Denna artikel av Ted Snider sammanfattar USA:s och Västs falska löften till Sovjetledare inför Sovjetunionens upplösning. Naturligtvis nämns inte detta i Västs arroganta och självtillräkneliga debatt och historik.
__________________________________________________________________
Putin drar en ny röd linje för Natos expansion
Sedan man lovade att inte flytta ”en tum” utanför Tyskland, flyttade alliansen sig 100 mil närmare Ryssland.
Det går faktiskt att faktiskt mäta Washingtons oärlighet. Hur stor är den? Det är cirka 600 miles, dvs. c:a 100 mil.
Enligt avklassificerade dokument, försäkrade utrikesminister James Baker år 1990 den sovjetiska ledaren Mikhail Gorbatjov, att NATO inte skulle expandera ”en tum” öster om Tyskland. För trettio år sedan var det Rysslands röda linje.
Den 2 december flyttades denna röda linje från en tum till 100 mil, när Vladimir Putin sa att han nu skulle söka utverka ett löfte om att Nato inte skulle expandera längre österut till Ukraina.
Sedan dessa försäkringar gavs har Nato vandrat sin väg genom Ungern, Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, Bulgarien, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Albanien, Kroatien, Montenegro och Polen. 100 mil av brutna löften har fört USA och NATO till Ukrainas gräns.
Den 1 september träffade president Biden Ukrainas president Volodymyr Zelensky i Vita huset. Biden använde kodord för Natos intrång, när han lovade sitt ”stöd för Ukrainas euro-atlantiska strävanden” och amerikanskt stöd för att Ukraina skulle ”vara fullständigt integrerat i Europa.” Han tillkännagav sedan ”ett nytt säkerhetshjälp-paket på 60 miljoner dollar” utöver de 400 miljoner dollar i säkerhetshjälp som USA redan har gett Ukraina i år.
Efter att ha dragit sig tillbaka 100 mil från Gorbatjovs röda linje, drog Putin den 2 december en ny röd linje, för att söka ”pålitliga och långsiktiga säkerhetsgarantier.” Dessa garantier ”skulle utesluta alla ytterligare NATO-rörelser österut och utplacering av vapensystem som hotar oss i närheten av ryskt territorium.”
Putin är mycket medveten om att den röda linjen har flyttat sig 100 mil österut. Vid konferensen om säkerhetspolitik i München 2007 frågade Putin världen: ”Och vad hände med försäkringarna som våra västerländska partners gav efter upplösningen av Warszawapakten? Var är dessa förklaringar idag? Ingen kommer ens ihåg dem. Men jag ska tillåta mig att påminna denna publik om vad som sades. Jag skulle vilja citera Natos generalsekreterare Woerners tal i Bryssel den 17 maj 1990. Han sade då att: ”det faktum att vi är redo att inte placera en Nato-armé utanför tyskt territorium ger Sovjetunionen en fast säkerhetsgaranti.” Var finns dessa garantier?”
Garantierna var ett bedrägeri, och den röda linjen har rört sig hundratals mil och har blivit till ett hot. Sju år senare, i sin granskning av 2014, skulle Rysslands utrikesminister notera att ”den pågående expansionen österut [och] successiva vågor av Natos utvidgning [strider] mot de försäkringar som utfärdats på högsta nivå.” Under 2015 skulle Rysslands nationella säkerhetsstrategi notera att Natos ”fortsatta expansion och närmandet av dess militära infrastruktur till Rysslands gränser, allt skapar ett hot mot den nationella säkerheten.”
Den första garantin gavs den 9 februari 1990 när utrikesminister Baker försäkrade Gorbatjov, att om Nato fick Tyskland och Ryssland drog bort sina trupper från Östtyskland, skulle Nato inte expandera öster om Tyskland. Gorbatjov skriver i sina memoarer att han gick med på Bakers villkor ”med garantin att Natos jurisdiktion eller trupper inte skulle sträcka sig öster om den nuvarande linjen.”
I sin bok Superpower Illusions bekräftar Jack F. Matlock Jr., som var den amerikanska ambassadören i Ryssland vid den tiden och som var närvarande vid mötet, Gorbatjovs redogörelse och säger att det ”sammanfaller med mina anteckningar från samtalet, förutom att mina indikerar att Baker lade till ”inte en tum.”
Nästa dag, enligt det västtyska utrikesministeriets dokument, den 10 februari 1990, sa den västtyska utrikesministern Hans-Dietrich Genscher till sin sovjetiske motsvarighet Eduard Shevardnadze: ”’För oss . . . en sak är säker: Nato kommer inte att expandera österut.’ Och eftersom samtalet huvudsakligen kretsade kring Östtyskland tillade Genscher uttryckligen: ’När det gäller Natos icke-expansion, gäller detta också i allmänhet.’”
Ännu tidigare, den 31 januari 1990, hade Genscher i ett stort tal sagt att det inte skulle bli ”en utvidgning av Natos territorium österut, med andra ord närmare Sovjetunionens gränser.”
National Security Archive publicerade de faktiska dokumenten som beskriver vad Gorbatjov utlovades den 12 december 2017. Enligt framlidne Stephen Cohen, i hans bok ”War With Russia?”, avslöjar dokumenten slutligen och auktoritativt, att ”sanningen och de brutna löftena är mycket mer omfattande än tidigare känt: alla de inblandade västmakterna – USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland självt – gav samma löfte till Gorbatjov vid flera tillfällen och på olika eftertryckliga sätt.”
Det skulle inte behöva vara så här. Liksom Gorbatjov före honom, i slutet av det kalla kriget, har Putin hoppats kunna bidra till att skapa ett internationellt samhälle som, snarare än att bygga block, kunde visa upp samarbete mellan jämlikar. Han hade till och med föreslagit ryskt medlemskap i Nato. Även i talet där han drog Rysslands nya röda linje föreslog Putin fortfarande en samarbetslösning. Han sa att ”utarbetandet av specifika avtal” borde göras ”i en dialog med USA och dess allierade.” Han tillade, diplomatiskt, att ”vi kräver inga speciella villkor för oss själva och inser att alla avtal måste ta hänsyn till Rysslands och alla euro-atlantiska länders intressen.”
Även om detta uppenbarligen skulle vara den minst konfronterande vägen, är det den minst sannolika, eftersom de enda försäkringar som ges idag kommer i form av försvarsminister Lloyd Austin, som nyligen försäkrade Georgien och Ukraina att ”dörren fortfarande är öppen” för NATO-medlemskap, till Moskvas förtret.
Vad gör 10 tusen NATO-trupper i Ukraina?
15 december 2021 , 18:28 Alexander Sharkovsky , specialkorrespondent.
Representanten för Ryska federationens utrikesministerium meddelade antalet Nato-trupper som för närvarande är stationerade i Ukraina.
Enligt information som erhållits från öppna källor utför en betydande del av dessa soldater och officerare sina uppgifter relaterade till utvecklingen av operationsteatern, resten är involverade i byggandet av Ukrainas väpnade styrkor.
Det ryska utrikesministeriets taleskvinna Maria Zakharova sa: ”Utvecklingen av situationen i Ukraina fortsätter att orsaka oro – milt uttryckt. Nato-länderna ökar utbudet av vapen till Ukraina, utbildar dess militära personal, men de gör detta inte i syfte att upprätthålla stabilitet och säkerhet, utan för att ge bränsle till elden och ge ännu större skala till pågående inbördeskrig i landet”.
Hon påminde också om att USA sedan 2014 har gett militärt bistånd till Ukraina för 2,5 miljarder dollar, och 2022 gav USA vapen till Kiev för 300 miljoner dollar.
Zakharova förtydligade: ”Västerländska instruktörer fortsätter att träna den ukrainska militären. I den segrande Maidans land är cirka 10 tusen militärer från Nato-länder stationerade – 4 tusen från USA, 6 tusen från andra stater i alliansen.”
Experter noterar dock att de flesta av Natos militärer är engagerade i utvecklingen av teatern för militära operationer: förberedelse av kommandoposter, operativa linjer, rokad och framåtbaserade lager.
Resten är involverade i utbildningen av ukrainska militärer och medlemmar av icke-systemiska väpnade formationer, såväl som i den militära planeringen av de väpnade styrkorna och konstruktionen av inte bara väpnade styrkor utan även specialtjänsterna i Ukraina, i Natos bild och likhet.
Till exempel utrustar brittiska trupper sina baser längs gränserna mot Ryssland och Vitryssland, samt utbildar och utrustar väpnade formationer som rekryterats från lokala frivilliga. Enligt det nya militära konceptet som nyligen antogs i London av dessa aboriginska enheter, kommer samma britter, de så kallade ”Rangers”, att ha befälet, vars antal planeras att utökas avsevärt på medellång sikt. Uppriktigt sagt finns det inget särskilt nytt i detta koncept – Storbritannien använde länge de kämpar som rekryterats från sina kolonier som kanonmat.
I krig för Londons intressen dog indianer, gurkher, maorier och representanter för andra folk. Så i Ukraina kommer lokala kollaboratörer att kämpa för västvärldens intressen under strikt ledning av brittiska befälhavare.
Dagens Nato-expansion har i princip ingenting med Ukraina och ukrainska statens militära och politiska säkerhet att göra.
Det både ser ut så, presenteras som så och verkar så, för de flesta.
Men den bakomliggande verkligheten är till och med både okänd och oinvigd för de flesta europeiska politiker.
De amerikanska Förenta staterna måste till varje pris hindra att dagens Europa knyts samman med dels världens största råvaroägare, Ryska federationen, och världens största industriella exportnation, Folkrepubliken Kina.
Detta är världens mäktigaste ekonomisk-politiska axel på vad som ibland kallas ”den första /främsta/ kontinenten” och världens ”huvudö”.
Amerika är helt utelämnat från denna gemenskap och politiska inflytande, Euroasien är stängt för Washingtons vålds- och vapenetablissemang liksom tankesmedjorna kring ”CIA-maffian”, som måste till varje pris härja och härska i världen.
Drygt 300 miljoner amerikaner anser sig helt enkelt ha full rätt att härska över 4 miljarder i Europa och Asien.
Detta måste naturligtvis få ett slut, och Europa bli säkerhetspolitiskt och ekonomiskt självständigt och oberoende.
I valet mellan att släppa Ukraina till Washingtons härskarklass eller att inta Ukraina för Euroasiatiska självständighetsskäl, kan Ryska federationen bli tvunget att förhindra Washington att också kaosiseras med hjälp av ukrainska fascistiska höger.
Det kan bli utfallet och det naturliga resultatet av Washingtons lögner och svek mot 1990 års löften vid den tyska återföreningen.
Det naturliga är att de amerikanska Förenta staterna måste lämna Europa och Asien militärt, då denna invasiva stat knappast har objektiva säkerhetsintressen i Europa och Asien då det inte är beläget hos oss.
