borgerliga väljare rösta när det visat sig att högern har så fundamentalt fel?

• Det konglomerat som uppstått till höger i svensk politik påminner om det republikanska partiet i USA. Dumliberalismen försöker lösa marknadens misslyckanden med mer marknad och högerpopulismen växer. Men den politiska förskjutningen hade inte varit möjlig utan en utbredd naivitet på hög nivå.
• Högern har nu dominerat i decennier, och marknadslösningar och andra förändringar har drivits igenom, ibland med svagt eller obefintligt beslutsunderlag. När problem har visat sig, har svaret blivit att lösningen på marknadens misslyckanden är mer marknad.
• Föreställningen att marknaden generellt är effektivare än den offentliga sektorn har visat sig felaktig.
• En stabil opinion inom hela väljarkåren har enligt SOM-institutet under 30 års tid varit kritisk till vinstdrivande företag inom välfärdssektorn, och en majoritet av väljare även inom C och SD är negativa till fri hyressättning, medan de borgerliga politikerna i riksdagen nästan utan undantag har andra åsikter.
• De offentliga grundskolorna har högre produktivitet än de fristående. De senare uppvisar drygt 2 procent bättre resultat (SOU 2019:40) men har åtminstone 10-15 procent högre resursinsats per elev till följd av lägre administrativa kostnader (SOU 2020:28), selektering av elever (IFN WP 1330) och i vissa kommuner subventionerade lokaler.
• I premiepensionssystemet har den statliga fonden AP7 Såfa sedan starten år 2000 avkastat 292 procent, medan den privata medelavkastningen under samma tid varit 130 procent.
• Inom sjukvården är det privata inslaget ännu begränsat, men i USA, där systemet under lång tid varit privatdominerat, spenderades 2019 16,8 procent av BNP på sjukvård, att jämföra med 10-11 procent i de skandinaviska länderna. Vårdresultaten i USA är enligt OECD medelmåttiga.
• Sådana erfarenheter har inte hindrat nya initiativ i samma riktning. Arbetsförmedlingen privatiseras, trots att den internationella forskningen tyder på att offentlig arbetsförmedling är effektivare (se Framtidens arbetsförmedling, Fores 2018).
• Ett av dumliberalismens tydligaste avtryck har lämnats på migrationsområdet, där en vision om globalt öppna gränser fick styra under regeringsåren 2006-14, trots att den är absurd. Det finns en humanitärt grundad syn på asylpolitiken, men högerns motiv har varit att angripa välfärdsstaten och facket – med Svante Nycanders ord en förhoppning ”att invandringen ska lägga en hårdare press på politikerna än vad enbart saklig opinionsbildning förmår” (DI, 9/3-2018).
• Kriminalitet har följt i privatiseringens spår inom så skilda områden som skola (olaglig selektering av elever, bidrag till terrorism), assistans (bedrägerier, terrorismfinansiering), pensioner (vilseledande marknadsföring, bedrägeri och muta) och avfallshantering (Polisen NOA, oktober 2017). Till bilden hör bisarra inslag om månggifte och slopad skolplikt (programutkast för C 2013) och legalisering av incest och nekrofili (LUF Stockholm 2016).
• Bakom politikförändringarna har legat en föreställning om att ojämlikhet är nyttig. Den stimulerar ekonomisk tillväxt, rörlighet och företagsamhet, har det hetat. Forskning visar att också detta är fel. Hög ojämlikhet kopplar till lägre tillväxt, inte högre, och rörligheten är högre i jämlika samhällen (SOU 2020:46, kap.5)
• Till detta kommer tillitsaspekten. Den höga nivån på tilliten i de nordiska länderna är en nationell tillgång. Ökad ojämlikhet kan förväntas leda till sänkt tillit, med kända konsekvenser för samhällsklimat, tillväxt och kriminalitet.
• Det konglomerat som uppstått till höger i svensk politik erinrar i mycket om det republikanska partiet i USA. Här finns en konservativ kärna som värnar om de välsituerades intressen, eftersträvar en ytterligare koncentration av den ekonomiska makten och arbetar för att försvaga staten.
• Det liberala elementet hos M har tonats ned. Den liberalism som M odlar är en intressedominerad form av ekonomisk liberalism. Andra grenar på det liberala trädet – folkbildning, allmän och lika rösträtt, yttrande- och pressfrihet – ses av högern som ointressanta eller som hot.
• I flera republikanskt styrda delstater i USA pågår operationer för att de facto inskränka rösträtten, nu med stöd från Högsta domstolen. Argument mot allmän och lika rösträtt har vädrats också i Sverige. Timbro gav 2017 ut Jason Brennans Against Democracy, som förespråkar en graderad rösträtt baserad på ett kunskapstest och att personer som inte klarar testet ska få köpa sin rösträtt.
• SD gör ingen hemlighet av det långsiktiga målet, en fundamental omstöpning av samhället i illiberal form. Två element i strategin delar man med systerpartier i andra länder. Det ena är att söka få kontroll över massmedierna. Det andra elementet är juridiskt och bygger på att man befolkar rättsväsendet med egna sympatisörer, varefter man stressar den ordinarie förvaltningen för att tvinga fram rättsliga prövningar. Denna metod har följts i USA, Polen och Ungern.
• Han ställer avslutningsvis bl.a. denna fråga ”Kommer borgerligt röstande väljare, som sedan tidig ålder präglats att avsky socialdemokratin, att fortsätta att rösta på partier som avlägsnat sig långt från sina traditionella positioner och vars nya politik leder in i ett samhälle som mycket få människor i Sverige vill se? ” (Slut citat från artikeln).
• Kort kommentar: Även ”socialdemokratin har avlägsnat sig långt från sina traditionella positioner”

