I serien ”Aktuella artiklar för ett eller flera år sedan och idag” återpubliceras denna artikel som verkar vara aktuell i högsta grad.
Globaliseringens skörhet – ett sårbart systembygge
De gigantiska transnationella bolagen (TNC) har ett nät av underleverantörer över hela världen. Oavsett om det är enklare sammansättningsfabriker eller högteknologisk produktion har de systemet med underleverantörer gemensamt. Det är lönsamt och anses smart, dvs affärsmässigt.
I själva verket är det ett mycket sårbart system.
Kapitalismen under den nuvarande regimen av finansialisering är ständigt havande med kriser, alltifrån valutakriser, IT-bubblor, fastighetskriser, kriser på grund offentlig skuldsättning till pandemier.
De enorma kontainerfartygen ankommer och avseglar enligt exakt tidtabell, tills en ny kris ”infinner sig”! Då inträffar ”pyspunka” eller däcker ”expoderar”, varpå maskineriet sniglar sig fram eller stannar tvärt. Likt två sidor på ett mynt så åtföljer alltid affärsmässig smarthet och kapitalistiskt anarki varandra, likt siamesiska tvillingar.
Innan globaliseringen blommade ut för fullt lärde via oss bl a via t ex Mikael Nybergs böcker begreppet ”just in time”. Lager? Nej, för f-n. Det finns på vägarna i den eviga flottan av långtradare. Men så händer det!
Morgonnyheterna 26/10 i P1 rapporterade om dramatiskt stigande papperspriser. Det har resulterat i dyrare bok- och tidskriftspriser i en bransch som pressas av aktieägarna och digitaliseringen. En av förklaringarna till prisstegringen sades vara att europeiska och USA-bokförlag dragit tillbaka beställningar från asiatiska tryckerier till sina ”hemländer”. Eftersom några asiatiska länder svarar för en stor del av produktionen av tryckpapper, blev efterfrågan av europeiska och USA-tryckeritjänster större än kapaciteten, med kraftiga prisstegringar och förseningar som följd.
Samma dag – 26/10 – publicerade SvD en längre artikel ”Under strecket” av den flitige forskaren och skribenten Fredrik Charpentier Ljungqvist (FCL), docent i historia och naturgeografi vid Stockholms universitet. SvD: Pappersbristen blottar världshandelns svaghet.Han försöker ta ett helhetsgrepp på raden av flaskhalsar och prisstegringar som vi idag globalt bevittnar.
Charpentier skriver: ”Under den första ”vågen” av covid-19 i Europa och Nordamerika i mars och april 2020 föll den kombinerade exporten till andra världsdelar från EU och USA med runt 25 procent. Importen av varor från andra världsdelar minskade däremot bara med runt 17 procent. Under ungefär samma period ökade däremot exporten från Kina med drygt 1 procent medan importen föll med närmare 6 procent. Resultatet blev en snabb och mycket kraftig obalans i de globala varuflödena jämfört med tiden före pandemin.”
Vilka är då dessa tjänste- och varuområden där flaskhalsar och/eller prisstegringar pressar stora, globala ekonmiska aktörer, vilka snabbt schyfflar över det på diverse konsumentgrupper?
– Kontainerfartygstrafiken i global handel – Kontainrarna står på fel platser
– Små marginaler även för mindre störningar eller förändringar i handelsflödet inom den globala transportsektorn accentuerar sårbarheten.
– Relativ begränsad, global hamnkapacitetn som försvårar återställandet av en geografisk balans av kontainrar
– Elektroniska komponenter som halvledare, helt avgörande för all elektronik, inkl den i fordon, har blivit en veritabel flaskhals.
– Råolje- och fordonsdrivmedel, inkl fossilgas, har prishöjts rejält
– Boomen av e-handeln under pandemin med paket (kartonger) har drivit fram ett visst skifte till förmån för kartong i ställe för tryckpapper
– Plastemballage har i ökad omfattningen av miljöskäl bytts ut mot pappförpackningar
Dessa och andra flaskhalsar, samt brister på insatsvaror har lett till att EU:s stora ekonomiska lokomotivTyskland har tvingats skära ned prognosen för BNP-ökningen för 2021.