Dom senaste årens stenhårda propaganda i våra medier har utan tvivel varit Washingtons vidriga kampanj,för att få usa ägda Nato-cirkeln helt sluten,norra Europa fattas vi Sverige, sen sträcker det sej hela vägen till Turkiet som också är medlemmar. Man klippt redan dom flesta länderna på hela Balkan också, Serbien kommer självklart aldrig gå med,intresset där är tvärtom, man glömmer inte Natos krigsförbrytelser på 90talet mot alla civila i Serbien förutom agerandet i Kosovo också. Washington maffian har aldrig haft en så enklare uppgift än detta,när man tittar hur ensidigt våra medier betett sej dagligen i åratal så måste denna kampanj räknas som super enkelt,om man jämför med så mycket annat där vapen och sanktioner ständigt är med på tapeten. Våra mediernas ständiga ensidiga rapportering saknar motstycke,som att man inte bevakar alla politikerna i världens värsta krigsförbrytarnas land usa, där alla politiker i båda partierna ihop med medierna varit katastrofalt samma skit och ständigt så hotfulla. Europa måste och behöver nångång jävligt snart inse att bryta upp sina handfängsel,och ta bort sitt hundkoppel mot Washington maffian,och välja egen utrikespolitik som inte blir våran undergång,man är en större ekonomi än usa,hur länge till ska man gå i denna förnedrande hundkoppel från EU så helt otroligt att man inte lärt sej och lär sej
Om detta citat är korrekt är det felaktigt ”Och vad hände med försäkringarna som våra västerländska partners gav efter upplösningen av Warszawapakten? Var är dessa förklaringar idag? Ingen kommer ens ihåg dem. Men jag ska tillåta mig att påminna denna publik om vad som sades. Jag skulle vilja citera Natos generalsekreterare Woerners tal i Bryssel den 17 maj 1990. Han sade då att: ”det faktum att vi är redo att inte placera en Nato-armé utanför tyskt territorium ger Sovjetunionen en fast säkerhetsgaranti.”
Warszawapakten som alla vet, upplöstes först 1991.
Garantin om Nato:s icke-expansion öster om det enade Tyskland gällde just villkoret att det enade Tyskland skulle få bli Nato-medlem eller inte.
Till en början var det tal om ett alliansfritt enat Tyskland, men de andra segrarmakterna Storbritannien och Frankrike ville till en början helt enkelt inte ha ett stort enat Tyskland utom militär insyn och kontroll(och kunde ha lagt in veto mot Åotsdamavtalets fyra inrättade zoner av Tyskland. De var i början bara tre, liksom av Österrike då marskalk Stalin ej godtog Frankrike som segermakt då Paris kapitulerat redan sommaren 1940, de franska zonerna fick då tas av de brittiska och amerikanska zonerna); alternativet var en helt separat demokratiserad östtysk stat, men det gick inte Tyskland själv med på(folkomröstning).
De fyra segrarmakterna gick 1990 med på ett enat Tyskland, med huvudstaden i DDR:s tidigare huvudstad Berlin (och inte västtyska Bonn), medlem i Nato på villkor att Nato ICKE fick expandera österut.
Politiskt säkerhetsarbete skulle i Europa skötas av OSSE (den europeiska säkerhetskonferensen), och inte av Nato.
Tyvärr hade ju de invasiva amerikanska politiska tankesmedjornas mörkermän självklart egna erövrar- och härskarplaner över Europa.
Tyvärr är vi där idag, där råkonservativa stater som urartat som Ungern och Polen blivit amerikaniserade, men inte europeiskt civiliserade. Ukraina ser tyvärr ut att bli nästa amerikanska otursland, där den yttersta högern redan impregnerat stat och samhälle långt bortom europeiska civiliserade normer.
Nej Johan någon sådan “garanti” existerar inte och var inte heller något krav för att det enade Tyskland skulle vara NATO-medlem. Det sk löftet finns I en muntlig diskussion när Warszawapakten existerade. Ingen av partera förutsåg att Warszawapakten skulle upplösas 1991. Detta blev ett oförutspått scenario och lämnade de fd “öststaterna” utan dugligt försvar. Det nya Ryssland var på dekis så vad hade dessa länder för alternativ?
Vilken tsyk folkomröstning är det du hänvisar till? Mig veterligen var det bara östtyskarna som fick välja om de ville bl en del av Västtyskland. Väst hade inget att välja på. Igen, det fanns inget villkor i överrenskommelsen att NATO inte skulle acceptera. Om du hävdar det vore jag tacksam för ett dokument.
De fyra segrarmakterna var överrens om att Berlin INTE fick vara huvudstad. Något den sovjetiska ockupationszonen bröt emot och kallade Berlin för sin huvudstad. Alla skyltar mot Berlin hade propagandatillägget “Hauptstadt der DDR”. Berlin var inte accepterat som huvudstad av västländerna. Det var en av anledningarna till att Palme vägrade att komma på statsbesök tid och valde Greifswald 1984. Något jag har personlig anledning att vara tacksam för.
Tyvärr har nästan samtliga fd socialistiska stater med kommunistisk strövan glidit hårt över till höger. Sannerligen märkligt enligt min uppfattning och jag har inte sett någon undersökning om varför det fenomenet har uppstått.
Övrigt inte riktat till Johan. Artikeln är dessutom undermåligt översatt. Exempelvis har Nato inte expanderat 600 mil mot Ryssland utan 600 miles vilket är runt 100 mil. Skandalöst att inte ens enkla fakta granskas av redaktören innan något publiceras.
H2 vet lika väl som resten av världen att löften av USA inte är vatten värd och kan ändras när man tycker det passar för gangsterunionen! Ja, USA är de facto en gangsterunion vars misslyckade utrikespolitik drivit Ryssland i armarna på Kina…Men om sådant begriper H2 ingenting utan han lallar vidare med sitt patetiska försvar av alla dumheter man hittar på i Washington. Det som hänt är så otroligt korkat att man saknar ord för dumheterna men så blir det när man låter giriga skurkar styra….Tillsammans hade EU, USA och Ryssland kunnat vara en motvikt till det enorma Kina som med sina 1.4 miljarder invånare kommer att diktera villkoren om de inte har en stark motpart. Hur Ryssland ska hantera Kina när deras inflytande ökar får vi väl se men jag kan tänka mig att Ryssland utvecklade sitt starka missilförsvar med kärnvapen inte bara mot EU och USA utan alla tänkbara hot, även Kina.
Nja, H2, det var främst amerikanarna som bröt ut västzonerna till det nya avskilda Västtyskland år 1949. T.ex. SSSR ville ju ha ett enat Tyskland. Annars har det ju alltid hetat (felaktigt) att Moskva delat Tyskland -vilket är fel. För första gången i världshistorien tryckte ett annat land (USA) upp en helt ny valuta (i Amerika) (den nya D-marken) och importerade den för ett annat land (Anglo-amerikanska ockupationszonen, AABZ) vilket gjorde tyskarnas besparingar utplånade för andra gången på drygt 30 år.
I och med att Washington delade Tyskland, föll ju Potsdams avtalstext om enat Tyskland (DDR bildades ju efteråt) liksom var dess huvudstad skulle ligga o.s.v. Som vanligt fick och kunde inte tyskarna klaga västerut, utan kritiken riktades österut, fast problemet orsakades utanför Europa.
Detta är ju historiska givna fakta.
H2 kan ju tänka sig reaktionerna om Ryssland och Kina agerade för regimskiften i USA och EU…Det skulle ju väcka ramaskri värre än bluffen ”Russiagate” som fabulerades ihop av ”demokratiska partiet” i USA som slagträ mot Trump. Men USA och EU anser sig ha rätt med regimskiften i Mellanöstern, Sydamerika, Kina, Ryssland och sedan blir man förvånade över att de blir förbannade och sätter in motåtgärder? Har man så dålig kännedom om det mesta som H2 verkar ha ska man nog först försöka förkovra sig i historien och sluta tro på den löjliga USA-propagandan som media spyr ut.
Johan, jag ser att du läst östzonens version av “fakta” och vad som hände efter 1945.
Det finns gott om läsning på weben hur Sovjet agerade för att inte ena Tyskland.
Det var många åtgärder av SMAD (Sowjetische Militäradministration) som tvingade fram grundandet av västtyskland som stat.
Några exempel:
Kommunistpartiet och socialdemokraterna tvingades ihop till det ledande partiet 1946
SMAD bröt mot Potsdamöverrenskommelsen när det gällde ekonomi och demokrati.
Sovjet tog ut enorma skadeständ ur sin zon (ända tills 1989 var stora delar av järnvägarna enkelspåriga)
Listan kan göras betydligt längre.
t sedan östzonens politik inte fungerade utan slutade I en ekonomisk och mänsklig katastrof är historiska fakta
Inom parantes är det intressant att Östtyskland I många år försökte få kommunisterna att gå ihop med socialdemokraterna I Sverige.
Nja, H2, jag gav en del motexempel på hur historiebeskrivningen OCKSÅ kan se ut.
Faktum var väl att egentligen var den tyska utvecklingen från ”Stunde Noll” (1945-1947) både osäker och framförallt oskriven. Ingen part visste egentligen praktiskt hur man skulle bete sig med arvet och ruinerna av nazismen, och hur man skulle börja.
Men man brukar hävda att det första avgörande steget som de facto bröt upp det enade Tyskland var just det helt oväntade tilltaget från amerikanska sidan att utan att meddela någon att man i Amerika tryckt upp en helt ny valuta, D-Marken, och avskaffandet av de gamla Reichsmarken, som faktiskt blev värdelösa över en natt, och det de facto ruinerade alla tyska besparingar på bankerna. Varje tysk fick -oavsett besparingar- 50 nya Mark i handen.
De tio första åren 1949-1959 var den ekonomiska utvecklingen avsevärt bättre och snabbare i DDR, en klassisk snabbeffekt av planerad ekonomi, för att sedan sluta i långsam stagnation.
Amerikanska planen första åren var ju att fullständigt avindustrialisera västra Tyskland. President Truman sade ju en gång att han ville se bara bönder och betande kossor i Tyskland (och alla stora skeppsvarven i t.ex. Hamburg jämnades ju de facto med marken där inte bombmattorna redan gjort så). Sovjetiske utrikesministern Molotov lär ha svarat att det var det mest korkade han hört någonsin uttala sig om politiskt: det skar sig snabbt, skarpt och evigt mellan Molotov och Truman dessa år. Den högeffektive och långvarige Molotov uppfattade den nye Truman som obildad, oerfaren och okunnig. ”Men han spelade inte piano dåligt för en amatör” sade Molotov (vars farbror var kompositören Skrjabin) om Truman…
H2 måste också inse att Global politics är en framför allt progressiv sajt vad gäller historieanalys och historieskrivning, och att till exempel den amerikanska och brittiska gamla imperiala ekonomiska och politiska synen därför ifrågasätts (reellt och rejält) i dessa sammanhang.
Jag anser helt och fullt att amerikanarna avsiktligt ganska snart efter 1945 avsåg att bryta sönder Tyskland, strukturellt politiskt som ekonomiskt.
