Den här artikeln 18 juni av Graham E. Fuller, tidigare vice ordförande för National Intelligence Council med ansvar för globala underrättelseutvärderingar har upphittats och översatts av en läsare. Författarens bakgrund gör den extra intressant.https://grahamefuller.com/some-hard-thoughts-about-post-ukraine/
National Intelligence Council (NIC), som inrättades 1979 och rapporterar till direktören för National Intelligence, är en bro mellan USA:s underrättelsemiljö och beslutsfattare i USA. NIC utarbetar rapporten ”Global Trends” vart fjärde år, med början 1997, för den tillträdande presidenten i Förenta staterna. Deras arbete bygger på underrättelser från en mängd olika källor, bland annat från experter inom den akademiska världen och den privata sektorn. NIC:s dokument och rapporter som används av politiska beslutsfattare är bland annat National Intelligence Estimate och Global Trends-rapporterna som läggs fram vart fjärde år. NIC:s mål är att förse beslutsfattare med den bästa tillgängliga informationen, som är osminkad, opartisk och utan hänsyn till om de analytiska bedömningarna överensstämmer med USA:s nuvarande politik. Ett av NIC:s viktigaste analysprojekt är en rapport om globala trender som utarbetas för USA:s tillträdande president och som vanligtvis överlämnas till den tillträdande presidenten mellan valdagen och invigningsdagen. Wikipedia
________________________________________________________
Några hårda tankar om post Ukraina
Kriget i Ukraina har dragit ut på tiden tillräckligt länge nu för att avslöja vissa tydliga banor. Först två grundläggande verkligheter:
1. Putin kommer att fördömas för att ha startat detta krig – liksom praktiskt taget alla ledare som startar något krig. Putin kan betecknas som krigsförbrytare – i gott sällskap med George W. Bush som har dödat betydligt fler än Putin.
2. Sekundärt fördömande tillkommer USA (Nato) för att medvetet ha provocerat fram ett krig med Ryssland genom att oförsonligt driva sin fientliga militära organisation, trots Moskvas upprepade varningar om att korsa röda linjer, ända fram till Rysslands portar. Detta krig hade inte behövt komma till stånd om Ukrainas neutralitet, á la Finland och Österrike, hade accepterats. I stället har Washington krävt ett tydligt ryskt nederlag.
När kriget går mot sitt slut, vart kommer saker och ting att ta vägen?
I motsats till Washingtons segervissa uttalanden vinner Ryssland kriget, Ukraina har förlorat kriget. Eventuella långsiktiga skador på Ryssland kommer att bli föremål för debatt.
Amerikanska sanktioner mot Ryssland har visat sig vara mycket mer förödande för Europa än för Ryssland. Den globala ekonomin har bromsat in och många utvecklingsländer står inför allvarlig matbrist och risk för utbredd svält.
Det finns redan djupa sprickor i den europeiska fasaden av så kallad ”Nato-enhet”. Västeuropa kommer alltmer att ångra den dag då det blint följde den amerikanska Råttfängaren till krig mot Ryssland. Detta är faktiskt inte ett ukrainskt-ryskt krig utan ett amerikansk-ryskt krig som utkämpas genom ombud till den sista ukrainaren.
I motsats till optimistiska deklarationer kan Nato i själva verket i slutändan framstå som försvagat. Västeuropéer kommer att behöva tänka länge och djupt på klokheten och de höga kostnaderna för att provocera djupare långsiktiga konfrontationer med Ryssland eller andra ”konkurrenter” till USA.
Europa kommer förr eller senare att återgå till inköp av billig rysk energi. Ryssland ligger på Europas tröskel och en naturlig ekonomisk relation med Ryssland kommer att ha en överväldigande logik i slutändan.
Europa uppfattar redan USA som en minskande makt med en oberäknelig och hycklande utrikespolitisk ”vision” som bygger på det desperata behovet av att bevara ”amerikanskt ledarskap” i världen. Amerikas vilja att gå i krig för detta ändamål blir allt farligare för andra.
Washington har också gjort det klart att Europa måste skriva under på en ”ideologisk” kamp mot Kina också i någon form av kamp om ”demokrati mot auktoritärism”. Men om något är detta en klassisk kamp om makten över hela världen. Och Europa har ännu mindre råd att hamna i konfrontation med Kina – ett ”hot” som i första hand uppfattas av Washington men som inte övertygar många europeiska stater och stora delar av världen.