SvD (26/10 -21) skriver under rubriken ”Tysk ekonomi på väg att tvärnita”:
”Situationen innebär att utsikterna just nu är negativa både för tjänstesektorn och industrin i Tyskland, enligt en månadsrapport från den tyska centralbanken Bundesbank.
Rapporten kommer inför det att Tysklands regering presenterar nya prognoser i veckan.
Tillväxten kommer troligen minska betydligt i det innevarande (fjärde) kvartalet, skriver Bundesbank och tillägger att man nu räknar med att utfallet för helåret blir väsentligt lägre”.
Utöver flaskhalsar och brister hämmas återhämtningen av kraftiga prislyft för gas och el.
Analytiker pekar även på risken för restriktioner på grund av covid-19-smittan i Tyskland. Det kan mycket väl leda till en ny runda begränsningar för detaljhandeln, barer och restauranger under vintermånaderna.
”Den tyska ekonomin kommer troligen inte växa mycket under fjärde kvartalet. Stagflation hägrar i horisonten, åtminstone detta kvartal”, säger Jörg Krämer, ekonom på Commerzbank (SvD 26/10). I september i år var inflationen 4,1 % på årsbasis, vilket är den högsta inflationen i Tyskland sedan 1993 (TT-SvD 30/9). Låg tillväxt och hög inflation brukar betecknings som stagflation och är ett penningpolitiskt mardrömsscenario, i synnerhet om det också förbinds med ökad arbetslöshet. Kommentatorer i Tyskland har därför talat om risken för stagflation i landet.
Även USA, som initialt när pandemin verkade släppa sitt grepp, uppvisade en stark ekonomisk tillväxt. Dock märks partiell varubrist och kraftiga prissstegringar även där. Inflationen ligger idag kring 5 %, vilket i ett medellångt perspektiv är en hög nivå. Man skulle därför kunna tänka sig att USA – genom Fed – höjer räntan. I ett något skakigt ekonomiskt läge, som tycks drabba Biden-administrationen i popularitetssiffror – resultatet av guvernörsvalet i Virginia! – så lockar inte en stabilisering av inflationsnivå. Förre Fed-chefen Yellen, nuvarande finansministern har hållit tillbaka sina fd underhuggare i Fed. Det enda som skett är att stödköpen av statspapper minskat, vilket märks på att dollarn fallit något i förhållande till andra valutor, även den svenska.
Det går heller inte att bortse från att den höga räntenivån medför att man skriver ner de inhemska skulderna. Möjligen gränsar denna min reflektion till vågen av s k konspirationer?
Några av pandemins ekonomiska konsekvenser är en försvagad ekonomiskt situation. Många stater har lånat upp pengar för att stötta företag och anställda. Trots vissa bidrag till företag för löner till anställd så har många människor inom EU fått se sina ekonomiska marginaler krympa. Prisstegringar och höjda energipriserna slår därför hårt mot vissa stater och folkskikt. Man har börjat tala om ”energifattigdom”. Så har Spaniens regering protesterat kraftigt mot de höga energipriserna och krävt insatser från EU (30/10 P1 EU-podden).
Man frestas att citera den gamle komikern Thor Modén: ”Härliga tider, strålande tider”.
En mycket bra sammanfattning Ulf.
Även i Sverige kan vi förvänta oss en mindre trygg vinter. Vår överhet bråkar om maktpositioner, några vägrar tala med några andra för att de har fel åsikter, våldet i Sverige skall bemötas med åtgärder som vetenskap och erfarenheter sedan lång tid avfärdat för att de är verkningslösa, sjukvården lider brist på personal bland annat på grund av mycket dåliga arbetsförhållanden, och de knökrika utökar sin rikedom bland annat med skattemedel. Med mera. Samtidigt får de som lever från den ena löningen till den andra det svårare.
Oförmågan hos vår överhet att leda Sverige är stor. För att något skyla över det, talar denna överhet om de yttre hoten, en urgammal taktik för att hålla underheten i schack, nu senast genom ett uttalande från vår öb Micael Bydén. I USA talar Biden-Harrisadministrationen och MSM om den inre fienden, vilket är ungefär hälften av befolkningen, d.v.s. de som sympatiserar med D. Trump. Om nu läget i Sverige blir ännu allvarligare, stegrad inflation, ökat våld m.m. skulle jag inte bli förvånad om t.ex. Sverigedemokraterna blir utpekade som den inre fienden i Sverige. Flera partier vägrar tala med dem. Denna vägran att tala visar på total brist på förmåga att leda ett land.