H2 16 december, 2021 At 16:50
Du bortser från det faktum att förhandlingar ägde rum mellan politikerna Baker, Bush, Genscher, Kohl, Gates, Mitterrand, Thatcher, Hurd, Major, (inte Woerner NATO chefen) och Gorbachev. Även om det inte finns ett slutdokument, det finns underliggande dokument som upprepade gånger styrker ”löften” att NATO inte skulle expandera österut.
Avhemliga dokument visar säkerhetsgarantier mot NATO-expansion till sovjetiska ledare från Baker, Bush, Genscher, Kohl, Gates, Mitterrand, Thatcher, Hurd, Major och Woerner
Panelen för slaviska studier talar om ”Vem lovade vad till vem om NATO-expansion?”
Washington DC, 12 december 2017 – USA:s utrikesminister James Bakers berömda ”inte en tum österut” försäkran om NATO-expansion i hans möte med sovjetledaren Mikhail Gorbatjov den 9 februari 1990, var en del av en kaskad av försäkringar om sovjetisk säkerhet som gavs av västerländska ledare till Gorbatjov och andra sovjetiska tjänstemän under hela processen för Tysklands enande 1990 och fram till 1991, enligt avhemliga amerikanska, sovjetiska, tyska, brittiska och franska dokument som publicerats i dag av National Security Archive vid George Washington University ( http://nsarchive.gwu.edu/ ).
Dokumenten visar att flera nationella ledare övervägde och förkastade ett central- och östeuropeiskt medlemskap i Nato från början av 1990 och fram till 1991, att diskussioner om Nato i samband med förhandlingarna om tyska enande 1990 inte alls var snävt begränsade till status som öst. tyskt territorium, och att efterföljande sovjetiska och ryska klagomål om att ha blivit vilseledda om NATO-expansion grundades i skrivna samtida memcons och telcons på högsta nivå.
Dokumenten förstärker den tidigare CIA-chefen Robert Gates kritik av att ”pressa vidare på utvidgningen av Nato österut [på 1990-talet], när Gorbatjov och andra förleddes att tro att det inte skulle hända.” [1] Nyckelfrasen, som stöds av dokumenten, är ”ledd att tro.”
President George HW Bush hade försäkrat Gorbatjov under Malta-toppmötet i december 1989 att USA inte skulle utnyttja (”Jag har inte hoppat upp och ner på Berlinmuren”) av revolutionerna i Östeuropa för att skada sovjetiska intressen; men varken Bush eller Gorbatjov vid den tidpunkten (eller för den delen, Västtysklands förbundskansler Helmut Kohl) förväntade sig så snart Östtysklands kollaps eller hastigheten på det tyska enandet. [2]
President George HW Bush hade försäkrat Gorbatjov under Malta-toppmötet i december 1989 att USA inte skulle utnyttja (”Jag har inte hoppat upp och ner på Berlinmuren”) av revolutionerna i Östeuropa för att skada sovjetiska intressen; men varken Bush eller Gorbatjov vid den tidpunkten (eller för den delen, Västtysklands förbundskansler Helmut Kohl) förväntade sig så snart Östtysklands kollaps eller hastigheten på det tyska enandet. [2]
Denna sistnämnda idé om särskild status för DDR:s territorium kodifierades i det slutliga tyska föreningsfördraget som undertecknades den 12 september 1990 av två-plus-fyra utrikesministrarna (se dokument 25). Den tidigare idén om ”närmare de sovjetiska gränserna” är inte nedskriven i fördrag utan i flera samtalsprotokoll mellan sovjeterna och de västerländska samtalspartnerna på högsta nivå (Genscher, Kohl, Baker, Gates, Bush, Mitterrand, Thatcher, Major, Woerner och andra) som under 1990 och in i 1991 erbjöd försäkringar om att skydda sovjetiska säkerhetsintressen och inkludera Sovjetunionen i nya europeiska säkerhetsstrukturer. De två frågorna var relaterade men inte samma sak. Efterföljande analys blandade ibland ihop de två och hävdade att diskussionen inte involverade hela Europa. Dokumenten som publiceras nedan visar tydligt att det gjorde det.
”Tutzing-formeln” blev omedelbart centrum för en uppsjö av viktiga diplomatiska diskussioner under de kommande 10 dagarna 1990, vilket ledde till det avgörande mötet den 10 februari 1990 i Moskva mellan Kohl och Gorbatjov när den västtyska ledaren uppnådde sovjetisk principiellt samtycke till tyskt enande i Nato, så länge Nato inte expanderade österut. Sovjeterna skulle behöva mycket mer tid för att arbeta med sin inhemska opinion (och ekonomiskt stöd från västtyskarna) innan de formellt undertecknade avtalet i september 1990.
Samtalen före Kohls försäkran involverade explicit diskussion om Natos expansion, de central- och östeuropeiska länderna och hur man kan övertyga sovjeterna att acceptera enande. Till exempel, den 6 februari 1990, när Genscher träffade den brittiske utrikesministern Douglas Hurd, visade det brittiska rekordet att Genscher sa: ”Ryssarna måste ha en viss försäkran om att om, till exempel, den polska regeringen lämnade Warszawapakten en dag, de skulle inte gå med i Nato nästa gång.” (Se dokument 2)
Efter att ha träffat Genscher på väg in i diskussioner med sovjeterna, upprepade Baker exakt Genscher-formuleringen i sitt möte med utrikesminister Eduard Shevardnadze den 9 februari 1990 (se dokument 4); och ännu viktigare, ansikte mot ansikte med Gorbatjov.
Inte en, utan tre gånger, testade Baker formeln ”inte en tum österut” med Gorbatjov vid mötet den 9 februari 1990. Han höll med Gorbatjovs uttalande som svar på försäkringarna att ”NATO-expansion är oacceptabel.” Baker försäkrade Gorbatjov att ”varken presidenten eller jag har för avsikt att utvinna några ensidiga fördelar från de processer som äger rum”, och att amerikanerna förstod att ”inte bara för Sovjetunionen utan även för andra europeiska länder är det viktigt att ha garanterar att om USA behåller sin närvaro i Tyskland inom ramen för Nato, kommer inte en tum av Natos nuvarande militära jurisdiktion att spridas i östlig riktning.” (Se dokument 6)
Efteråt skrev Baker till Helmut Kohl som skulle träffa den sovjetiske ledaren nästa dag, med mycket av samma språk. Baker rapporterade: ”Och sedan ställde jag följande fråga till honom [Gorbatjov]. Skulle du föredra att se ett enat Tyskland utanför Nato, självständigt och utan amerikanska styrkor eller skulle du föredra att ett enat Tyskland knöts till Nato, med försäkringar om att Natos jurisdiktion inte skulle förskjutas en tum österut från sin nuvarande position? Han svarade att den sovjetiska ledningen verkligen tänkte på alla sådana alternativ [….] Han tillade sedan, ’Visst skulle varje utvidgning av Natos zon vara oacceptabel.'” Baker tillade inom parentes, till Kohls fördel, ”Underförstått, Nato i sin nuvarande zon kan vara acceptabelt.” (Se dokument 8)
Väl informerad av den amerikanske utrikesministern förstod den västtyska förbundskanslern en viktig sovjetisk slutsats och försäkrade Gorbatjov den 10 februari 1990: ”Vi anser att Nato inte bör utvidga sin verksamhetssfär.” (Se dokument 9) Efter detta möte kunde Kohl knappast hålla tillbaka sin upphetsning över Gorbatjovs principöverenskommelse för Tysklands enande och, som en del av Helsingforsformeln att stater väljer sina egna allianser, så Tyskland kunde välja NATO. Kohl beskrev i sina memoarer att han gick runt i Moskva hela natten – men han förstod fortfarande att det fortfarande fanns ett pris att betala.
Alla västerländska utrikesministrar var ombord med Genscher, Kohl och Baker. Därefter kom den brittiske utrikesministern, Douglas Hurd, den 11 april 1990. Vid denna tidpunkt hade östtyskarna röstat överväldigande för den tyska marken och för ett snabbt enande, i valet den 18 mars där Kohl hade överraskat nästan alla observatörer med en verklig seger. Kohls analyser (förklarades först för Bush den 3 december 1989) att DDR:s kollaps skulle öppna alla möjligheter, att han var tvungen att springa för att komma till spetsen på tåget, att han behövde amerikanskt stöd, att enandet kunde ske snabbare än någon trodde möjligt – allt visade sig vara korrekt. Den monetära unionen skulle fortsätta redan i juli och försäkringarna om säkerhet fortsatte att komma. Hurd förstärkte Baker-Genscher-Kohls budskap i sitt möte med Gorbatjov i Moskva, den 11 april 1990, sade att Storbritannien tydligt ”erkände vikten av att inte göra något för att skada sovjetiska intressen och värdighet.” (Se dokument 15)
Baker-samtalet med Shevardnadze den 4 maj 1990, som Baker beskrev det i sin egen rapport till president Bush, beskrev mest vältaligt vad västerländska ledare sa till Gorbatjov exakt för tillfället: ”Jag använde ditt tal och vårt erkännande av behovet av att anpassa sig. Nato, politiskt och militärt, och att utveckla ESK för att försäkra Shevardnadze om att processen inte skulle ge vinnare och förlorare. Istället skulle det skapa en ny legitim europeisk struktur – en som skulle vara inkluderande, inte exklusiv.” (Se dokument 17)
Baker sa det igen, direkt till Gorbatjov den 18 maj 1990 i Moskva, och gav Gorbatjov sina ”nio poäng”, som inkluderade omvandlingen av NATO, stärkande av europeiska strukturer, att hålla Tyskland icke-nukleärt och ta hänsyn till sovjetiska säkerhetsintressen. Baker inledde sina kommentarer: ”Innan jag säger några ord om den tyska frågan, ville jag betona att vår politik inte syftar till att skilja Östeuropa från Sovjetunionen. Vi hade den policyn tidigare. Men idag är vi intresserade av att bygga ett stabilt Europa och göra det tillsammans med er.” (Se dokument 18)
Den franske ledaren Francois Mitterrand var inte i en sinnesförvirring med amerikanerna, tvärtom, vilket framgår av att han sa till Gorbatjov i Moskva den 25 maj 1990 att han ”personligen var positiv till att gradvis avveckla militärblocken”; men Mitterrand fortsatte kaskaden av försäkringar genom att säga att västvärlden måste ”skapa säkerhetsförhållanden för dig, såväl som europeisk säkerhet som helhet.” (Se dokument 19) Mitterrand skrev omedelbart Bush i ett ” cher George ”-brev om sitt samtal med den sovjetiska ledaren, att ”vi absolut inte skulle vägra att detaljera de garantier som han skulle ha rätt att förvänta sig för sitt lands säkerhet.” (Se dokument 20)
Vid toppmötet i Washington den 31 maj 1990 gick Bush allt för att försäkra Gorbatjov att Tyskland i Nato aldrig skulle riktas mot Sovjetunionen: ”Tro mig, vi driver inte Tyskland mot enande, och det är inte vi som bestämmer takten i denna process. Och naturligtvis har vi ingen avsikt, inte ens i våra tankar, att skada Sovjetunionen på något sätt. Det är därför vi talar för Tysklands enande i Nato utan att ignorera ESK:s bredare sammanhang, med hänsyn till de traditionella ekonomiska banden mellan de två tyska staterna. En sådan modell motsvarar enligt vår uppfattning också de sovjetiska intressena.” (Se dokument 21)
”Järnladyen” ställde också upp, efter toppmötet i Washington, i sitt möte med Gorbatjov i London den 8 juni 1990. Thatcher förutsåg de åtgärder som amerikanerna (med hennes stöd) skulle vidta i början av juli Natokonferensen för att stödja Gorbatjov med beskrivningar av Natos transformation mot en mer politisk, mindre militärt hotande, allians. Hon sa till Gorbatjov: ”Vi måste hitta sätt att ge Sovjetunionen förtroende för att dess säkerhet skulle garanteras… ESK skulle kunna vara ett paraply för allt detta, samt vara det forum som förde Sovjetunionen till fullo in i diskussionen om Europas framtid.” (Se dokument 22)
Natos Londondeklaration den 5 juli 1990 hade en ganska positiv effekt på överläggningarna i Moskva, enligt de flesta berättelser, och gav Gorbatjov betydande ammunition för att motverka sina hårdförare på partikongressen som ägde rum i det ögonblicket. Vissa versioner av den här historien hävdar att en förhandskopia gavs till Shevardnadzes medhjälpare, medan andra bara beskriver en varning som gjorde det möjligt för dessa medhjälpare att ta kopian av ledningstjänsten och producera en sovjetisk positiv bedömning innan militären eller hårdförare kunde kalla det propaganda.
