I kvälls-serien ”Aktuella artiklar för ett år sedan” återpubliceras denna artikel som är aktuell i högsta grad. En del har hänt som förstärker bilden av Europa i kris.
Detta är en artikel av Michael Roberts om det aktuella ekonomiska läget i Västhttps://thenextrecession.wordpress.com/2022/07/24/europe-caught-in-a-trap/. Michael Roberts är en marxistisk ekonom (liksom Michael Hudson). Han är författare till boken The Long Depression: Marxism and the Global Crisis of Capitalism (Haymarket 2016) och skriver regelbundet kommentarer och analyser på sin blogg ”The Next Recession”.
___________________________________________________________________
Europa: fångad i en fälla
De stora ekonomierna närmar sig en recession, om de inte redan är där, och ändå fortsätter inflationen att stiga (för tillfället). De senaste undersökningarna av företagsverksamheten, som kallas Purchasing Managers Index (PMI), visar att både euroområdet och USA nu befinner sig i krympningsområde (dvs. alla nivåer under 50). De sammansatta PMI:erna (som sammanställer både tillverkningsindustrin och tjänstesektorn) för de större ekonomierna i juli visar följande:
USA 47,5 (krympning)
Euroområdet 49,4 (krympning)
Japan 50,6 (långsam expansion)
Tyskland 48,0 (nedgång)
Storbritannien 52,8 (långsam expansion)
Ingen borde bli överraskad av resultatet för euroområdet, med tanke på effekterna av sanktionerna mot rysk energiimport, som allvarligt försvagar industriproduktionen i Europas kärna (se nedan). Tysklands industriproduktion har krympt i över tre månader.
Den stora chocken var i USA. Det sammansatta amerikanska PMI-indexet föll också till krympningsområde med 47,5 i juli, en kraftig nedgång från 52,3 i juni, vilket signalerar en rejäl nedgång i produktionen inom den privata sektorn. Nedgångstakten var den kraftigaste sedan pandemins inledningsskede i maj 2020, då både tillverkare och tjänsteleverantörer rapporterade om dämpade efterfrågeförhållanden. Så precis när vi går in i andra halvåret 2022 dyker den amerikanska företagsaktiviteten.
Och enligt den senaste uppskattningen av den reala BNP-tillväxten med hjälp av Atlanta Federal Reserve Banks BNP NOW-modell krympte den amerikanska ekonomin under de tre månaderna fram till juni med -1,6 % på årsbasis, vilket motsvarar en liknande nedgång på -1,6 % under det första kvartalet. Om denna uppskattning bekräftas nästa vecka skulle det innebära att USA tekniskt sett befinner sig i en recession.
Den nuvarande reaktionen på detta påstående är: hur kan den amerikanska ekonomin vara i recession eller nära en sådan när arbetslösheten är nära den lägsta nivån någonsin och lönesumman fortsätter att öka? Men detta svar är minst sagt tveksamt. För det första finns det två mått på sysselsättningen i USA: lönesummorna och hushållsundersökningen (en undersökning av hushåll med jobb).
Hushållsundersökningen visar för närvarande en minskning av antalet amerkaner som arbetar, i motsats till den förra. Enligt detta hushållsmått krympte arbetskraften, från 164,376 miljoner till 164,023 miljoner, och deltagandegraden (de som arbetar i förhållande till den totala befolkningen i arbetsför ålder) sjönk mer än väntat till 62,2 % – diagrammet nedan.
Dessutom ökar nu de första arbetslösa ansökningarna (antalet personer som ansöker om bidrag för att de är arbetslösa) stadigt.
Och antalet nya lediga jobb (så kallade JOLTS) har nått en topp.
För det andra, och viktigast av allt, är arbetslösheten en eftersläpande indikator i en recession. Den ledande indikatorn är rörelsen i företagens vinster och företagsinvesteringar, följt av produktionen och därefter arbetslösheten. Sysselsättningen kommer sist eftersom den stiger först när företagen slutar att ta in mer arbetskraft och börjar minska sin personalstyrka. Och det gör de först när lönsamheten och produktionen börjar sjunka. Och efter att ha nått all time highs har vinstmarginalerna börjat sjunka.