Min kommentar

Artikeln påvisar klara brister i demokratin i Sverige, och ett gap mellan en befolkningsmajoritet och politiker då det gäller vinstdrivande företag inom välfärdssektorn, och fri hyressättning. Tyvärr finns flera andra exempel på brister i basal demokrati i Sverige:

* En majoritet av anhängare till samtliga politiska partier ansåg våren 2016 i en opinionsundersökning att Sverige inte skulle ingå Värdlandsavtal med Nato. Men i riksdagen röstade partierna tvärtom.

* Enligt opinionsundersökningar är en majoritet i samtliga politiska för att Sverige ska ratificera FN:s konvention om kärnvapenförbud, vilket drygt 56 stater redan gjort. Regering och borgerliga riksdagspartier har motsatt uppfattning. Påminner om att 85 % uppgav att de saknar politiskt inflytande mellan valen enligt Demokratiutredningen 2014. (https://www.globalpolitics.se/sverige-vill-stodja-demokratiutveckling-i-osteuropa-men-borja-hemma-forst/).

I artikeln nämns demokratifrågor i USA. I den första större vetenskapliga studien sammanfattas ”Trots det till synes starka empiriska stödet tidigare för teorier om majoritetsvalsystem tyder våra analyser på att majoriteten i USA faktiskt har litet inflytande över regeringens politik”. (https://www.cambridge.org/core/journals/perspectives-on-politics/article/testing-theories-of-american-politics-elites-interest-groups-and-average-citizens/62327F513959D0A304D4893B382B992B/core-reader). Att ex-president Carter sagt att USA nu inte är en demokrati ska nog inte viftas bort…

Relaterat.
Om demokrati i USA, Ryssland och Sverige. Vet Radions “Konflikt” vad demokrati är?
Sverige vill stödja demokratiutveckling i Östeuropa – men börja hemma!
Ann Lindes utrikespolitiska deklaration: Hyckleri i kvadrat om demokrati och andra viktiga frågor.
Är demokrati en bra svensk exportprodukt?
Åtta sätt som gör USA:s valsystem odemokratiskt.