Som Kohl sa till Gorbatjov i Moskva den 15 juli 1990, när de utarbetade den slutliga överenskommelsen om det tyska enandet: ”Vi vet vad som väntar Nato i framtiden, och jag tror att ni också är insatta nu”, med hänvisning till Natos Londondeklaration. (Se dokument 23)
I sitt telefonsamtal till Gorbatjov den 17 juli menade Bush att förstärka framgången för Kohl-Gorbatjovsamtalen och budskapet i Londondeklarationen. Bush förklarade: ”Så vad vi försökte göra var att ta hänsyn till dina farhågor som uttrycktes till mig och andra, och vi gjorde det på följande sätt: genom vår gemensamma förklaring om icke-aggression; i vår inbjudan till er att komma till NATO; i vårt avtal att öppna Nato för regelbunden diplomatisk kontakt med er regering och de östeuropeiska länderna; och vårt erbjudande om försäkringar om den framtida storleken på de väpnade styrkorna i ett enat Tyskland – en fråga som jag vet att du diskuterade med Helmut Kohl. Vi ändrade också i grunden vår militära strategi för konventionella och nukleära styrkor. Vi förmedlade idén om ett utökat, starkare ESK med nya institutioner där Sovjetunionen kan dela och vara en del av det nya Europa.
Dokumenten visar att Gorbatjov gick med på tyskt enande i Nato som ett resultat av denna kaskad av försäkringar, och på grundval av hans egen analys att Sovjetunionens framtid var beroende av dess integration i Europa, för vilket Tyskland skulle vara den avgörande aktören. Han och de flesta av hans allierade trodde att någon version av det gemensamma europeiska hemmet fortfarande var möjlig och skulle utvecklas tillsammans med omvandlingen av Nato för att leda till ett mer inkluderande och integrerat europeiskt rum, att uppgörelsen efter kalla kriget skulle ta hänsyn till det sovjetiska säkerhetsintressen. Alliansen med Tyskland skulle inte bara övervinna det kalla kriget utan också vända på arvet från det stora fosterländska kriget.
Men inom den amerikanska regeringen fortsatte en annan diskussion, en debatt om relationerna mellan Nato och Östeuropa. Åsikterna gick isär, men förslaget från försvarsdepartementet den 25 oktober 1990 var att lämna ”dörren på glänt” för östeuropeiskt medlemskap i NATO. (Se dokument 27) Utrikesdepartementets uppfattning var att NATO-expansion inte stod på agendan, eftersom det inte låg i USA:s intresse att organisera ”en anti-sovjetisk koalition” som sträckte sig till de sovjetiska gränserna, inte minst pga. det kan vända de positiva trenderna i Sovjetunionen. (Se dokument 26) Bush-administrationen intog den senare uppfattningen. Och det är vad sovjeterna hörde.
Så sent som i mars 1991, enligt den brittiske ambassadörens dagbok i Moskva, försäkrade den brittiske premiärministern John Major personligen Gorbatjov: ”Vi talar inte om att stärka NATO.” Därefter, när den sovjetiske försvarsministern marskalk Dmitri Yazov frågade Major om östeuropeiska ledares intresse för NATO-medlemskap, svarade den brittiske ledaren: ”Inget sådant kommer att hända.” (Se dokument 28)
När ryska högsta sovjetdeputerade kom till Bryssel för att träffa Nato och träffa Natos generalsekreterare Manfred Woerner i juli 1991, sa Woerner till ryssarna att ”Vi borde inte tillåta […] isoleringen av Sovjetunionen från det europeiska samfundet.” Enligt den ryska konversationsmemorandumet, ”Woerner betonade att Natorådet och han är emot Natos utvidgning (13 av 16 Natomedlemmar stöder denna synpunkt).” (Se dokument 30)
Således gick Gorbatjov till slutet av Sovjetunionen försäkrad om att västvärlden inte hotade hans säkerhet och inte utökade NATO. Istället åstadkoms upplösningen av Sovjetunionen av ryssarna (Boris Jeltsin och hans ledande rådgivare Gennadij Burbulis) i samförstånd med de före detta particheferna i sovjetrepublikerna, särskilt Ukraina, i december 1991. Då var det kalla kriget över sedan länge. Amerikanerna hade försökt hålla ihop Sovjetunionen (se Bushs ”Chicken Kiev”-tal den 1 augusti 1991). Natos expansion låg flera år i framtiden, när dessa tvister skulle utbryta igen, och fler försäkringar skulle komma till den ryske ledaren Boris Jeltsin.
Arkivet sammanställde dessa hemligstämplade dokument för en paneldiskussion den 10 november 2017 vid den årliga konferensen för Association for Slavic, East European and Eurasian Studies (ASEEES) i Chicago under titeln ”Who Promised What to Whom on NATO Expansion?”
https://nsarchive.gwu.edu/briefing-book/russia-programs/2017-12-12/nato-expansion-what-gorbachev-heard-western-leaders-early
Det finns flera artiklar som styrker Rysslands påstående, att NATO/väst svikit sitt löfte!!
Bröt västvärlden sitt löfte till Moskva?
Rysslands president Dmitrij Medvedev har anklagat västvärlden för att bryta löften som gavs efter järnridåns fall och sagt att Natos expansion till Östeuropa bröt mot åtaganden som gjordes under förhandlingarna om den tyska återföreningen. Nyupptäckta dokument från västerländska arkiv stöder den ryska ståndpunkten.
https://www.spiegel.de/international/world/nato-s-eastward-expansion-did-the-west-break-its-promise-to-moscow-a-663315.html
Nyligen avklassificerade dokument: Gorbatjov sa att NATO inte skulle flytta förbi östtyska gränsen
Den sovjetiska ledaren Mikhail Gorbatjov fick en mängd försäkringar om att Nato-alliansen inte skulle expandera förbi vad som då var den östtyska gränsen 1990 enligt nya hemligstämplade dokument.
Ryska ledare klagar ofta på att Nato skickade en inbjudan till Ungern, Polen och det dåvarande Tjeckoslovakien att gå med i alliansen 1997 vid toppmötet i Madrid i strid med de försäkringar som erbjöds Sovjetunionen innan dess kollaps 1991. Alliansen har avfärdat uppfattningen att sådana försäkringar erbjöds, men forskare har fortsatt att diskutera frågan i flera år. Nu visar dock nyligen hävda dokument att Gorbatjov faktiskt fick försäkringar om att Nato inte skulle expandera förbi Östtyskland.
https://nationalinterest.org/blog/the-buzz/newly-declassified-documents-gorbachev-told-nato-wouldnt-23629?nopaging=1
Johan, jag ser att du läst östzonens version av “fakta” och vad som hände efter 1945.
Det finns gott om läsning på weben hur Sovjet agerade för att inte ena Tyskland.
Det var många åtgärder av SMAD (Sowjetische Militäradministration) som tvingade fram grundandet av västtyskland som stat.
Några exempel:
Kommunistpartiet och socialdemokraterna tvingades ihop till det ledande partiet 1946
SMAD bröt mot Potsdamöverrenskommelsen när det gällde ekonomi och demokrati.
Sovjet tog ut enorma skadeständ ur sin zon (ända tills 1989 var stora delar av järnvägarna enkelspåriga)
Listan kan göras betydligt längre.
t sedan östzonens politik inte fungerade utan slutade I en ekonomisk och mänsklig katastrof är historiska fakta
Inom parantes är det intressant att Östtyskland I många år försökte få kommunisterna att gå ihop med socialdemokraterna I Sverige.
M, jag skal läsa hela artikeln till din link med sort intresse. Dessa dokument intresserar mig. Tack.
Jag ser att rubriken till artikeln är What Gorbachev Heard. Alltså inte vad som är överrenskommet.
Alla som har varit med om förhandlingar med gamla Sovjet vet: A. De var väldigt duktiga, kunniga och smarta förhandlare. B. Överrenskommelser dokumenterades ned i minsta detalj och signerades av alla parter.
Det är obegripligt att en överrenskommelse om icke-NATO expansion inte har dokumenterats och signerats.
Hade ett sådant dokument existerat är jag övertygad om att Putin skulle vifta med det.
Möjligen såg ingen av parterna risken att Warszapakten skulle upplösas.
Sedan kan man fundera på att dessa löften inte har getts av NATO. Utrikesministrar av alla de slag kan påverka NATO men trots allt är det en egen juridisk enhet. Lika obegripligt att Sovjet inte insåg det.
I din post skriver du med hänvisning till Dec 1989 “varken Bush eller Gorbatjov vid den tidpunkten (eller för den delen, Västtysklands förbundskansler Helmut Kohl) förväntade sig så snart Östtysklands kollaps eller hastigheten på det tyska enandet”
Jag vill hävda att i Dec 1989 hade redan den sovjetsika zonen kollapsat.
Längre ned i din post står det “Kohls analyser (förklarades först för Bush den 3 december 1989) att DDR:s kollaps skulle öppna alla möjligheter, att han var tvungen att springa för att komma till spetsen på tåget, att han behövde amerikanskt stöd, att enandet kunde ske snabbare än någon trodde möjligt – allt visade sig vara korrekt.”
Dess citat motsäger varandra. Är de från artikeln får det mig att höja ögonbrynen. Är det passande urval i artikeln? Oavsett vilket, det senare stämmer med min uppfattning baserat på de kontakter jag hade vid den tiden.
