DN:s har publicerat artikeln Därför använder Lukasjenko migranter som murbräcka mot EU
Hon skriver:
* ”Samtidigt är han konstant opålitlig. Dessutom är han helt oberäknelig och mycket våldsam. Lukasjenko saknar spärrar.”
* För honom är det en naturlig sak att dra konflikter till sin spets, att överdriva, att skrämma och ljuga.
* Men också att demonstrera en fullständigt skamlös och öppen nedrighet”.
Jag publicerade en kommentar i ”Ifrågasätt” på nätet i DN, max. 1500 tecken. Går snabbt då jag skrivit om detta förr.
Min Kommentar ”Intressant läsning.
Enligt USA- och oppositionsstödda Golos undersökning strax efter valet fick Lukashenko 60 % av rösterna och Tikhanovskaya 25 %. ((https://partizan-results.com/?lon=27.561824&lat=53.90574&z=7). ) Vem kan tror att en ny okänd kandidat utan tydligt politiskt program ska vinna ett presidentval. Och ändå menar hon att hon vann valet:..
Migranterna från Mellanöstern vill till EU och har i flera fall kommit till Belarus via annat land. Är det inhumant att hjälpa dem komma närmare gränsen till EU?
Ja, hanteringen av flyktingar i Europa är verkligen en tragedi och ett sänke för den som vill förknippa EU med humanitet. Nu kritiseras Lukashenko i Belarus. Men varför använder inte EU diplomati som mot Turkiet i en liknande situation i flyktingfrågan?
Och mycket viktigare: Varför protesterar inte EU, Polen och Belarus tydligt mot de USA-initierade krigen som drivit många miljoner på flykt, några miljoner mot EU? Man silar mygg och sväljer kameler eller hur? Kastar sten i glashus. Denna tysta acceptans av USA:s/Nato:s folkrättsvidriga krig mot Irak, Afghanistan, Afrikas mest välmående land Libyen, stöd åt terrorister i Syrien (enligt ledande militärer och politiker i USA, NY Times, BBC, Reuters, Newsweek mm) är egentligen ett mycket större problem. Inte bara för flyktingarna utan för tilltron till moral, humanitet i EU. Vilket etablerade medier och politiker tiger om.
Relaterat
Belarus, EU, Polen och flyktingkrisen. Hyckleri i kvadrat av – gissa vem!
Min slutats är är: ett stycke svensk journalistik på förskoleklass nivå signerat Anna-Lena Laurén. Skamlös och öppen tarvlig journalistik, utan spärrar dessutom. Inte att undra varför svenskarnas insikter om det som sker i världen följer därefter.
Ja, men Luka kapar ju passagerarflyg, eller ? Nja, inte enligt det ljudband som flygledningen i Minsk släppte och som ingen sedan velat kommentera. Men ”kapningen” låg bakom skärpta sanktioner och frågar vi Löfven eller vem som helst i EU tror de fortfarande på kaparhistorien. En internationell kommission drog benen efter sig och kom sedan till Minsk men de har inte hört av sig sen dess.
Den något burduse Luka är ett fenomen på flera områden. Han har lyckats med konststycket att reglera ekonomin efter Sovjetunionen utan att allvarliga kriser har uppstått. Bättre än både Moskva eller Kiev. Det borde rendera Sveriges riksbanks pris hellre en den siffergymnastik som årligen premieras.
Luka deltar inte heller i några interventionskrig likt EU-ledarskapet, ej heller i de dödsbringande sanktionsprogrammen som Mellanöstern och Afrika bestraffas med. Emotser Luréns artikel om den våldsamma Ursula von der Leyen vars brottregister växer för var dag som går.
Politiken kommer från det gamla antika Grekland.
Vem har (någonsin) sagt att utövandet av politik skall vara pålitligt, beräkneligt, öppet och dessutom ärligt? Och dessutom alltid?
Har någon någonsin hört påståendet att politik skall vara det? Inte ens John Kennedy kan väl ha trott på det.
Erdogan är man beroende av – han kan numera med sina nya ryska vapensystem skjuta ned alla Nato-plan över Turkiet, och samtidigt skicka en massa flyktingmassor till Grekland. En äkta västerländsk vän.
Vitryssland kan också det. En västerländsk ovän, med andra ord.
Vän idag, ovän igår.
Anna-Lena Lauren och alla i Finland kan lita på politikerna i, låt säga, Finlands Hälsoministerium. Det är de ganska ensamma om. Om inte!…Atlantic Councils egen hemmafru Tichanovskaja alltid också är just…pålitlig?