Kinas Belt and Road-initiativ är kanske det mest ambitiösa ekonomiska och geopolitiska projektet i världshistorien. Det förbinder redan Kina med Europa med järnväg och sjötrafik. Ett europeiskt avstående från Belt and Road-projektet kommer att stå det dyrt. Observera att Belt and Road går rakt igenom Ryssland. Det är omöjligt för Europa att stänga sina dörrar till Ryssland samtidigt som man behåller tillgången till detta eurasiska megaprojekt. Ett Europa som uppfattar att USA redan är på nedgång har alltså ett svagt incitament att ansluta sig till korståget mot Kina. Slutet på Ukrainakriget kommer att medföra en allvarlig omprövning i Europa när det gäller fördelarna med att stödja Washingtons desperata försök att upprätthålla sin globala hegemoni.
Europa kommer att genomgå en ökande identitetskris när det gäller att fastställa sin framtida globala roll. Västeuropéerna kommer att tröttna på underkastelse under den 75 år långa amerikanska dominansen av den europeiska utrikespolitiken. Just nu är Nato europeisk utrikespolitik och Europa förblir oförklarligt blygsamt när det gäller att hävda någon oberoende röst. Hur länge kommer det att råda?
Vi ser nu hur massiva amerikanska sanktioner mot Ryssland, inklusive konfiskering av ryska medel i västerländska banker, får större delen av världen att ompröva visdomen att helt och hållet förlita sig på den amerikanska dollarn i framtiden. Diversifiering av internationella ekonomiska instrument ligger redan på bordet och kommer bara att bidra till att försvaga Washingtons en gång dominerande ekonomiska ställning och dess ensidiga ”vapenisering” av dollarn.
Ett av de mest oroande inslagen i denna amerikansk-ryska kamp i Ukraina har varit den fullständiga korruptionen av oberoende medier. Washington har faktiskt vunnit informations- och propagandakriget utan tvekan och orkestrerat alla västerländska medier att sjunga från samma psalmbok för att karakterisera Ukrainakriget. Väst har aldrig tidigare skådat ett sådant ensidigt genomdrivande av ett lands ideologiskt drivna geopolitiska perspektiv på hemmaplan.
Inte heller är naturligtvis den ryska pressen att lita på. Mitt i en våldsam anti-rysk propagandaspärreld vars like jag aldrig har sett under mina kalla krigsdagar, måste seriösa analytiker gräva djupt i dessa tider för att få en objektiv förståelse för vad som faktiskt händer i Ukraina.
Skulle denna amerikanska mediedominans som utestänger nästan alla alternativa röster bara vara en ”blipp” orsakad av Ukrainas händelserna i Ukraina? Den europeiska eliten håller kanske långsamt på att inse att de i panik har nödgats in i denna position av total ”enhällighet”; sprickor börjar redan dyka upp i fasaden av ”EU och Nato-enhet”.
Men den farligare implikationen är att när vi går in i framtida globala kriser försvinner en äkta oberoende fri press i stort sett, faller i händerna på företagsdominerade medier nära politiska kretsar och nu har förstärkts av elektroniska sociala medier, som alla manipulerar berättelsen för sina egna ändamål. När vi går in i en förutsägbart större och farligare kris av instabilitet genom global uppvärmning, flyktingströmmar, naturkatastrofer och sannolikt nya pandemier, blir rigorös statlig och företagsdominans av västerländska medier mycket farlig för demokratins framtid. Vi hör inte längre alternativa röster om Ukraina idag.
Slutligen har Rysslands geopolitiska karaktär med stor sannolikhet nu definitivt lutat sig mot Eurasien. Ryssarna har i århundraden försökt bli accepterade inom Europa men har konsekvent hållits på armlängds avstånd. Väst kommer inte att diskutera en ny strategisk och säkerhetsmässig arkitektur. Ukraina har helt enkelt intensifierat denna trend. Ryska eliter har nu inte längre något alternativ till att acceptera att dess ekonomiska framtid ligger i Stilla havet där Vladivostok ligger bara en eller två timmar bort med flyg från de stora ekonomierna Peking, Tokyo och Seoul.
Kina och Ryssland har nu beslutsamt drivits allt närmare varandra, särskilt av en gemensam oro för att blockera USA:s oinskränkta frihet till ensidiga militära och ekonomiska interventioner runt om i världen. Att USA kan splittra det USA-inducerade ryska och kinesiska samarbetet är en fantasi. Ryssland har vetenskaplig briljans, riklig energi, rika sällsynta mineraler och metaller, medan den globala uppvärmningen kommer att öka Sibiriens jordbrukspotential. Kina har kapitalet, marknaderna och arbetskraften för att bidra till det som blir ett naturligt partnerskap i hela Eurasien.