Det här är ju löjligt H2…Du menar på fullt allvar att Nato skulle agera självständigt utan USA:s godkännande? Nato som egen juridisk enhet…
H2 17 december, 2021 At 18:45
Inte altid rubriken stämmer överens med innehållet i en artikel.
Ingen har påstått att det finns ett skriftligt löfte. Detta löfte har uttalats av flera personer, flera gånger, och skriftligt dokumentärats.
Sist, måste påpeka att juridiskt ”muntliga avtal är lika giltiga som skriftliga avtal”
H2 17 december, 2021 At 18:45
Komplettering till tidigare inlägg:
”FÖRDRAG MELLAN AMERIKA FÖRENTA STATERNA OCH RYSKA FEDERATIONEN OM SÄKERHETSGARANTIER” som grundar sig på andra ”deklarationer” (än löftet att NATO inte skulle utvidgas)
”vägleds av principerna i Förenta nationernas stadga, 1970 års deklaration om folkrättens principer om vänskapliga förbindelser och samarbete mellan stater i enlighet med Förenta nationernas stadga, 1975 års slutakt från Helsingfors från konferensen om säkerhet och samarbete i Europa, liksom bestämmelserna i 1982 års Maniladeklaration om fredlig lösning av tvister, 1999 års stadga för europeisk säkerhet och 1997 års grundlag om ömsesidiga förbindelser, samarbete och säkerhet mellan Nordatlantiska fördragsorganisationen och Ryska Federationen”
https://mid.ru/ru/foreign_policy/rso/nato/1790818/?lang=en
Kedmi tillkännagav Ryska federationens beredskap att med kraft avbryta sanktionsangreppet från väst mot Rysslands folk. Västvärldens planer på en sanktionsattack mot det ryska folket kommer att omintetgöras med våld. Det uppgav den israeliske statsvetaren Yakov Kedmi.
Västerländska politiker förbereder hårda sanktioner som kommer att drabba hela det ryska folkets välbefinnande. Den amerikanska senaten kallar paketet ”alla sanktioners moder” och ”sanktioner från helvetet”.
Enligt Kedmi ändrade Moskva just på grund av sådana planer från Washington och Bryssel sin ton och gjorde det klart att man var redo att använda militärt våld för att försvara statens intressen. Experten påminde om att sanktionerna alltid har riktats mot folket, men Ryssland är redo att tolerera dem bara upp till en viss gräns. ”Det har varit mer än en eller två gånger i historien när kvävande ekonomiskt tryck ledde till en våldsam, militär reaktion”.
Rysslands svar på den handels- och ekonomiska blockaden och andra ”helvetiska” sanktioner kommer att vara militärt och ekonomiskt, varnar experten. Ett av alternativen är att Kedmi anser att ryska energiförsörjningar inte bara till Europa utan också till satellitstaterna i det kollektiva västvärlden, vars beroende av import från Ryska federationen är avgörande.
”Att stänga av tillgången på el, kol och olja till Ukraina är en av faktorerna. Att stänga av tillgången på olja och gas till Europa är den andra faktorn. Idag är det osannolikt att de klarar sig utan rysk gas. Å andra sidan kommer Ukraina inte att hålla en dag om bytet i Ryssland och Vitryssland stoppas”, varnade han.
Dess breda militära kapacitet tillåter också Ryssland att reagera hårt på västvärldens övergripande sanktionsangrepp.
Kedmi tror att den ryska flottan är kapabel att blockera alla hamnar i ovänliga länder vid Svarta havet och Östersjön, och ryska luftförsvarssystem kan förvandla en betydande del av Europa till en flygförbudszon. När han talade om detta påminde experten om att västvärlden själv använde ett liknande tillvägagångssätt i enskilda stater när de störtade regimerna där. ”Det som kan användas mot Libyen kan användas mot Europa självt. Ryssland har redan passerat barriären när det inte var redo att använda våld för att ta bort fientliga länders illegala handlingar. Krig är som krig, sa Kedmi i Soloviev LIVE.
Tidigare uttryckte experten åsikten att västvärldens beredskap för en dialog med Ryssland i säkerhetsfrågor beror på Moskvas nya inställning. Ryska federationen gör det öppet klart att det kommer att lösa problemet med att utplacera hotande NATO-tillgångar nära sina gränser med ensidiga och extremt obehagliga metoder för väst , om dess ståndpunkt om alliansens icke-expansion inte hörs.
Alltså dags för EU/väst och USA att smaka på sin egen medicin fast på ett väldigt effektivt och smärtsamt sätt. Det kommer att ojas och ajaj ajas då Ryssland tillämpar hennes beprövad metod för andedrivning, avdelning hybris. Metoden kallas också DEFLATE, att dra luften ur …
USA reagerade vagt på det ryska förslaget om säkerhetsgarantier.
Vita huset: USA har läst Rysslands förslag, men kommer inte att samråda om säkerheten i Europa i avsaknad av partner från Europeiska unionen (EU).
Så reagerade pressekreteraren i Vita huset Jen Psaki på publiceringen av utkasten till avtal om garantier på säkerhetsområdet , rapporterar TASS .
”Vi kommer inte att kompromissa med de nyckelprinciper som europeisk säkerhet bygger på”, betonade politikern. Hon klargjorde att dessa principer inkluderar suveräna staters rätt att självständigt bestämma sin framtid och utrikespolitik utan inblandning utifrån.
Redan tidigare förutspådde den politiska analytikern Sergei Markov Washingtons svar på de ryska förslagen.
Enligt hans åsikt vill Nato och USA inte ge Ryssland säkerhetsgarantier, de vill besegra det, få Ryssland på knä och upprätta en marionettregim i landet. Experten noterade att undertecknandet av avtal inom en snar framtid inte bör förväntas.
Innan dess hade det Ryska utrikesministeriet publicerat ett utkast till avtal med Nato och Washington om säkerhetsgarantier, som inkluderar uppmaningar till alliansen att inte se Moskva som en motståndare. inte utgöra ett hot om militär eskalering och att överge ytterligare Nato-expansion österut.
Min bästa vän är gift med en ryska.Fått några så härliga ryska vänner från Sankt Petersburg sedan 2018,och jag lovar dom fattar inte vad det är med oss Europa,som är satellitstad åt världens värsta krigsförbrytarnas Usa,men pekar fingret trots det åt ryssarna JÄMT. Listan är ju så lång. Man använder Ukraina som brickan i spelet av väst.Detta pågår ständigt,vid varje EU toppmöte senast nyss IGEN med alla regeringschefer. Nato-Pajasen och den anti-ryska Stoltenberg fortsätter träffa Ukrainas president för att sedan hålla en presskonferens,nyss IGEN,där det bara är att höra hur han låter och vad han säger.Varför är ens Nato så djupt intresserad av Giorgien också?som ligger på helt fel sida,utan minsta gräns med vare sej någon annan Nato eller EU land?Man använder Ukraina alla dessa åren som brickan i spelet,för Usa och Natos hot och militärisering av det pyttelilla som är kvar i Europa,och EU har ALDRIG varit till någon hjälp,tvärtom så kopieras det Usa vill,säger och tänker JÄMT,men man låtsas som att man är”enade”något annat vågar man inte för det vore”politisk självmord” och Usa har stenhårt koll. Våra så kallade EU-ledare kommer köra oss rakt in i ett krig snart. Nato borde hålla käften,man fördubblat sina antal länder helt felaktigt,och brutalt på oss européers bekostnad,senast länderna på Balkan nu.Men fortsätter sina hot och utvidning trots det. När diskuterat detta med mina vänner i Sankt Petersburg,så är dom på allvar helt oförstående till oss Europa och allt det vi kopierar av Usa,vare sej det är mot landet Ryssland eller ledaren Putin. För hela den övriga världen är helt tvärtom,det är bara vi väst som är delade,kolla upp det bara. Dom 2mest folkrikaste länderna i världen Indien och Kina,där 3del av jordens befolkning bor,så är Ryssland och Putin en rockstjärna lovar det!! Men även Latinamerika och Afrika,Ryssland lyckades före pandemin bjuda och vara värd åt över 40afrikanska statschefer.Vilken slask media nämnde ens det.Sen har vi den mycket svåra Mellanöstern.Det är endast Ryssland som är omtyckt där av hela majoriteten.Från Gulfländerna med Saudiarabien,till Iran, Irak, Syrien och Libanon,även israelerna gillar Ryssland. Vi i väst måste sluta detta skit nu,annars får det bli krig.Det är vidrigt allt detta Usa och Nato sysslar med,kanske är det vad som krävs för oss EU och våra ledare att vakna upp. Att det blir krig på Europas bekostnad och några miljoner människor tvingas stryka med,för att vi ska få riktigt fred? Ryssland är redo när detta 3e världskriget står framför nu.Våra EU ledare kommer sen ersättas och genast bli bättre,medans Nato också då avskaffas,som den borde för över 30år sen när Warsapakten upplöstes.Ser ingen annan väg längre för våra korkade EU-ledare
Min bästa vän är gift med en ryska.Fått några så härliga ryska vänner från Sankt Petersburg sedan 2018,och jag lovar dom fattar inte vad det är med oss Europa,som är satellitstad åt världens värsta krigsförbrytarnas Usa,men pekar fingret trots det åt ryssarna JÄMT. Listan är ju så lång. Man använder Ukraina som brickan i spelet av väst.Detta pågår ständigt,vid varje EU toppmöte senast nyss IGEN med alla regeringschefer. Nato-Pajasen och den anti-ryska Stoltenberg fortsätter träffa Ukrainas president för att sedan hålla en presskonferens,nyss IGEN,där det bara är att höra hur han låter och vad han säger.Varför är ens Nato så djupt intresserad av Giorgien också?som ligger på helt fel sida,utan minsta gräns med vare sej någon annan Nato eller EU land?Man använder Ukraina alla dessa åren som brickan i spelet,för Usa och Natos hot och militärisering av det pyttelilla som är kvar i Europa,och EU har ALDRIG varit till någon hjälp,tvärtom så kopieras det Usa vill,säger och tänker JÄMT,men man låtsas som att man är”enade”något annat vågar man inte för det vore”politisk självmord” och Usa har stenhårt koll. Våra så kallade EU-ledare kommer köra oss rakt in i ett krig snart. Nato borde hålla käften,man fördubblat sina antal länder helt felaktigt,och brutalt på oss européers bekostnad,senast länderna på Balkan nu.Men fortsätter sina hot och utvidning trots det. När diskuterat detta med mina vänner i Sankt Petersburg,så är dom på allvar helt oförstående till oss Europa och allt det vi kopierar av Usa,vare sej det är mot landet Ryssland eller ledaren Putin. För hela den övriga världen är helt tvärtom,det är bara vi väst som är delade,kolla upp det bara. Dom 2mest folkrikaste länderna i världen Indien och Kina,där 3del av jordens befolkning bor,så är Ryssland och Putin en rockstjärna lovar det!! Men även Latinamerika och Afrika,Ryssland lyckades före pandemin bjuda och vara värd åt över 40afrikanska statschefer.Vilken slask media nämnde ens det.Sen har vi den mycket svåra Mellanöstern.Det är endast Ryssland som är omtyckt där av hela majoriteten.Från Gulfländerna med Saudiarabien,till Iran, Irak, Syrien och Libanon,även israelerna gillar Ryssland. Vi i väst måste sluta detta skit nu,annars får det bli krig.Det är vidrigt allt detta Usa och Nato sysslar med,kanske är det vad som krävs för oss EU och våra ledare att vakna upp. Att det blir krig på Europas bekostnad och några miljoner människor tvingas stryka med,för att vi ska få riktigt fred? Ryssland är redo när detta 3e världskriget står framför nu.Våra EU ledare kommer sen ersättas och genast bli bättre,medans Nato också då avskaffas,som den borde för över 30år sen när Warsawa-pakten upplöstes.Ser ingen annan väg längre för våra korkade EU-ledare
Nato ändrar sig och vill nu helt plötsligt återgå till dialog med Ryssland.