Allt i politiken mäts alltid med helt olika måttstockar.
Därför att politik måste till sin natur vara oförutsägbar och opålitlig från en nivå till en annan. Så har det alltid varit. Annars kan man ägna sig åt den pålitliga delen av trädgårdsodling eller äga en permanent lojal hund.
För det gör alltid Washington: äger en pålitlig hund. Som alltid går fint i koppel.
Dagens Nyheter vet bara inte om det.
Analytikern/kommentatorn The Saker tycker att Luka bör bort så snart som möjligt, och att samarbetet mellan Ryssland och Vitryssland måste utökas. http://thesaker.is/lukashenko-must-go-an-russia-and-belarus-must-truly-unite/ Luka verkar som jag uppfattar det kombinera god förmåga att hantera den vitryska ekonomin med ett opålitligt beteende som retat ryssarna men som ändå inte räddar honom från västliga försök till ”färgrevolution”.
The Saker säger mer än att samarbetet måste utökas, han säger att Belarus måste bli en del av den ryska federationen, och för att detta ska kunna genomföras måste Lukasjenko bort. Den som ser rysk TV vet att man aldrig använder namnet Belarus utan Belorussija, där russija som följer efter Belo på kyrilliska stavas exakt som Russija, alltså Ryssland. På svenska blir det alltså Vitryssland.
Jag tycker att såväl The Saker som Anna-Lena Laurén träffar bra i sin karakteristik av Lukasjenko. Mer än en gång har jag sett inslag på rysk TV om toppmöten som Putin kallat inom den Eurasiska ekonomiska unionen, med en person iögonfallande frånvarande – Lukasjenko.
Ryssarna kallar vitryssarna lite nedlåtande ”potatisätarna” och enligt en historia dök Lukasjenko en gång upp i Kreml med en säck potatis som present till Putin. Det var säkert mycket uppskattat.
Vitryssland hade länge de strängaste visumreglerna jag har upplevt (har inte varit i Nordkorea), med noggrann registrering av visumet på varje hotell. Som kontrast kan nämnas att när man väl passerat passkontrollen till Ryssland eller Kina så är det ingen som bryr sig om viseringen. Så plötsligt, 2018 vill jag minnas, införde Lukasjenko viseringsfritt resande till Vitryssland om man flög till Minsk. Ryssarna var helt tagna på sängen och antagligen ursinniga. Det finns ju ingen gränskontroll mellan Vitryssland och Ryssland (jag vet, har åkt tåg mellan de två länderna), så man kunde alltså enkelt flyga till Minsk och sedan ta tåget till Moskva utan kontroll.
Som politiker är Lukasjenko långt slugare än nollan Janukovytj, som Lukasjenko f ö avskydde.
Men Lukasjenkos handlingsfrihet är nu också beskuren. Den som såg honom komma till Ryssland efter demonstrationerna för att träffa Putin såg en person som uppträdde som en liten fjäskande hund.
Rossija (utan ”u”, det är en grekifierad form) för Ryssland, men BelorUssija eller Belarus’
för Vitryssland. Båda formerna används i rysk press och offentlighet, men landets heter och kallas officiellt Respublika Belarus’ och som geografiskt område inofficiellt Belorussija.
Adjektiven för ”rysk” är två i ryska språket: ”russkij”(med ”u”) eller ”rossijskij”(med ”o”) och det senare betyder snarast ”ryssländsk” d.v.s. omfattar allt i Ryssland som också ligger utanför det ryska folkslaget (ungefär som ”finsk” respektive ”finländsk”). Landet i sig heter egentligen Rysslandska Federationen (Rossijskaja Federatsija).
Som ett mindre förtydligande.
Transkriberingar har alltid sina svagheter. Uttalsmässigt heter ju Rysslands president Potin, medan den kyrilliska bokstaven y [i hans namn] ska transkriberas till u, alltså Putin.
Med valet av namnet Respublika Belarus (med mjukhetstecknet efter kyrilliska c på slutet, transkriberat till latinska s) markerar vitryssarna att de är en historisk del av det kievska Rus och inte det moskovitiska Ryssland.
För sex år sedan stod jag i Dubna (12 mil norr om Moskva) och väntade på access till den internationella forskningsanläggningen som på Sovjettiden var ett slags sovjetiskt CERN. Jag hade gott om tid att studera en officiell poster som visade alla medlemsländerna. Jodå, det var inte fråga om Belarus, utan Belorussija.
