Terrorattacken mot Kazakstan slogs ner. Rysslands ställning stärks i Centralasien

Bild: https://nistadblog.files.wordpress.com/2022/01/toqajev-taler-til-nasjonen-7.-januar-2022.jpg?w=300&h=180

Terrorattacken mot Kazakstan slogs ner; Rysslands ställning stärks i Centralasien

publicerad 10 januari av Bjørn Ditlef Nistad och översatt av Rolf Nilsson. https://nistadblog.wordpress.com/2022/01/10/terrorangrepet-mot-kasakhstan-slatt-ned-russland-styrker-seg-i-sentral-asia/

”Från utlandet kommer det uppmaningar att föra förhandlingar för att lösa problemen på ett fredligt sätt. Vilket nonsens! Vilken typ av förhandlingar kan man föra med mördare? Vi har att göra med beväpnade banditer, både lokala och utländska. De måste elimineras, och det kommer att ske snart.”

Orden kommer från Kazakstans president Qasym-Zhomart Toqayevs tv-tal till nationen, den 7 januari, efter tillslaget mot terrorattackerna den 4 och 5 januari.

Toqayevs tal – kombinerat med information om vem som har gripits efter terrorattacken – gör att det idag verkar någorlunda klart vad som hände när beväpnade gäng härjade i Almaty och andra städer i Kazakstan.

Enligt presidenten har tusentals beväpnade aktivister – ledda av en ledningscentral och med stöd av manipulations- och desinformationsspecialister – deltagit i väl förberedda terrorattacker i Almaty och andra städer, där avsikten har varit att ta makten genom att ockupera offentliga byggnader och militära föremål.

Se ett utdrag ur Toqayevs tal, dubbat till engelska, här.

I efterdyningarna till terrorattacken har Karim Massimov – ledare för Nationella säkerhetsrådet och tidigare premiärminister och anhängare till tidigare presidenten Nursultan Nazarbayev – arresterats och anklagats för högförräderi.

Kazakiska nationalister, häribland organisatörena av så kallade språkpatruller som har trakasserat rysktalande, har också gripits och säkerhetsstyrkor och poliser jagar nu nationalister och islamister.

Bilar, butiker och annan privat egendom sattes i brand, plundrades eller förstördes under terrorattacken.

Uppenbarligen var terrorattacken den 4 och 5 januari ett försök av Massimov och andra, som hade placerats på höga positioner under Nazarbayev, att beröva Toqayev makten. Och som en del av kuppförsöket har nationalister och islamister, inklusive utlänningar, använts för att attackera offentliga institutioner och byggnader, samtidigt som de fått fria händer att plundra.

Stöd från Massimov och andra innehavare av nyckelpositioner inom säkerhetstjänsten och statsapparaten, förklarar varför den omfattande terrorattacken inte avslöjades av relevanta säkerhetstjänster, och varför specialstyrkor inte sattes in mot terroristerna under de första timmarna av attacken, vilket ledde till att terroristerna utan nämnvärt motstånd kunde besätta strategiskt viktiga objekt

Huruvida västerländska underrättelsetjänster har varit inblandade i terrorattacken är i nuläget oklart.

Uppenbarligen har Massimov haft goda kontakter med amerikanska myndigheter. 2019, då han var chef för den kazakiska underrättelse- och säkerhetstjänsten, träffade han bland annat USA:s dåvarande utrikesminister Mike Pompeo och under mötet diskuterade Massimov, som själv är uigur, behandlingen av uigurerna i Kina med USA:s utrikesminister.

Det är också ett välkänt faktum att ett stort antal amerikanska fonder och organisationer för så kallat demokratibyggande (NGO:er, ö.a.) har verkat i Kazakstan och att en betydande del av deras verksamhet har bestått i att vårda relationer med kazakiska nationalister.

Ryssland har utan tvekan stärkt sin ställning till följd av den misslyckade terrorattacken mot Kazakstan.

I sitt tal till nationen den 7 januari tackade Toqayev Ryssland och de andra medlemmarna i den kollektiva säkerhetspakten, den militära alliansen mellan Ryssland och de asiatiska före detta sovjetrepublikerna, för att de hjälpt de kazakiska myndigheterna att slå ner terrorattacken. Och han riktade också ett varmt tack till det kinesiska ledarskapet. Västländerna däremot, som tydligen har efterlyst dialog som en lösning på krisen i Kazakstan, avfärdade han som allierade och anhängare och menade att det var olämpligt att förhandla med terrorister.

Det finns skäl att tro att terrorattacken mot Kazakstan har fungerat som en väckarklocka inte bara för det kazakiska ledarskapet utan också för ledarskapet i de andra asiatiska före detta sovjetrepublikerna om att det att ansluta sig till väst och tillåta västerländska demokrati- och människorättsorganisationer att utvecklas, innebär en betydande säkerhetsrisk, och att västerländska människorättsaktivister nu kommer att få betydligt mindre spelrum. Efter USA:s kollaps i Afghanistan är det dessutom bara Ryssland, och möjligen även Kina, som kan skydda de asiatiska före detta sovjetrepublikerna från islamism och andra former av extremism.

Den kollektiva säkerhetspakten CSTO, som avskrivits som en papperstiger, visade sig vara en effektiv militär allians, som inom några timmar lyckades mobilisera styrkor från medlemsländerna för att slå ner terrorattacken mot Kazakstan.

Under de kommande förhandlingarna med USA och Nato om ett europeiskt säkerhetsarrangemang kommer Ryssland att kunna agera, inte bara som försvarare av sina egna intressen, men också som en försvarare av intressena för ett eurasiskt block av stater, organiserat i den kollektiva säkerhetspakten.

Läs om terrorattacken mot Kazakstan här.

Läs om rysk osäkerhet efter att talibanerna tog makten i Afghanistan här.