Nato uppmanar Ryssland att ”vidta nedtrappningsåtgärder” och föreslår att återgå till dialog.
Nato rådet gjorde ett uttalande där man bekräftade mottagandet av ryska förslag inom europeisk säkerhet – NATO föreslår att återgå till dialog efter Ryssland tar ”konkreta åtgärder att trappa ner,” rapporterar TASS.
17 december 2021 01:22
Beslutet togs som ett resultat av förhandlingar mellan biträdande utrikesminister för europeiska och eurasiska frågor Karen Donfried med ukrainska och ryska kollegor.
”Vi är medvetna om de senaste ryska förslagen för europeisk säkerhet. Vi förklarar att all dialog med Ryssland måste baseras på ömsesidighet, svara på Natos oro över ryska handlingar och föras parallellt med samråd med Natos europeiska partner. Om Ryssland vidtar konkreta åtgärder för att minska spänningarna är vi redo att arbeta med förtroendeskapande åtgärder, säger meddelandet.
Tidigare har företrädaren för det ryska utrikesdepartementet, Maria Zakharova, talat om Rysslands förslag om dialog med USA.
Sanningen att säga har ju Ryssland idag det diplomatiska järngreppet och det psykologiska övertaget i hela situationen. Ryssland har verkligen genomfört en skicklig psykologisk operation i området det senaste året.
År 2014 talade bl.a. Angela Merkel att ”Putin levde i en slags egen verklighet, ja, fantasivärld” – det var det länge sedan vi hörde alls något om det, vilket försvann redan året därpå.
Idag är det verkligen det urspårade ukrainska projektet som lever i sin fantasivärld (det åstadkommer INGENTING socialt och ekonomiskt i sitt eget land, där tänkandet är helt militariserat) och för de västerländska politiker som inget förstår om den fascistiska infiltrationen av den ukrainska staten.
Vi måste ju komma ihåg att det är bara amerikanarna som tjänar på en ny järnridå mellan Ukraina och Ryssland, men knappast europeisk politik, och inte heller EU. Ryssland behövs som handelspartner liksom transitland mellan Europa och Kina -de europeiska exportföretagen och jordbruks- och livsmedelsindustrin blöder ekonomiskt av sanktionerna.
Om Ryssland fått upp det paranoida nivåerna hos de amerikanska etablissemangen och maffiastrukturerna i CIA, så har de sannerligen lyckats!
Amerikanarna har idag två val: ”förlora” Ukraina med ”rysk invasion” och därmed den geopolitiska kapplöpningen i östra Europa -eller civiliserade diplomatiska förhandlingar. Några andra alternativ finns inte på bordet: Västeuropa vill heller INTE ha in Ukraina i Nato, klokt nog -västra Europa är erfaret och ser om och vaktar sitt europeiska hus.
Det verkar just nu vara alternativen på bordet.
Amerikanarna har nu helt förlorat förmågan att sätta den politiska dagordningen och ta initiativen i processerna, ett typiskt tecken på en stormakt i förfall och nedgång.
Den kombinerade ryska diplomatin och ”militära diplomatin” kan vara på väg att segra i regionen.
För på lång sikt är Europa skilt från Ryssland och Kina, som är Washingtons huvudmål, också Europas NEDERLAG långsiktigt, eftersom Europa idag inte kan utvecklas enbart med amerikansk allians: Europa behöver Kina för att utvecklas -en ödesdiger motsägelse om man följer Washingtons direktiv.
Europa och våldsdtablissemangen i Washington har slutligt hamnat vid varsin skiljeväg, man har inte gemensamma framtidsmål och gemensamma långsiktiga intressen. Tvärtom.
Kanske börjar detta gå upp för de klokaste europeiska politikerna (svenska politiker ingår naturligtvis inte i denna kategori alls), som måste se till Europas bästa långsiktigt, och sluta amputeras intellektuellt och tankemässigt av västvärldens politiskt mest instabila nation, d.v.s. USA själva.
Vi ser nu verkligen slutet på den anglo-amerikanska påverkansförmågan och härskarmentaliteten över Kontinentaleuropa.
13:11, 17 december 2021
Nato uppmanade att förbereda sig på det värsta i situationen i Ukraina.
Generalsekreterare Jens Stoltenberg uppmanade Nato att vara beredd på det värsta i situationen i Ukraina.
I situationen i Ukraina måste länderna i den nordatlantiska alliansen tro på det bästa, men förbereda sig på den värsta händelseutvecklingen. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg efterlyste detta , rapporterar RIA Novosti .
Generalsekreteraren betonade att förstärkningen av Rysslands militära aktivitet nära de ukrainska gränserna fortsätter. ”Vi har ökat vår underrättelsekapacitet för att övervaka denna ökning, dela underrättelser och, naturligtvis, fortsätta att stödja Ukraina”, avslutade han.
Stoltenberg noterade att Nato inte ser direkta hot mot någon av medlemmarna i alliansen. Samtidigt pekade han på den ökade spänningen i regionen, som särskilt berör Bulgarien.
Tidigare har Stoltenberg sagt att Nato fortsätter att expandera och planerar inte att sluta där, även trots Rysslands invändningar. Han uteslöt inte att Ukraina gick med i alliansen och påminde om att Montenegro och Nordmakedonien redan hade antagits till Nato, trots Moskvas protester .
Inte bara Putin. Även Kina har dragit sina röda linjer. Både Ryssland och Kina har också tillsammans markerat röda linjer som väst ska absolut inte vidröra. Markeringen verkar ha gått hem för nu sjunger Tyskland och Frankrike, d v s den riktiga EU, mer försonings vänliga toner.
💕
https://thesaker.is/putin-xi-running-circles-around-bidens-hybrid-war/
Eller som Alistaire Cook formulerade det ”Western states are stunned: It is the first time that others are dictating to them – setting out their red lines – rather than being instructed on how to conform to American red lines. They are disconcerted, and unsure what to do next.”.
Rådet till västledare blir således: vänj er med att bli tillsagda illa kvickt – det är nya tider😂🤣😂
https://www.strategic-culture.org/news/2021/12/13/never-more-unsettling-strategic-landscape/
😇😇Kina och Ryssland =Sant 😇😇 Usa och sin underordnad EU kan inte stoppa detta. Det är bäst att fort som fan acceptera nya världsordningen,eller 😭😭😭 så kan man tjura😭😭😭
Således har västs dryga skitelit valfrihet och- möjlighet. Dessa är:
1) vill västs skitelit så kan de rätta sig i ledet och acceptera de nya tiderna
om västs skitelit inte vill det så är valmöjligheten att
2) blir ordentligt örfilade
17 december 2021 , 07:51 Källa: ”PolitRussia” Sohu:
Ryssland kommer att kasta USA i ”panik” om de placerar ut sina hypersoniska missiler på Kuba
MiG-31-jaktplan utrustade med ”Dagger”-komplexet, MOD Ryssland / globallookpress.com
Ryska federationen kommer att kasta USA i ”panik” genom att placera ut sina hypersoniska missiler på Kuba. Motsvarande prognos gjordes i en publikation som publicerades på det kinesiska segmentet av Internet.
Sohu-portalen skriver att Ryska federationen har upplevt ett kraftfullt tryck från väst i flera år. Om Moskva, som svar på hans agerande, överför sina hypersoniska missiler till Kuba, 180 kilometer från den amerikanska ön, kommer ”panik” att börja, förutspår webbplatsen.
Författarna till den kinesiska resursen tillade att Ryssland borde överväga alternativet att skapa en flottbas på Kuba, liknande anläggningen i syriska Tartus.
”Kuba hade också en flygbas, som användes av Sovjetunionen förr i tiden. Om ett ryskt strategiskt bombplan Tu-160 placeras där så att det kan flyga till grannlandet Venezuela och tillbaka, kommer det också att skrämma amerikanerna mycket”, står det i den citerade artikeln.
Som tidigare rapporterats i veckan, indikerade The National Interest att Ryska federationen har anledning att frukta en invasion av väst.
Rätt tänkt och rätt medicin åt rätt sjukdom – exceptionella skitens hybris. Ryssland borde även ha missiler i Nicaragua. Återstår att njuta åsynen av ett USA som skiter på sig. Tralala l la la la li …
USA spred förgäves hot om användningen av kärnvapen mot Ryssland. Chefen för generalstaben för Ryska federationens väpnade styrkor, Valery Gerasimov, tvingade amerikanerna att dämpa sitt militaristiska humör, skriver Tencent.
Analytiker av den kinesiska utgåvan, vars material citeras av PolitRussia , uppmärksammade den aktiva diskussionen om ämnet ”offensiven” av RF Armed Forces mot Ukraina. Rykten av det här slaget sprids av västerländska medier och politiker diskuterar redan ett sätt att ”bestraffa” Moskva, även om alla attacker mot det är absolut grundlösa. Det kom till den punkten att vissa ledare började erkänna användningen av kärnvapen.
”Även om detta är enskilda amerikanska politikers åsikt kan man säga att situationen är mycket allvarlig”, skriver Tencent
USA:s kärnvapenhot mot Ryssland kollapsade efter general Gerasimovs uttalande.
Endast Ryssland kan inte underskattas, och general Gerasimov har redan bekräftat detta. Mot bakgrund av växande spänningar påminde han om att idag är mer än 95 % av ryska kärnvapenuppskjutare i ett tillstånd av konstant stridsberedskap.
Med hänvisning till Rysslands ”kärnkraftstrumfkort” satte Gerasimov stelbent USA i dess ställe. Som ett resultat kollapsade Washingtons hot över en natt, säger analytiker.
”Rysslands trumfkort har helt klart överraskat USA. Även om USA:s styrka inte är mindre än Rysslands, om länder verkligen startar ett krig av denna storleksordning, kommer det inte att vara värt det, ”slutade publikationen.
Tidigare har Moskva upprepade gånger betonat att man inte är intresserad av att släppa lös en konflikt. Samtidigt kallar den ryska ledningen uttalanden om en ”offensiv” mot Ukraina för att försöka motivera den växande spänningen i Donbass.