Tyvärr för Washington kommer nästan varenda en av dess förväntningar om detta krig att visa sig vara felaktiga. Faktum är att väst kan komma att se tillbaka på detta ögonblick som det slutgiltiga argumentet mot att följa Washingtons strävan efter global dominans till allt nyare och farligare och skadligare konfrontationer med Eurasien. Och större delen av resten av världen – Latinamerika, Indien, Mellanöstern och Afrika – ser få egna nationella intressen i detta i grunden amerikanska krig mot Ryssland.
I sin senaste bok, The Destiny of Civilisation, skriver den nu utanför Väst alltmer uppskattade ekonomiprofessorn Michael Hudson:
”Politiska demokratier har inte visat sig vara särskilt effektiva när det gäller att motstå tendensen att förvandlas till finansiella oligarkier. För att undvika detta öde krävs en stark centralmakt som inte fångas av de besuttna finansklasserna. Genom historien uppnåddes det bara av palatshärskare (i bronsåldern Främre Orienten) eller i dag i socialistiska ekonomier.”
Det är det som det handlar kampen bort från de finansiella oligarkiernas makt över jorden, dvs greppet från USA med vasaller. Inga globala problem kan lösas utan att detta grepp bortkämpas. Ja det är kamp det handlar om.
Det är viktigt att förstå den ekonomiska verklighet som vi alla lever under. Denna kunskap får vi inte av ekonomer som nu åter med näbbar och klor, även i Sverige, försvarar finansiella oligarkier med ständiga krav på privatiseringar.
En av inledningarna till Michael Hudsons viktiga bok har jag översatt till svenska https://steigan.no/2022/06/sivilisasjonens-skjebne/ och en bokanmälan finns också https://steigan.no/2022/06/sivilisasjonens-skjebne-finanskapitalens-elendighet-og-de-vestlige-ledernes-kunnskapsloshet/ I kommande nummer av Folket i Bild/Kulturfront kommer det också att finnas en recension av boken.
Trots sin ålder är Michael Hudson mycket aktiv. Här skriver han till exempel om hur man i USA skall bekämpa nuvarande inflation med en av finansoligakernas, visserligen helt ovetenskapliga, men dock favoriserade grepp: ”Öka arbetslösheten”. http://thesaker.is/the-feds-austerity-program-to-reduce-wages/
Kunskap är viktig. Det är inte för att de är onda som våra styrande politiker bedriver en allt mer folkfientlig politik. De bedriver en politik som främst gynnar kapitalägarna (och dem själva) och det är en politik som ökar klassmotsättningarna. Det är en ond politik.
Glad midsommar!
Det var kunskap och ingenjörsvetenskap som byggde Sveriges välfärd. Nu rivs den ner sten för sten av ekonomer. På engelska ”beancounters”, finansiella byråkrater. I Kina har man upptäckt detta, och nu gäller att grundkvalifikationen för alla höge jobb i samhällsadministrationen är minst en akademisk utbildning i ingenjörsvetenskap. Ett annat grundkrav för att inneha politiska positioner är livserfarenhet, arbetslivserfarenhet, mognad och en utbildning i samhällsadministration. I Sverige behövs inga kvalifikationer, inte ens en fordran att kunna läsa och skriva. Det märks på resultatet.
Propagandan tillskriver fienden eller de egna som initiativtagare till onda, rättsvidriga, och goda, de rättfärdigas handlingar,
Lek med tanken att Ryssland har drivit en strategi för att slå botten ur den av USA styrda världsekonomin. BRIC-samarbetet, Kina-Taiwan, Kinesernas valutamanipulation, patent- och varumärkesintrång, företagsköp i Väst, beroendeskapande energi-export, samarbeten med länder i tredje världen, Syrien-IS och konflikten i Donbas är pjäserna i den Rysk-Kinesiska attacken på Väst. Ryssland och Kina har underblåst sina konflikter med Ukraina och Taiwan under lång tid utan att göra ansatser till att lösa dessa är ett exempel på att konflikter eventuellt hålls vid liv av taktiska skäl.
En del av de sanktioner som väst sägs ta initiativet till kan vara efterkonstruktioner för att det skall se ut som ett tillkortakommande för Ryssland.
Lika väl som den pågående NATO-expansionen och försöken att destabilisera i Belarus, Ryssland och Kina har varit taktiska drag från väst att komma undan den utmanövrering som pågår.