En sak har varit relativt bra. Regeringens förtroende för folkhälsomyndighetens kompetens har nu mot slutet(?) av den värsta pandemitiden bland annat gjort att vi svenskar inte (ännu?) som i en del länder (Litauen, Australien m.fl.) delats in i värdiga och ovärdiga medborgare. Jag minns hur otrevligt det var i personalrummen när VISIR (https://visominteroker.se/) härjade som värst på 1970-talet. Rökare ställdes mot icke-rökare. Ute i världen ser vi alltså hur vaccinerade ställs mot ovaccinerade. Är Sverige immunt mot sådana övergrepp?
Jag minns för ett decennium sedan. Då steg priserna på vissa livsmedel. Det förklarades i mainstreammedia med dåliga skördar och därav underskott på världsmarknaden. Jag tänker på detta idag när det åter i mainstreammedia påstås att det råder kris och underskott på världsmarknaden.
Då för ett decennium var jag skeptisk och funderade över hur jag skulle få veta hur det låg till i verkligheten med de stigande priserna. Till slut kom jag på att ringa till ATL – Lantbrukets Affärstidning. Där förklarade chefredaktören att typ 80 procent av prisökningarna var pga spekulation. Maten köptes upp i stor skala, priserna steg, maten såldes sedan med god vinst. Tidskriften Foreign Policy skrev om denna spekulation under rubriken ”How Goldman Sachs Created the Food Crisis” med ingressen ”Don’t blame American appetites, rising oil prices, or genetically modified crops for rising food prices. Wall Street’s at fault for the spiraling cost of food.” https://foreignpolicy.com/2011/04/27/how-goldman-sachs-created-the-food-crisis/
Så varför skulle inte spekulanter ta tillfället i akt och utnyttja corona-pandemin för sina syften genom att ställa till bristsituationer inom diverse områden?
Den förklaringen skulle nu, precis som då, inte berättas i svenska medier.
Den här blogg posten fyller i desto mer att de ekonomiska utsikterna är dystra.
https://ourfiniteworld.com/2021/11/10/our-fossil-fuel-energy-predicament-including-why-the-correct-story-is-rarely-told/?fbclid=IwAR2xDKpyB9jXIaI3Tn9KL5Ug1zhki5lxa8rcaFaTGfcUBvAUv_ueD4f9mRo
En återhämtning är inte att förvänta sig utan snarare en accelererande förvärring då världen har nått en platå fas i hur mycket energi som finns att utvinna och därmed hur mycket ekonomisk aktivitet som kan pågå.
Den enda vägen framåt är alltså massiv utbyggnad av kärnkraften för att klara energibehovet! Så kallad ”grön energi” är varken grön eller miljövänlig och räcker inte alls till för världens behov av energi. Oljan och gasen som finns kvar räcker länge till men blir till slut för dyr att utvinna och då måste kärnkraften stå färdig. I många länder pågår utveckling av nya typer av reaktorer som i Kina, Indien, Ryssland och där har man kommit förbi försöksstadiet och planerar att implementera tekniken i stor skala. Även modulära reaktorer som utvecklas i Storbritannien, USA, Ryssland kan användas till el och fjärrvärme.
@Benny 15 november, 2021 At 16:37
Ett kärnkraftverk tar i Sverige mellan 10 till 12 år att bygga. Det betyder planering, en tillgång som Sverige helt saknar. Kina bygger ett vanligt kärnkraftverk på 7 år, delvis på grund av standardisering och mindre byråkrati. Sverige drivs ju i stor utsträckning av små grupper av aktivister. Kina bygger idag;
—China To Build The First Small Modular Nuclear Reactor – Of Course
https://www.forbes.com/sites/jamesconca/2021/07/27/china-to-build-the-first-small-modular-nuclear-reactor—of-course/
Den tar fem år att bygga.
Kinas Torium reaktorer fungerar, men man tror att det kommer att ta ett år till innan dom kan serie produceras. Dom kan göra så små att dom passar i en 40 fot container.