Rysslands förslag tull USA/Nato är ingen meny att välja ifrån” – Rysslands biträdande utrikesminister, Ryabkov https://www.rt.com/russia/543502-russian-security-proposals-nato/
Det är upp till de exceptionella skit som styr USA att acceptera det och förhandla. Om inte så läggs Kinzai, Zirkon, Avangard, mm till Kuba, Nicaragua, Venezuela, begriper ni detta ni dryga samling skit? Videon nedan hjälper er trögskallar att fatta
https://www.youtube.com/watch?v=iaBq02OqR_U&t=93s
Och ni måste även fatta att om er dryga arslen tar ett falskt steg mot Ryssland, så har ni har med världens största ekonomi och bästa militär makt att göra. Smaka på det
https://thesaker.is/putin-and-xi-plot-their-swift-escape/
Slutsats: ”The United States and its capitalist-imperialist partners-in-crime simply cannot coexist with other nations in peace and cooperation. The principles of peace and lawful respect for others are anathemas.”
https://www.strategic-culture.org/news/2021/12/17/russia-china-a-model-of-inter-state-relations-and-peace/
Därför ska Ryssland och Kina sätta ner foten på de dryga skitstovlarnas kinder✌️✌️✌️
Slutsatsen av dagens situation är nog den, att så här går det när en världsdel och kontinent inte tar ansvar för sin egen säkerhets- och utrikespolitik utan låter den skötas på andra sidan haven.
Jag är fullständigt övertygad att Europa kan och borde sköta sin säkerhetsorganisation och diplomatiska verksamhet gentemot sina stora Euroasiatiska och asiatiska grannar avsevärt bättre.
Nato tycks ha sina problem framför sig, oavsett vad man åtar sig eller inte så orsakar Nato Europas uppdelning och det gynnar som vi vet en enda part: de amerikanska Förenta staterna, men inte Europa.
Jag tror detta är den dolda amerikanska avsikten.
Tycker Ryssland och Putin haft för mycket tålamod hela tiden med alla dessa korkade EU ledare. Man har ständigt hela tiden varit så diplomatisk och haft sån tålamod med EU som bara springer Washingtons ärenden. Så som man ständigt varit under attack så har ju ryssarna ändå varit för snälla hela tiden och hållt dörren öppen för dialog. Man har ju varit under ständig attack dessa långa åren. Tycker Ryssland nu bör göra lite samma sak som krigsförbrytarna usa gjort över hela Europa. Placera några kärnvapen raketer i Cuba,Venezuela och Nicaragua tex och så hör vi hur Washington reagerar på det. Det är tragiskt hur Usa på alla sätt styr EU mot Ryssland. EU har ingen egen utrikespolitik i nån fråga. Hur länge ska detta få pågå. Det finns ingen fred här i Europa helt och hållet pga Usa som ligger på andra sidan havet. Hur kan EU tillåta sej fortsätta styras på detta förnedrande sätt år efter år när det är vi som delar gränser med ryssarna. Det är sjukt att EU fortsätter styras såhär vidrigt och förnedrande på alla sätt
Fast massiv upprustning och vapenskrammel runt Amerika är helt värdelöst för Kremls del. Det tjänar ingen som helst nytta, om man inte har samma typ av självöverskattning som Washington.
Den geopolitiska skiljelinjen går i Euroasien (inte utanför Euroasien), där Ryssland, Europa och Kina redan ”bor” och äger hemmaplan.
Första steget är och har utvecklats till att frånta de invasiva amerikanska Förenta staternas makt i Euroasien och att se till att de inte har förmågan att sätta agendan, problemlösningar och insatser först -och det har Moskva och Beijing redan både förstått och bemästrar väl; kollapserna i Irak och Afghanistan visar den amerikanska svagheten sedan snart 20 år tillbaka, så att Amerika försvagar bara sig självt på euroasiatisk mark, vilket passar Moskva, Beijing liksom nymodernt europeiskt säkerhetsoberoende alldeles perfekt.
Förenta staterna är i dagens läge objektivt sett en helt överflödig politisk aktör i Europa och Asien då landet saknar objektiva säkerhetsintressen i just Europa och Asien.
USA har helt enkelt blivit en anomali på sig själva i världspolitiken.
Ryssland behöver inget vapenskrammel runt USA, de har vapen som kan slå ut alla större städer i USA utan att ens behöva göra annat än att skicka missilerna mot sina mål. Och detta faktum vet man om i Pentagon så man undrar ju vad dårfinkarna yrar om? Varför inte bara inse att den vapentekniska utvecklingen sprungit ifrån deras löjligas strategier och försöka normalisera relationerna? Är det frågan om hybris eller ren dumhet? I Pentagon borde man ju vara medvetna om att det är schack matt och bara lägga ner i stället för att provocera tills det smäller!
Kors i taket!! Ryssland får stöd av tyska ”Die Welt”
Die Welt: Västländer bortser från Rysslands rätt att garantera säkerhet
Nato- och EU-länderna förlitar sig i sina förbindelser med Ryssland uteslutande på hårda inflytandeåtgärder och försummar erkännandet av Ryska federationens behov av att garantera säkerheten. Journalisten Jacques Schuster skriver om detta i en artikel för den tyska upplagan av Die Welt.
Enligt journalisten försummar staterna i den nordatlantiska alliansen, som driver en politik med ständigt tryck på Ryssland, det andra styret av det kalla kriget. Den ger ovillkorlig respekt för fiendens säkerhetsbehov.
”Till och med sådana amerikanska presidenter som Harry Truman, Dwight Eisenhower och Ronald Reagan – tuffa amerikanska hökar – var redo att på ett eller annat sätt ta hänsyn till Sovjetunionens intressen för att säkerställa statens säkerhet. Idag finns inte ett spår kvar av detta. Nu säger de att det är omöjligt att diktera för en sådan självständig stat som Ukraina om man ska gå med i Nato eller inte, ”noterar författaren.
Som en bekräftelse ges exemplet med Österrike, som återigen blev en suverän stat 1955 endast under förutsättning att neutraliteten bibehölls. Efterkrigstidens Finland följde, även om det följde en pro-västerländsk kurs, strikt bestämmelserna i fördraget om vänskap, samarbete och ömsesidigt bistånd som slöts med Sovjetunionen 1948. Enligt avtalet erkände Helsingfors Sovjetunionens särskilda strategiska intressen och var skyldigt att upprätthålla neutralitet.
”USA förbjöd i sin tur, under president John F. Kennedy, utplacering av missiler på Kuba och krävde att Sovjetunionen skulle respektera USA:s rättigheter att garantera säkerheten på sitt eget hemisfär, vilket Washington förvägrar Ryssland idag. Ön Fidel Castro – samma självständiga stat som Ukraina – hade inget val, fortsätter journalisten.
Enligt Schuster har tiderna förändrats, och i den nuvarande verkligheten är USA inte första gången, som agerar från en stark position, deklarerar två tolkningar av den gemensamma rätten till säkerhet: en version finns för Washington självt och dess allierade, den andra för motståndarna.
– Haken är dock att USA:s position i den ukrainska krisen är mycket svag. USA, som med bestörtning ser på Kina och flyttar sitt fokus till Stilla havet, kommer inte att slåss om Ukraina. Européerna är absolut oförmögna att göra detta, för att inte nämna det faktum att ingen av EU-staterna ens överväger alternativet för en militär konfrontation med Ryssland”, konstaterar journalisten.
Det mest rimliga och logiska alternativet, enligt författarens åsikt, skulle vara förhandlingar med Moskva. Västländer måste ta Rysslands rädsla på allvar, som orsakas av behovet av att säkerställa nationell säkerhet, särskilt i samband med den ständiga utvidgningen av Natos gränser. ”Parterna bör sträva efter en lösning som skulle säkerställa Ukrainas suveränitet och inte skulle bli en militär provokation mot Moskva”, tillägger Shuster.
Författaren drar slutsatsen att i slutet av förhandlingarna bör ett suveränt, fritt och demokratiskt Ukraina uppstå, som samtidigt skulle åta sig skyldigheten att upprätthålla neutralitet och skulle utesluta möjligheten att placera utländska trupper på dess territorium. Men för att dialogen ska kunna äga rum måste Nato och EU äntligen förstå att skyddet av den nationella säkerheten inte är västländernas exklusiva privilegium.
Som EADaily rapporterade sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg vid en presskonferens efter ett möte med Ukrainas president Volodymyr Zelensky att Nordatlantiska alliansen har för avsikt att fortsätta sin expansion, trots Rysslands protester.
https://eadaily.com/ru/news/2021/12/16/die-welt-strany-zapada-prenebregayut-pravom-rossii-na-obespechenie-bezopasnosti
Johan, en historia kan se ut hur som helst om man bortser från händelser och väljer ut de delar som passar ens syften. Sant är att det var kaos I både bäst och östtyskland.
Att D-marken infördes var inte någon överraskning. Förhandlingarna pågick länge mellan de fyra segermakterna. Sovjet blockerade allt och hoppade av förhandlingarna i Mars 1948, De tre andra segrarna beslöt att fortsätt själva. Riksmarken hade förlorat allt sitt värde, männsikorna litade inte på den utan byteshandel var det som gällde.
Att D-marken kom i April var ryktesvägen redan ute, folk spenderade alla de ägde eftersom man insäg att Riksmarken inom kort skulle bli värdelös. Som detalj fick varje tysk 40DEM.
Ekonomiutvecklingen var ALDRIG bättre på östsidan, Eller försöker du övertyga mig om att propagandan från väst att de flyende östtyskarna längtade efter frihet? Till stor del var det just ekonomin som fick östtyskarna att lämna. BNP är ett trubbigt instrument men kan ge en hyfsad indikation. Kolla gärna denna link sid 27 http://piketty.pse.ens.fr/files/capitalisback/CountryData/Germany/Other/Pre1950Series/RefsHistoricalGermanAccounts/RitschlSpoerer97.pdf
Har du bättre information som stödjer ditt påstående tar jag tacksamt emot den.
Så amerikanarna införde Marshallplanen för att stödja bönder i Tyskland. Nu undrar jag verkligen hur du läser historien.
Det är helt i sin ordning att sanningar och beskrivningar skall ifrågasättas men det innebär inte att propagandalögner från den sovjetiska ockupationszonen blir sanna.
Marshallplanen kom EFTER amerikanarnas idé att helt avindustrialisera Tyskland kring 1945-1947. Att Trumans regim bara ville se bönder och kossor i Tyskland efter kriget är ett välkänt uttalande -kanske var det i affekt. Jag vet inte om det i realiteten togs exakta beslut om saken. Men faktum är att de klassiska tyska skeppsvarven som byggt de stora tyska militära flottfartygen som t.ex. Blohm und Voss i Hamburg faktiskt revs efter 1945 och förbjöds en tid att bygga fartyg. De första nybyggena kom först i mitten på 1950-talet.
Tyska demokratiska republiken och Nordkorea hade de facto båda avsevärt bättre ekonomisk tillväxt de första decenniet efter grundandet 1949 respektive 1948 fram till 1950-talets slut jämfört med den anglo-amerikanska ockupationszonen i väst respektive södra Korea. Dessa givna fakta och statistik finns i vilken nationalekonomisk lärobok om SEV-länderna som helst, jag läste det ett helt halvår om bara tysk ekonomi för 30 år sedan, publicerad i Sverige och ”väst”.