Under COVID-svackan steg vinsterna kraftigt jämfört med lönerna och fungerade som drivkraft och vinnare i den stigande inflationen. . Nu börjar detta förändras när vinsterna pressas av stigande komponentkostnader och försvagad efterfrågan.
Men det är i Europa som bevisen för en direkt nedgång är mest övertygande. Och det är inte bara uppgifterna om den ekonomiska tillväxten som stöder detta. Europa står dessutom inför en enorm press på energiproduktion och import eftersom de sanktioner som tillämpas på rysk gas- och oljeimport inte kommer att kompenseras tillräckligt av import från andra håll.
Många tyska tillverkare varnar för att de kommer att tvingas lägga ner produktionen helt och hållet om energitillförseln torkar ut. Petr Cingr, verkställande direktör för Tysklands största ammoniakproducerande företag och en viktig leverantör av gödningsmedel och avgasvätskor för dieselmotorer, varnade för de förödande konsekvenserna av att de ryska gasleveranserna upphörde. ”Vi måste stoppa [produktionen] omedelbart”, sade han, ”från 100 till noll”. Enligt UBS-analytiker kommer ingen gas för vintern att leda till en ”djup recession” med en minskning av BNP med 6 procent i slutet av nästa år. Tysklands Bundesbank har varnat för att effekterna på de globala försörjningskedjorna av en eventuell rysk avstängning skulle öka den ursprungliga chockeffekten med två och en halv gånger. ThyssenKrupp, Tysklands största ståltillverkare, har sagt att utan naturgas för att driva sina ugnar ”kan nedstängningar och tekniska skador på våra anläggningar inte uteslutas”.
Och det är värre. Inflationen stiger fortfarande i de flesta europeiska ekonomier. Så Europeiska centralbanken (ECB) har beslutat att den måste agera och höja räntorna kraftigt. Den höjde sin styrränta med 50 bp förra veckan, mer än väntat, vilket förde räntan till positivt territorium för första gången på tio år. Dagarna med ”kvantitativa lättnader” har ersatts av ”kvantitativa åtstramningar”.
Men denna åtgärd kommer vid den sämsta tidpunkten för länder som Italien, som är starkt beroende av rysk energi. Förra veckan tvingades den teknokratiske före detta ECB-ordföranden, Italiens premiärminister Mario Draghi, att avgå när flera partier i hans koalitionsregering drog tillbaka sitt stöd; vissa för att de motsatte sig hans stöd för militärt stöd till Ukraina och andra för att de såg sin chans att vinna ett val. Italien har en mycket stor offentlig skuldkvot i förhållande till BNP.
Hittills har räntekostnaderna för att betala av på denna skuld varit låga eftersom räntorna har hållits låga av ECB, som också har gett miljarder i kredit till regeringarna i euroområdet. Men nu stiger räntorna och investerare i italienska statsobligationer har blivit oroliga för att Italien (särskilt ett land utan en livskraftig regering) kan få svårt att betala av på dessa skulder. Så avkastningen på de italienska tioåriga obligationerna steg kraftigt till över 3,5 procent. Den italienska regeringens fall hotar också fördelningen av miljarder euro från EU:s Covid-återhämtningsfonder, som antas gå till Italien nästa år för att stimulera den ekonomiska tillväxten.
Europas ekonomi går alltså ner samtidigt som ECB höjer räntan för att kontrollera inflationen. Som jag har förklarat i tidigare inlägg kommer det inte att fungera att höja räntorna för att kontrollera stigande inflation som orsakas av svagt utbud och svag produktivitet och kriget i Ukraina, förutom att provocera fram en nedgång.
ECB har nu tillgripit en desperat åtgärd genom att införa ett transmissionsskyddsinstrument (TPI), en ny form av kredit som kommer att delas ut till regeringar som Italien om deras obligationspriser kollapsar. Detta kan dock aldrig komma att användas eftersom det skulle innebära att ECB skulle tillhandahålla en obegränsad finansiering av Italiens skatteutgifter, något som sannolikt strider mot alla Maastrichtregler för euroområdet.
