IMF – värsta ekonomiska krisen sedan Andra Världskriget?

I Sverige har Konjunkturinstitutet nyligen rapporterat om att lågkonjunktur hotar, vilket regeringen tagt fasta på. Men väntar något värre?

Ingress: Denna artikel återger bedömningar 971851ring 23 maj hos IMF, Internationella Valutafonden, där USA som enda stat har veto, inför möte i World Economic Forum i Davos, och utgör därför viktig text. https://www.cnbc.com/2022/05/23/imf-economy-faces-confluence-of-calamities-in-biggest-test-since-world-war-ii.html

Man noterar att inget nämns om betydelsen av sanktioner, samtidigt som IMF lyfter fram vikten att motverka handelshinder! IMF, som kontrolleras av USA som är enda stat med veto, verkar inte våga ta i detta – förstås. Denna mening tilldrar sig också stor uppmärksamhet ”För det andra uppmanade IMF till samarbetsinsatser för att hantera skuldfrågan, eftersom ungefär 60 % av låginkomstländerna för närvarande har betydande skuldsårbarheter och kommer att behöva omstruktureras.” Sådan omstrukturering i IMF:s regi innebär krav på privatisering, ofta minskade skatter och ökat utrymme för ekonomiskt starka länder (USA f.a.) att komma in och köpa upp pressade företag eller tjäna pengar på andra sätt. Vidare framhålls att ”För det tredje uppmanade IMF till en modernisering av gränsöverskridande betalningar”. Ja hur går det ihop med uteslutning av ryska banker från SWIFT och andra (USA-kontrollerade) betalningssystem? Också några läpparnas bekännelser på klimatområdet.

Sammanfattning

I ett blogginlägg inför veckans World Economic Forum sade IMF:s verkställande direktör Kristalina Georgieva att den globala ekonomin står inför sitt ”största test sedan andra världskriget”.
Genom att kombinera kriget mellan Ryssland och Ukraina, Covid-19-pandemin, den ökade volatiliteten på finansmarknaderna och det ihållande hotet från klimatförändringarna sade IMF att världen står inför en ”potentiell sammanflod av katastrofer”.

Internationella valutafonden har varnat för ”geoekonomisk fragmentering” när beslutsfattare och företagsledare samlas vid World Economic Forum i Davos i Schweiz.

I ett blogginlägg inför veckans evenemang sade IMF:s verkställande direktör Kristalina Georgieva att världsekonomin står inför sitt ”största test sedan andra världskriget”, med Rysslands invasion av Ukraina som förvärrar de återstående ekonomiska effekterna av Covid-19-krisen, drar ner tillväxten och driver upp inflationen till flera decenniers toppnivåer.

Spiralformade livsmedels- och energipriser pressar hushållen runt om i världen, medan centralbankerna stramar åt penningpolitiken för att dämpa inflationen, vilket ytterligare pressar skuldsatta länder, företag och familjer.

I kombination med den ökade volatiliteten på finansmarknaderna och det ihållande hotet från klimatförändringarna säger IMF att världen står inför ett ”potentiellt sammanflöde av katastrofer”.

”Ändå hindras vår förmåga att reagera av en annan konsekvens av kriget i Ukraina – den kraftigt ökade risken för geoekonomisk fragmentering”, sade Georgieva.

”Spänningar om handel, tekniska standarder och säkerhet har ökat under många år, vilket undergräver tillväxten – och förtroendet för det nuvarande globala ekonomiska systemet.”

Hon tillade att enbart osäkerheten kring handelspolitiken sänkte den globala BNP med nästan 1 % under 2019, enligt IMF:s forskning, och den DC-baserade institutionens övervakning visar också att omkring 30 länder har begränsat handeln med livsmedel, energi och andra viktiga råvaror.

Georgieva varnade för att ytterligare upplösning skulle få enorma globala kostnader och skada människor över hela det socioekonomiska spektrumet, och sade att enbart den tekniska fragmenteringen skulle kunna leda till förluster på 5 % av BNP för många länder.

Även om volymerna av företagsaffärer har avtagit, sade Di Sibio att EU fortfarande ser tecken på ”ganska robust aktivitet” och att företagsledare fortfarande tittar på alternativ för att omvandla sina företag, med en prissättning i sektorn som har sjunkit på senare tid på grund av en beslutsam efterfrågan.”Den omvandling som företagen går igenom – omvandlingen när det gäller teknik, när det gäller försörjningskedja och lokalisering av försörjningskedjan och avriskering av försörjningskedjor – det pågår fortfarande och vi gör mycket kring det också”, sade Di Sibio.

Lösningar

För att ta itu med den ökande fragmenteringen har IMF för det första uppmanat regeringarna att sänka handelshinder för att lindra bristen och sänka priserna på livsmedel och andra råvaror, samtidigt som de diversifierar exporten för att förbättra den ekonomiska motståndskraften.

”Inte bara länder utan även företag behöver diversifiera importen för att säkra försörjningskedjor och bevara de enorma fördelarna för näringslivet av den globala integrationen”, sade Georgieva.

”Även om geostrategiska överväganden kommer att styra vissa inköpsbeslut behöver detta inte leda till upplösning. Företagsledare har en viktig roll att spela i detta avseende.”

För det andra uppmanade IMF till samarbetsinsatser för att hantera skuldfrågan, eftersom ungefär 60 % av låginkomstländerna för närvarande har betydande skuldsårbarheter och kommer att behöva omstruktureras.

”Utan ett beslutsamt samarbete för att lätta deras bördor kommer både de och deras fordringsägare att få det sämre, men en återgång till hållbar skuldsättning kommer att locka till sig nya investeringar och stimulera inkluderande tillväxt”, sade Georgieva.

”Därför måste G20-gruppens gemensamma ram för skuldbehandling förbättras utan dröjsmål.”

Martin Sorrell säger att kriget i Ukraina kommer att markera slutet på globaliseringens era

För det tredje uppmanade IMF till en modernisering av gränsöverskridande betalningar, eftersom ineffektiva betalningssystem utgör ett hinder för inkluderande ekonomisk tillväxt. Institutionen uppskattar att den genomsnittliga kostnaden på 6,3 procent för en internationell överföringsbetalning innebär att cirka 45 miljarder dollar årligen går till mellanhänder och bort från hushåll med lägre inkomster.

”Länderna skulle kunna samarbeta för att utveckla en global offentlig digital plattform – en ny del av betalningsinfrastrukturen med tydliga regler – så att alla kan skicka pengar till minimal kostnad och maximal hastighet och säkerhet. Den skulle också kunna koppla samman olika former av pengar, inklusive centralbankers digitala valutor”, sade Georgieva.

Slutligen uppmanade IMF till en brådskande minskning av ”klyftan mellan ambitioner och politik” när det gäller klimatförändringarna och förespråkade en övergripande strategi för den gröna övergången som kombinerar koldioxidprissättning och investeringar i förnybar energi med kompensation för dem som drabbas negativt av klimatförändringarna.