Handeln mellan DDR och SSSR var i princip konstant alltid dubbelt så stor än handeln mellan Förbundsrepubliken Tyskland (som var ändå tre gånger så stort som DDR) och de amerikanska Förenta staterna mätt i både internationellt guldvärde eller amerikanska dollar -vid varje givet tillfälle- alla fyra decennier under 1950- till 1980-talen. Det säger mycket om den ofantligt mäktiga industrialiseringen som ägde rum dessa decennier.
Dessa snabba tidiga effekter beror på den då rådande planekonomins samordnings- och storindustriella fördelar, dessutom med stor och fast efterfrågan och långa och tidvis närmast ”eviga” avtal redan från start.
Den kände internationelle företagaren Armand Hammer som var en stor amerikansk brobyggare mellan väst och öst uttalade en gång att de sovjetiska jätteordrarna under många decennier inte sällan var det många västerländska företag önskade allra mest i det dolda. Inte minst byggdes ju den tunga finska industrin upp på 1950–1970-talen upp till världsklass på det viset, dessutom var sovjetiska utrikeshandelsministeriet världsvida känt för en annan sak i kris som goda tider att alltid följa avtal bokstavstroget och alltid betala exakt i tid. En i princip alltid ekonomiskt felfri kund.
Östra Tyskland hade t.ex. bara ett stort varv i Rostock innan 1945/1949, men Sovjetunionen byggde snabbt 1946-1950 upp tre helt nya storvarv från början dessa år: i Stralsund, Warnemunde och Wismar: alla dessa fyra industribjässar har dessutom överlevt och är vid god hälsa till vår tid, till allas stora förvåning!
Jo, och så var det faktiskt Moskva som propsade på att den finska varvs- och maskinbyggnadsindustrin var den man borde satsa på. Finland hade ursprungligen tänkt att krigsskadeståndet skulle erläggas med traditionell förädling av skogsindustins produkter. Självförtroendet för att beträda nya områden var svagt. Men när man väl hade kommit igång rullade det på. Runt 1970 var man på väg att lansera en ny slags djupvattensfarkost. Men det fick man inte, projektet sänktes i all tysthet, men inte av Sovjetunionen utan av USA.
Fast till slut byggde Rauma-varvet (Hollmings OY) de då världsunika ”MIR-1” och ”MIR-2” djuphavskapslarna till Sovjetunionens Vetenskapsakademi (AN SSSR), trots protester från amerikanska Reaganregimen på 1980-talet, det förgäves sända amerikanska protestbrevet från dåvarande vicepresidenten Bush senior visades sturskt och cyniskt upp, minns jag.
Dessa två MIR monterades in på oceanografiska forskningsfartyget ”Akademik Mstislav Keldysh”, baserade i Kaliningrad, och blev kända bland bred allmänhet för de internationella dykningarna på Titanic-vraket några år senare, då vi fick de första direktfilmbilderna från vraket.
Såväl Finland som Sovjetunionen struntade vad Washington tyckte på 1980-talet om dessa finskbyggda djuphavsfarkoster. Strongt gjort på president Koivistos tid. Jag vet ärligt talat inte om Finland brydde sig om dåtidens amerikanska Cocom-restriktioner, eller om Finland ens brydde sig. En undersökning visade att sovjetiska innehavet av superdatorer på 1980-talet var det största i världen, från alla möjliga länder dessutom.
Mig veterligen är Mir-farkosterna ännu i bruk.
Johan, det är sant att SAD beslagtog de privata företagen i de skeppsvarv du nämner. Beslagtagande av privategendom var en av konflikterna mellan sovjet och de andra segrarmakterna
Fast de skeppsvarv jag nämnt (på Östersjökusten i dagens Mecklenburg-Vorpommern) blev INTE beslagtagna: de GRUNDADES efter kriget i slutet på 1940-talet som statliga företag i DDR.
Som jag nämnt tidigare så tror jag ingen av segrarmakterna visste specifikt och praktiskt hur man skulle handha efterkrigstidens Tyskland.
Vi kan ju tycka att den galna amerikanska idén att omvandla efterkrigstidens Tyskland permanent till ett agrart land av bondgårdar är komplett felaktig; å andra sidan var ju ilskan så stor mot det industriella Tyskland som krigat så med högkvalitativ materiel(men uselt politiskt ledarskap), att jordbruksalternativet var nog det rättvisaste.
Jag tycker att man rättvist skall undvika (inklusive mig själv inräknad) döma äldre och tidigare generationer för bedömningar och ställningstaganden. Det är alltid väldigt enkelt att ha rätt många decennier senare, när verkligheten då klarnat till vår historiska fakta. Och så enkelt är vare sig livet eller politiken…
Många industrier i östra Tyskland övergavs också av sina kapitalistiska ägare som valde livet i västzonerna -och någon behövde ju sköta industrin i östra Tyskland likaså.
Förstatliganden av samhällets nyttjoinstanser var också en typisk västeuropeisk företeelse på sent 1940-tal: i Storbritannien, Frankrike och Italien gick mycket stora och omfattande förstatliga ”vågor” gällande allt från järnvägar, utbildning och sjukvård.
Nej Johan, läs på om exempelvis varvet i Stralsund. Warnemunde varvet har hundratals år av historia. I Rostock fanns mig veterligen inget varv av betydelse däremot byggdes Uberseehafen och öppnades 1960.
Helt rätt är att miljontals flydde östzonen. Även de som ägde tillgångar. Förstatligande med ersättning till ägarna har förekommit i många länder. Det stora problemet var ägarna i östzonen inte fick ersättning.
Kanske kan du skönja varför de västliga segrarna hade synpunkter på Sovjets agerande?
När jag nämnde i min första kommentar så skrev jag ”storvarv” som anrika Neptun Werft i Rostock.
De övriga varven som Warnowwerft (Warnemunde), Mathias-Thesen-Werft(Wismar), Volkswerft(Stralsund), så må de haft föregångare lokalt där det funnits någon slip och kran för diverse fartygsreparstioner som i många tyska hamnstäder, men några storvarv som byggde oceangående fartyg var de inte, de blev de först i DDR. (Det vet jag eftersom jag känner många ur personalen på samtliga fyra sedan till och med DDR-tiden).
West lovade att inte utöka NATO – Der Spiegel
Nato lurade Ryssland om expansion och ett brittiskt dokument bevisar det, upptäcker den tyska veckotidningen
Ett nyupptäckt dokument från mars 1991 visar amerikanska, brittiska, franska och tyska tjänstemän diskutera ett löfte till Moskva om att NATO inte skulle expandera till Polen och utanför. Dess publicering av den tyska tidskriften Der Spiegel på fredagen kommer när expansionen av det USA-ledda blocket har lett till ett militärt motstånd i Östeuropa.
Protokollet från ett möte den 6 mars 1991 i Bonn mellan politiska chefer för utrikesministerierna i USA, Storbritannien, Frankrike och Tyskland innehåller flera hänvisningar till ”2+4”-samtal om Tysklands enande där de västerländska tjänstemännen gjorde det ”tydligt”. ” till Sovjetunionen att Nato inte skulle tränga in på territorium öster om Tyskland.
”Vi gjorde det klart för Sovjetunionen – i 2+4-samtalen, såväl som i andra förhandlingar – att vi inte avser att dra nytta av tillbakadragandet av sovjetiska trupper från Östeuropa”, citerar dokumentet USA:s biträdande utrikesminister. för Europa och Kanada Raymond Seitz.
”NATO bör inte expandera österut, varken officiellt eller inofficiellt,” tillade Seitz.
En brittisk representant nämner också förekomsten av en ”allmän överenskommelse” om att medlemskap i Nato för östeuropeiska länder är ”oacceptabelt”.
”Vi hade gjort det klart under 2+4-förhandlingarna att vi inte skulle utvidga Nato bortom Elbe [sic], säger den västtyske diplomaten Juergen Hrobog. ”Vi kunde därför inte erbjuda Polen och andra medlemskap i Nato.”
Screenshot of the minutes of a March 6, 1991 meeting of US, UK, French and German diplomats discussing NATO and Eastern Europe © screenshot via Kommersant
Shifrinson twittrade på fredagen att han ”ärades” att arbeta med Der Spiegel på dokumentet som visar att ”västerländska diplomater trodde att de verkligen hade gett ett löfte om att Nato inte utvidgas.”
Honored to work with @derspiegel’s Klaus Wiegrefe in drawing attention to British documents (cc: @UkNatArchives) from 1990-1991 showing senior Western diplomats believed they had indeed made a NATO non-enlargement pledge. Link below:https://t.co/hep8aCKRrM
— Josh Shifrinson (@shifrinson) February 18, 2022
https://twitter.com/shifrinson/status/1494696937496399873?ref_src=twsrc%5Etfw
”Senior politiker förnekar att ett icke-expansionslöfte erbjöds. Det här nya dokumentet visar något annat”, sa Shifrinson i en uppföljande tweet och noterade att ”bortom” Elbe eller Oder, oavsett standard, inkluderar östeuropeiska länder som Nato började expandera till bara åtta år senare.
Som svar på dessa kommentarer sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att alliansen ”aldrig har lovat att inte expandera.” I en intervju med Der Spiegel senare upprepade Stoltenberg att ”det har aldrig funnits ett sådant löfte, det har aldrig funnits en sådan bakom kulisserna-affären, det är helt enkelt inte sant.”
I en rad säkerhetsförslag som offentliggjordes i december krävde Ryssland att Nato offentligt skulle avsäga sig expansion till de före detta sovjetrepublikerna Ukraina och Georgien och dra tillbaka amerikanska styrkor till 1997 års blockgränser, bland annat. USA och NATO har avvisat detta och hävdar att alliansens ”öppna dörr”-medlemskapspolitik är en grundläggande princip för dem.
https://www.rt.com/news/549921-nato-expansion-russia-document/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=RSS
Länk till ”derspiegel” artikel (prenumeration)
https://www.spiegel.de/ausland/nato-osterweiterung-aktenfund-stuetzt-russische-version-a-1613d467-bd72-4f02-8e16-2cd6d3285295
[…] National Security Archive publicerade de faktiska dokumenten som beskriver vad Gorbatjov utlovades den 12 december 2017. Enligt framlidne Stephen Cohen, i hans bok ”War With Russia?”, avslöjar dokumenten slutligen och auktoritativt, att ”sanningen och de brutna löftena är mycket mer omfattande än tidigare känt: alla de inblandade västmakterna – USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland självt – gav samma löfte till Gorbatjov vid flera tillfällen och på olika eftertryckliga sätt.” (Se mer i https://www.globalpolitics.se/putin-drar-en-ny-rod-linje-for-natos-expansion/9 […]
[…] Ämnet behandlas även i denna artikel Putin drar en ny röd linje för Natos expansion. […]