ECB är fångat i vad en analytiker kallade ett ”mardrömsscenario”. Maria Demertzis, biträdande chef för den ekonomiska tankesmedjan Bruegel i Bryssel, sade: ”Risken framför oss är att euroområdet på grund av energikrisen kan hamna i recession, samtidigt som ECB måste fortsätta att höja räntan om inflationen inte sjunker.” Krishna Guha, chef för policy- och centralbanksstrategi vid den amerikanska investeringsbanken Evercore, sade: ”Kombinationen av en bryggande gigantisk stagflationschock från den vapenförsedda ryska naturgasen och en politisk kris i Italien är ungefär så nära en perfekt storm som man kan föreställa sig för ECB.”
DET ÄR VÄL BARA ATT TACKA GUDARNA FÖR DET! GO DOWN EMPIRE OF LIES!
YTTERLIGATE NYHETER FÖR RYSSOFOBER:
https://www.presstv.ir/Detail/2022/07/27/686312/Russia-sanctions-IMF-Ukraine-war-
EUs gasplaner är just det – mycket avgas och inget annat menar Ungern utrikesminister. Han tillägger att EUs plan är orättfärdig, värdelös, kan inte efterlevas och är ett skadligt förslag.
https://www.presstv.ir/Detail/2022/07/26/686307/Hungary-European-Union-gas-Russia
Is Europe Sleepwalking into its Demise?
https://www.armstrongeconomics.com/international-news/europes-current-economy/is-europe-sleep-walking-into-its-demise/
Det är helt enkelt den amerikanska geopolitiska politikens recept som nu kör Europa utför dödsstupet.
Brzezinski- och Wolfowitzdoktrinernas dödsskugga hypnotiserar Europa till osjälvständiga och kontraproduktiva åtgärder.
Ett Europa ekonomiskt bortkopplat från resten av Euroasien och Kina (vilket är Washingtons våldsetablissemangs ultimata mål för att knäcka all europeisk självständighet) är dömt att ekonomiskt haverera.
Att följa Washingtons recept är detsamma som Europas ekonomiska undergång.
Intressanta teorier, men hur stämmer dom med verkligheten. Jag skulle inte kalla det ”fälla” utan självskadebeteende. Europa och Europas hela industri har byggts runt tillgången på billig rysk gas och billiga råmaterial från kolonierna som Indien, och det finns egentligen inget billigt att ersätta den med. Alternativ gas sägs kosta fem gånger så mycket. Både amerikansk industri och europeisk byggdes på plundring, som sjörövare som alltid letar efter nästa skepp att kapa. Nu accepterar inte de forna offren mer plundring, så var skall den så kallade ”västvärlden”, alltså USA och Europa, hitta på nu. USA har redan hotat med att försöka stoppa handel i energi mellan Ryssland och Kina med sanktioner. USA målet är naturligtvis totalitär underkastelse av både Kina, Indien och Ryssland, men det är tveksamt om det kommer att lyckas.
Inte bara ”självskadebeteende” -Europa orkar inte vara vuxet och herre över egen kontinent.
Europa har gått in i en slags politisk infantil regression. Och det är helt oansvarigt. På det kommer att följa ekonomisk tillbakagång, för att inte nämna kris.
Nu har Europa tagit sig ur det förr logiska marknadsutbytet med ett stort grannland (Ryssland och hela OSS-området) för att ånyo bli än mer och ännu farligare militärt- och säkerhetspolitiskt beroende av Washington, för att inte nämna London: två politiska kulturer i förfall, om inte till och med i fritt fall.
Europa, för att inte nämna Sverige, har gått i en kontraproduktiv amerikansk geopolitisk fälla.
Fångad i en fälla?
Ja, det verkar så. En liberaldemokratisk fälla bestämd av ett så kallat ”arbetareparti” vid namn Socialdemokraterna.
Där rök mina drömmar om en framtid i Ryssland eller Belarus.
Regeringen tänker stoppa alla utbetalningar av garantipension till utlandsboende svenskar.
Vad jag förstår menar de att orsaken är ”besparingsskäl”.