Ordet Rus’ är den äldre formen för också Ryssland: även litterärt: ”Velikaja Rus’ ”(Det stora Ryssland) eller Imperskaja Rus’ (Tsarryssland). Rus’ omfattar också Vitryssland och Malorussija (Ukraina) samt ”NovorOssija”, de nya områdena i sydost mot Turkiet (t.ex. hamnstaden Novorossijsk).
Ordet Rus’ fick landet redan på vikingarnas tid och har sin rot i det svenska Roslagen, d.v.s. där båtarna roddes (över Ålands hav). ”Ruser” kallades tidvis de vikingar (”varjag” på ryska: väring) som drog in från väst över de östliga floderna och sjöarna vid Volga och Dnjepr. Roslagen gav ju också omvänt namnet för Sverige på finska och estniska: Ruotsi och Rootsi: roslagsmännens land.
Bokstaven ”u” uttalas som svenskt ”o” i praktiskt taget alla europeiska språk än just i norska/svenska/engelska; som i finskan och danskan. Ryska språket är i sig ganska unikt eftersom det i princip saknar geografiska dialekter: man kan näppeligen höra skillnad på ryska talat på Kamtjatka eller från Petersburg.
Det kyrilliska alfabetet för slaviska språk är direkt taget ur grekiskan, där de gamla munkarna Kirill och Methodij lagt till egna nya tecken för de många sje-ljuden. Även bokstavsföljden i kyrilliska alfabetet följer den grekiska ordningen. (Alfa, vita, ghamma, delta o.s.v.).
Dubna är väl känt bland naturvetare världen över för sina många upptäckter av nya grundämnen.
Det Lauren kommer med är bara personliga omdömen och åsikter. Hon rapar bara upp det som väst- medierna tillhandahållit, dvs mest floskler. DN ger henne utrymme på politisk grund. Vem har väntat sig någon djupare analys.
Svensks media är kunskapsmässigt totalt värdelös.
Fantastiskt! Anna-Lena Laurén bor i Ryssland sedan länge och är väl bevandrad i mentaliteter m m men beskylls stadigt för att vara okunnig och enbart upprepa västpropaganda. Härligt med skrivbordsgeneraler som ropar att kartan gäller framför verkligheten. En av hennes one-lineres ur HBL som förtjänar att upprepas: ”Putinregimen är en kamel som insisterar på att den är en häst. Därför beter den sig ibland på ett obegripligt sätt, framför allt när den försöker hålla val.”
Noterar inget i sakfrågan.
Som med alla stora länder och stormakter finns en vid olika uppfattningar om vad som pågår och inte; jämför inte minst med den amerikanska situationen och politiken.
Finland och finländarna i stort har ändå så mycket bättre kunskaper och insikter om det ryska: inte minst för att man tillhörde det ryska imperiet i över 100 år: 1809-1917/1918. Det var f.ö. Lenin som godkände den självständiga finska staten.
Det vore verkligen underligt om det bara fanns en version och en enda ståndpunkt som alltid var sann och stämde med ett så komplext land som Ryssland. Vissa hävdar ju till och med att det inte GÅR att förstå Ryssland!… Men finländarna anstränger sig åtminstone, det kan vi inte alls påstå om svenskarna och svensk politik som konsekvent är ignorant okunniga om vårt största grannland: allt kan man inte skylla på den höga slaviska och ryska språktröskeln, men det är inte kinesiska vi talar om. (Det temat överlåter jag med glädje till andra avsevärt mer kunniga).
Precis så låter det när agget från Khazaria jiddrar. För si så där 1000 år sen gjorde Ryssland köttfärs av ett opålitligt, intrigerande och allmänt avskyvärt enet kallat Khazaria. Ashkenazim (falska semiter) har inte glömt det. Därför måste både Ryssland och Putin svartmålas och smutskastas. Singaturen L är en typisk representant för just det. A
Att man har bott i ett land länge innebär inte per automatik att man verkligen känner landet. Anna-Lena Laurén är ett prima exempel på det. Hon är Kalsongs journalisternas prima donna
Det mest påfallande intrycket av Anna-Lena L(a)uréns skriverier i DN är dom maniska försöken att få världen att tro på sagan om Navalnyjs förgiftade kalsonger. Aldrig reflekterade hon över dom uppenbara orimligheterna och motsägelserna i storyn. Ska man betrakta henne ett pentagontroll?
Gissar att minst 95 % av läsarna inte gör det tyvärr.