Kinas fusions generatorer anses var 6 år borta, man man har fått en att fungera i 20 minuter. USAs motsvarande rekord är omkring 100 mikrosekunder.
Problemet Sverige har är att folk har hänglås på både hjärna och tanke. Man hamnar alltid på slutstationen (sopstationen) lyssna på forskarna, men det är bara de ”godkända” ”forskarna som man tillåts att lyssna på. Alla som inte ansluter sig till dogmatikens konsensus. Att lyssna på ”fel” ”forskare” bestraffas med inkvisitionens silencium. Sverige halkar efter rejält.
Lite nutidshistoria på globaliseringen, Axess har haft vänligheten att öppna denna artikel som kan belysa krisen i Ukraina och North Stream incidenten.
Sjöfraktpriset från Kina till Sverige har tiofaldigats eller mer för en container under 2021.
https://www.axess.se/artiklar/krigslogik-med-handelsgrammatik/
Bra att den s.k. Globaliseringen uppmärksammas.
Globaliseringen kan låta harmlös men jag menar att Globaliseringen är Borgarens ultimata samhällsbygge.
Borgarens egentliga game changer där nationens suveränitet ersätts av ett alltmer mäktigare och koncentrerad flora av internationella företag med deras underleverantörer som ersättare till folkets makt i nationalstaten.
För dessa mäktiga Globalistföretag blir då de större auktoritära nationerna i Öst-världen en konkurrent och direkt fiende till Globalismen som gör anspråk på universell makt över Jorden genom Fri Marknad utan nationens begränsningar.
Av det här anspråket på Globalismen kan vi då vänta oss en aggressivare Västvärld med ökat antal krig och konflikter.
Västvärlden och dess demokratier har efter Sovjetunionens fall ökat trycket mot Ryssland vilket orsakat ett onödigt krig i Ukraina i gränslandet mellan Väst och Öst.
Förlorar Västvärlden det kriget är det samma förlust för Globalismens makthavare.
Kriget i Ukraina är avgörandet mellan Globaliseringen av Västvärldens värderingar och Orientens rätt att existera.
Det är svårt att inte implementera samma villkor i det nu pågående kriget mellan staten Israel och palestiniernas militära ledare Hamas.
Mitt intryck är att framtiden ser bättre ut för Ryssland än vad den gör för palestinierna i Gaza.
Det tåls att poängtera att våldet är det enda språk som kapitalisten (Globalisten) riktigt förstår.
Humanismen är dock ett annat språk som Globalisten kan tvingas lyssna till.
Här har den radikala vänstern sitt stora ansvar.
Tidigare har det mest varit Ungern men senare även också Slovakien som givit det Liberala EU-etablissemanget huvudvärk.
Moldavien ser dock än så länge ”räddat” ut för EU:s progressiva krafter.
Men nytt bekymmer kan vänta runt hörnet för EU då det viktiga Rumänien nu riskerar bli inte riktigt lika medgörligt för EU:s och NATO:s målsättningar då en oväntad och ”högerextrem” presidentkandidat lockat till sig det folkliga stödet före EU-vänliga Liberaler och Socialdemokrater.
Vad jag förstått är det så att rumäner, särskilt vuxna och äldre tröttnat på att ”omvärlden” dvs. de induststriella Västländerna väller in i landet och lägger under sig alla tillgångar och då inte minst inom Rumäniens omfattande jordbruk.
Kanske det kan jämföras lite med Ukraina där Europa och USA:s Kapitalägare fritt kunnat mutat in tillgångar med löfte om ”tillväxtstandard som i Västvärlden”.
Ukraina vill förlovas av Västvärlden men Rumänien tycks inte vara lika övertygad.
Det liknar USA och Donald Trump.
Den uppkomne presidentkandidaten i Rumänien lovar; ”Make Rumänien Great Again”
Korruptionen är omfattande i Rumänien så folket vill ha andra ledare än de som är.
EU är dock i chocktillstånd med risk för en ny ledare med nationella drag kommer föra Rumänien närmare Ryssland ungefär som grannlandet Ungern med sin konservative och Ryskvänlige ledare Viktor Orbán.