Spara på pensionärer som jobbat här hela livet börjar vi bli vana vid nu.
Sedan slösa pengar på sådant jag inte vill ha här överhuvudtaget.
Det är så kallade ”vänster-regeringar” för mig.
Stängda gränser för en etniskt svensk ”fattigpensionär” och vidöppna gränser för våldtäkter, terrorverksamhet, gängkriminalitet, mord, skjutningar, sprängningar och en samhällsutveckling där allt tycks gå åt fel håll.
Det senaste verkar vara att makthavarna förstört energiförsörjningssystemet genom felsatsningar och ett aggressivt bemötande av energiförsörjaren Ryssland som värst slår till tillbaka på Sverige och Västerlandet själva.
Man kan undra hur mycket idiotpolitik tål Sverige egentligen innan folket säger ifrån?
Eller är alla så hjärntvättade att de tycker allt är bra?
Jag skiter i och rösta i höstens val.
Jag tror jag börjar tänka som fransmännen.
Att plikttroget gå och rösta är samma som att legitimera rådande maktelit.
Åstadkomma något skillnad är ändå inte möjligt då de ändå kommer pussla ihop en regering som låter allt var status quo för att inte störa den borgerliga demokratin eller den liberala demokratin om man hellre vill använda det uttrycket.
Sen kan man ju undra hur den socialdemokratiska vänsterregeringen tänker.
Börja det få kalla fötter att de blir bortvalda och folk börjar fly till öst, dit den borgerliga demokratin aldrig klarar att erövra då en gemensam folklig tradition och en rotad kultur är starkare än penningens makt?
https://www.friatider.se/regeringen-drar-pensionen-utlandssvenska-fattigpensionarer
Det västerländska etablissemanget har precis gett sig självt ett ”World Peace and Liberty”-pris
Ursula von der Leyen fick ”rättsliga motsvarigheten till Nobels fredspris” av Justin Trudeau i en perfekt självlyckogivande orgie
Få en massa av vem som vann – och presenterade – en ny ära som blygsamt jämförs med Nobels fredspris.
Om du inte har hört talas om World Law Foundation ideell organisation kan du bli förlåten. Men trots att den bara har existerat sedan 2019, har den redan skapat en utmärkelse som beskrivs av den västerländska pressen som inget mindre än den ”rättsliga motsvarigheten” till världens främsta pris för att främja fred.
Undrar var de fick den idén, om inte från själva organisationen. Kan vem som helst bara skapa en tankesmedja och låta den ansvara för en utmärkelse märkt som den senaste versionen av Nobels fredspris? Lycka till med det – såvida inte, naturligtvis, din styrelse är laddad med etablissemang av tungviktare – i så fall säger folk bara till sig själva att det måste vara legitimt eftersom alla dessa VIPs annars inte skulle vara inblandade.
Så för några dagar sedan samlades det ödmjuka folket i World Law Foundation vid FN i New York för World Law Congress. En av de stora punkterna på dagordningen var att dela ut årets World Peace and Liberty Award till ingen mindre än EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, ovald de facto drottning av Europa, som tog emot det på uppdrag av kommissionen.
Oj, såg inte den komma. Särskilt med en före detta EU-kommissionär som är vice ordförande för gruppens styrelse, som även inkluderar tidigare polska och franska premiärministrar, före detta slovenska och lettiska presidenter, en före detta EU-vicepresident och olika västerländska företagsfigurer, akademiker och jurister.
Man skulle kunna tro att samma Von der Leyen-ledda EU-kommission skulle ha varit en kontroversiell kandidat för en fredspris med tanke på att den ständigt ställer sig på Washingtons militära interventionism eller åtminstone har gjort lite eller ingenting för att stoppa den, och till och med visat vägen. i fallet med libyska regimskifte. Senast hade EU en chans att stoppa konflikten i Ukraina innan den ens startade genom att kräva Kievs anslutning till Minskavtalen och avvisa västvärldens beväpning och utbildning av antiryska kämpar vid gränsen till Ryssland.
