Gamla vägar och nya vägar i världen

Bildtext: Helt ny väg mellan Varekil och Skåpesundsbron

Denna artikel av Dmitry Orlov har publicerats hos The Saker. http://thesaker.is/old-way-new-way/

____________________________________________________________________

Gamla sättet, nya sättet

Det svåraste med att leva i en tid av omvälvande förändringar är att ingen särskilt bryr sig om att informera dig om att tiderna har förändrats och att ingenting kommer att vara sig likt igen. I alla fall inte de talande huvudena på TV, som ofta är de sista som får veta det. Man måste ta reda på det själv om man kan. Men jag är här för att hjälpa till.

Allt har att göra med energi. Inte med teknik – det är en tillfällighet; inte med militär överlägsenhet – det är flyktigt och till stor del inbillat; definitivt inte med någon form av politisk eller kulturell självrättfärdighet – det är vanföreställningar.

Det finns ingen ersättning för energi. Om energin tar slut kan man inte övergå till att driva sin industriella ekonomi med hjälp av ’fiddlesticks’ (eg. nonsens; ingenting, ö.a.). Den stängs bara av. Vad värre är, energikällor är inte ens särskilt utbytbara mot varandra. Om gasen tar slut kan man inte bara byta till kol eller torkad dynga, även om man sitter i det upp till halsen. Den moderna industrin drivs av olja, naturgas och kol, i den ordningen, och de kan ersätta varandra på mycket begränsade sätt.

Dessutom måste energin vara mycket billig. Olja måste vara den billigaste vätskan man kan köpa – billigare än mjölk och till och med billigare än vatten på flaska. Om energin inte är tillräckligt billig blir all energihungrig industri som drivs av den oljan olönsam och stängs ner. Det är det stadium som vi nu befinner oss i i stora delar av världen. Så vad hände?

En gång i tiden producerade USA det mesta av oljan i världen. Men sedan tog de produktiva källorna i Västra Texas slut och Saudiarabien tog över som den största oljeproducenten.

Men USA tänkte inte nöja sig med det och kläckte en genial plan: Saudiarabien skulle sälja sin olja för tryckta amerikanska dollar och sedan ta de flesta av dessa dollar och ge dem tillbaka till USA genom att ”investera” dem i amerikanska ”skulder”. Alla andra som behövde olja var tvungna att hitta ett sätt att tjäna US-dollar för att köpa den, och alla US-dollar de hade kvar efter att ha köpt olja måste också användas för att köpa upp amerikanska skulder, bara för att: ”Fin ekonomi ni har där! Vi vill väl inte att det ska hända något dåligt med den, eller hur?”

Några få människor förstod inte budskapet (Saddam i Irak, Khaddafi i Libyen) och de fick sina länder bombade. Och en hel del andra försvarslösa länder bombades bara för att hålla de andra rädda. Men sedan bad Syrien, som också vägrade att förstå budskapet, ryssarna om hjälp. Ryssarna hjälpte Syrien, och nu är ingen längre rädd för USA. Under tiden blev USA bortskämda av alla dessa gratis-pengar, blev feta, lata, degenererade och svaga och samlade på sig det största ”skuldberget” (inom citationstecken, eftersom det inte är fråga om att någonsin betala tillbaka det) i hela mänsklighetens historia.

Under tiden bestämde sig Ryssland, som är världens största energiproducent, för att det hade fått nog. Enligt det gamla systemet exporterade Ryssland sina resurser billigt, spenderade 1/3 av intäkterna på import och lät 2/3 läcka ut ur landet, varav en hel del också användes för att köpa amerikanska ”skulder”. Det kunde inte göra något åt detta direkt, så det har ägnat det senaste decenniet åt att utveckla sin militär, till en punkt där nu USA/Nato är rädda för att närma sig det och sin ekonomi, till en punkt där det inte behöver mycket av importen, åtminstone inte på några år. Och sedan hände en dum sak: USA konfiskerade Rysslands innehav av amerikanska ”skulder”, vilket fick alla i världen att uppmärksamma detta och börja dumpa sina innehav – även japanerna – vilket fick hela det finansiella systemet att gå i baklås.

Under tiden har Ryssland börjat övergå från att sälja sin energiexport för dollar och euro, som sedan lämnar landet där de kan konfiskeras, till att sälja dem för rubel, som stannar kvar i landet. Vill du köpa lite rysk energi? Nåväl, kom då på hur du kan tjäna några rubel! Och om era egna antiryska sanktioner hindrar er från att göra det – ja, tra-la-la, vems fel är det? Med tanke på att det nu råder energibrist i hela världen frågade sig ryssarna också: Varför sälja mycket olja och gas för lite pengar när man kan sälja mindre för mer pengar?

Detta är inte en planerad utveckling, utan den sker nu och i realtid. ”Fientliga nationer” (vilket är hela västvärlden) behöver nu rubel för att köpa rysk naturgas, och det finns en plan för att utvidga detta system till att omfatta oljeexport. Och för bara ett par dagar sedan meddelade Rysslands finansminister Anton Siluanov att det inte är någon större mening för Ryssland att exportera något alls för dollar eller euro, eftersom Ryssland inte behöver dem till någonting och rådde exportörerna att börja använda sig av bytesavtal i stället. Byteshandel är ganska obekvämt, men om man bara får stryk av att erbjuda dollar (eller euro) är det allt som återstår.

Vilka typer av bytesavtal? Det finns till exempel en mycket fin gigantisk kemisk fabrik i Tyskland, Ludwigshafen Chemical Complex i Tyskland, som ägs av BASF, som håller på att stängas på grund av brist på sin huvudsakliga råvara, som är rysk naturgas. Den utrustningen skulle kunna packas ihop och skeppas iväg till Ryssland i utbyte mot energiprodukter, gödningsmedel och andra viktiga förnödenheter, vilka tyskarna kommer att behöva för att hålla ihop kropp och själ under den kommande vintern. Är antiryska sanktioner i vägen? Tja, tra-la-la igen! Det är inte Rysslands problem; någon annan måste hitta en väg runt dem.

Under tiden samlas massor av döda idéer, system och institutioner i väst på hög. Döda är Green New Deal (ett system som har utarbetats av människor som varken kan fysik eller ens aritmetik) och The Great Reset, och Build Back Better (vad det nu var för något), och den regelbaserade internationella ordningen, och Mutual Assured Destruction (om du ber om det kommer Ryssland att förstöra det, men hur ömsesidigt är det?). Och vi står alla beredda och väntar på ett rop av ”Se upp!” när skuldpyramiden i dollar/euro/yen börjar rasa.

Världen väntar också med återhållen andedräkt på att en hel massa uppblåsta beskäftiga personer ska försvinna från offentligheten. Att dumpa den pompösa skrävlaren Boris Johnson var en bra början, men hur blir det med Scholz, Macron, Duda, von der Lyin’, Zelensky och en hel del andra? Biden är i en egen kategori, eftersom det uppenbarligen inte spelar någon roll vem som är USA:s president eller om det ens finns någon.

Världen har förändrats, men den sociala verkligheten har ännu inte hunnit ikapp den politiska och fysiska verkligheten. Detta är förväntningarnas sommar. Missnöjets vinter kommer härnäst. Nästa vår kommer vi alla att leva på en märklig och annorlunda planet.

Om du vill läsa mina andra artiklar kan du prenumerera på https://boosty.to/cluborlov