Detta är det första världshandelskriget i historien, det kommer att följas av en mängd större eller mindre konflikter.
Per Larsen:
—Kina har åtskilliga gånger i propaganda syfte anklagats av USA för att valutamanipulera. Inte en enda gång har det bevisats.
—På samma sätt har USA i propaganda syfte försökt anklaga Kina för patent- och varumärkesintrång, inte en enda gång har man lyckats.
—företagsköp, ja – Volvo, tycker du att Kina skall sparka de 40,000 svenskar som fått jobb som resultat. Borde inte Kina köpa fler företag så fler får jobb i Sverige.
—energi, Ja Kina är erkänt världsledande i ren energi och dess effektiva bruk.
—samarbeten med länder i tredje världen, ja – miljoner nya jobb skapade, miljoner människor lyfta ur fattigdom, ny välfärd skapad av Kina, dom är tacksamma mot Kina.
—Kina har hållit sig helt borta från USA-Ryssland konflikten i Ukraina.
—Taiwan, det finns ingen konflikt med Taiwan. Taiwan invaderas i en blodig invasion av USA och Nationalisterna med början i februari 1950. Nu gäller det att hitta en väg att avsluta ockupationen.
—Kina, Ryssland, Iran, Venezuela, och en lång rad länder arbetar på att avskaffa den globala USA diktaturen, och det går framåt. Det är nog sant att det kommer att följas av konflikter, USA kommer inte att backa så lätt. Kina leder den nya världen, därför att allt fler länder väljer att följa Kina.
https://theduran.com/day-of-disaster-for-ukraine-in-donbass-uks-leading-military-think-tank-confirms-us-unable-to-re-arm-ukraine/
Alexander Mercouris redogör för en artiklel som producerats av en ledande brittisk tankesmedja för militära frågor ”Royal etc”. Börjar vid ca 15 min på videon. Enligt den brittiska analysen kan inte ens USA matcha den ryska produktionen för ammunition som behövs i ett krig som det i Ukraina, det må gälla så ”enkla” saker som artilleripjäser eller mer avancerade projektiler som kryssningsrobotar. Ryssland har successivt moderniserat och utvidgat sin produktion och här kommer den kompletta felläsningen av den ryska politiken in i bilden. Ryssland ”med en ekonomi som Holland eller Italien eller Texas” står nu där med en modern produktionsapparat som USA saknar och som det tar flera år att bygga upp. USA har 800 militärbaser eller fler som slukar massor av pengar att underhålla. De knåpar ihop de mest resursslukande men otidsenliga vapen som Zumwalt och annat men ammunition tillverkas på JOT-basis för att spara pengar. Därför pågick planeringen av Irakkriget så otroligt lång tid, man måste se till att få med sig krigets basvara, ammunition.
Lelle Jens har kanske fått nys om hur det ligger till eftersom han i veckan sade att kriget kan pågå i flera år. Jens har troligen fel även på denna punkt, kriget kommer att avslutas ganska snart och nya provokativa utspel från Natos sida kommer inte att tolereras.
Tok-ekonomer som inte begriper ett jota om ekonomi tror att producera pengar, lån, pyramidspel på börsen och skyffla omkring dessa mellan konton är samma sak som real ekonomi och därför jämför de Rysslands ekonomi med industriella dvärgar som Italien, Holland m m. Västvärldens enorma låtsasekonomier visar ju med eftertryck att ”pengar” inte är detsamma som resurser och Michael Hudson har ett hästjobb att försöka få folk att begripa. Paul Craig Roberts är också en av dessa som försöker få folk att fatta hur illa västvärlden styrs och att konfrontationspolitik inte är produktivt för andra än militärindustrin. Ändå fortsätter blaskor som DI, DN och andra propagandamedia basunera ut spekulationsekonomins välsignelser. Vi har ju även en del ”debattörer” här på bloggen som har väldigt svårt att navigera i den påhittade ekonomiska djungeln som skapats av pengamånglare och bankirer..
Alttid roligt med nyheter som följande the ukro-nazi scum army are being wiped by the mighty Russian army” 🤗🤗🤗
Ännu roligare är det faktum att hur mycket vapen lögnimperiet må än skicka till ukro-azisterna, så Ryssland dessa till köttfärs eller beslagtar de och använder de mot ukro-nazisterrna 🤣🤣🤣
Så var så god lögnimperiet skicka mera av ”lethal weapons” (🤭🤭🤭) HMIARS och M77, mm
https://www.youtube.com/watch?v=I9GSK0ZoBBM&t=583s