”För första gången någonsin kommer EU att finansiera köp och leverans av vapen och annan utrustning till ett land som är under attack”, sa von der Leyen förra året och kallade det ”en vattendelare”. Vet du vad mer är en vattendelare? Att ge ett fredspris till någon vars reaktion på väpnad konflikt var att översvämma zonen med ännu fler vapen. Återigen, kanske Nobels fredspris verkligen är den rätta jämförelsen, med tanke på att det i förtid delades ut till USA:s förre president Barack Obama redan innan han kunde beordra fler bombningar i Afrika och Mellanöstern.
Von der Leyen förkroppsligar också symbolen av frihet, tydligen. Eller åtminstone det bästa som denna grupp kunde hitta. Vem var hon ens emot? Har Genghis Khans egendom tackat nej till priset eller något?
”Vi kommer denna månad att presentera ett lagstiftningsförslag för ett digitalt grönt pass”, twittrade hon i mars 2021. ”Det digitala gröna passet borde underlätta européernas liv. Syftet är att gradvis göra det möjligt för dem att röra sig säkert i Europeiska unionen eller utomlands – för arbete eller turism.” Hon utelämnade lämpligen delen om att européer nekades den grundläggande rätten att få tillgång till vardagslokaler, resa, arbeta och samlas – allt för att du valde att inte ta ett stick som varken förhindrade överföring eller förvärv av ett överväldigande överlevbart virus. Vi pratar om samma Big Pharma jab som von der Leyen ännu inte har lämnat över, till och med till en utredningskommitté inom EU själv, personlig kommunikation med Pfizers vd vid den tidpunkt då EU gjorde ett avtal med företaget.
Von der Leyen har varit ungefär lika öppen och fri med den frågan som hon och EU-kommissionen har varit med medieplattformar och berättelser som riskerar att utmana etablissemangets dogm, utfärda top-down förbud och lagstiftning som åsidosätter alla rättsliga processer i nationalstatensnivå.
Så efter att ha frågat sig själva vem som skulle vara en värdig mottagare av detta globala frihets- och fredspris, och kommit fram till en ovald EU-byråkrat som drar Europa och världen djupare in i väpnad konflikt och européer in i fattigdom med inflation och intellektuellt mörker med censur, vände sig till frågan om programledaren. Dessa World Peace and Liberty-folk var tydligen som, ”Vem skulle vi kunna få för att presentera detta som förkroppsligar frihet och fred? Hej, vad sägs om den där snubben i Kanada som gjorde frihetskonvojens tillslag och vars land hjälpte till att träna de Azovska nynazisterna att föra krig mot Ryssland och sedan försökte dölja det för pressen för att undvika förlägenhet?”
Ange kanadensiska premiärministern Justin Trudeau. Ingenting säger frihet som att åberopa ett tillslag i krigslagsstil mot ett gäng tutande lastbilschaufförer som protesterar mot det tvåskiktssamhälle som främjas av Trudeaus auktoritära Covid-mandat – och sedan blockera deras bankkonton som en avskräckningsteknik.
”Brexit fick många att undra om facket skulle fortsätta att vara starkt. Euroskeptiken var på uppgång. Och protektionism och auktoritarism blev allt vanligare”, sa Trudeau, förmodligen som en nytillverkad auktoritet om auktoritarism, efter att han nyligen ägnat sig åt det själv.
”När körer som ”America First” blev högre, höll både Kanada och Europa fast vid vår tro att tillväxt inte kommer från att sätta upp murar och vända sig inåt, tillade den kanadensiske premiärministern. Egentligen har ingen sjungit backup till America First-kören högre än Kanada och Europa, och blint följt agendan i Washington om allt från Ukraina till klimatet, även om det är till skada för deras egna medborgares intressen.
Om båda – eller endera – av dessa västerländska enheter otvetydigt hade stått upp mot Washington i de senaste nyckelfrågorna av global betydelse, då skulle världen vara på en mycket bättre plats, deras egna medborgare först och främst. Och de skulle inte behöva gå runt och blåsa i sitt eget horn och göra en stor grej av en tjusig etableringsenhet som också erbjuder dem ett slag på världsscenen.
https://swentr.site/news/580400-leyen-trudeau-peace-award/