Denna artikel av Lindsey Snell och Cory Popp 18/8 har publicerats på The Grayzone och även hos Pål Steigan
Lindsey Snell är journalist och bevakar konflikter och kriser i Mellanöstern och Nordafrika, särskilt Syrien, Irak, Turkiet och Tunisien.
Cory Popp är regissör, DP och kameraoperatör vars arbete har visats på HBO, Discovery, Travel Channel, National Geographic, TLC, MTV, Animal Planet, Fox Sports och PBS.
Det är en av få artiklar av detta slag med rapporter från soldater som jag publicerar. Media har letat fram liknande rapporter från ryska soldater.
Ukrainska krigsveteraner berättar om hur Kiev plundrade USA:s bistånd, slösade bort soldaters liv, utsatte civila för fara och förlorade kriget
”Vapnen är stulna, det humanitära biståndet är stulet och vi har ingen aning om vart de miljarder som skickats till det här landet har tagit vägen”, klagade en ukrainare för The Grayzone.
I en video som skickades via Facebook messenger i juli, kan man se Ivan* stå bredvid sin bil, en Mitsubishi SUV av tidig 2010-talsmodell. Rök strömmar ut från bakrutan. Ivan skrattar och sveper med sin telefons kamera över fordonets längd och pekar ut kulhål. ”Turboladdaren dog i min bil”, säger han och vänder telefonen mot fordonets front. ”Min befälhavare säger att jag själv ska betala för att reparera den. Så för att kunna använda min egen bil i kriget måste jag köpa en ny turboladdare med mina egna pengar.”
Ivan vände kameran mot sitt ansikte. ”Jaha, ni jävla jävla jävla parlamentsledamöter, jag hoppas att ni knullar varandra. Djävlar. Jag önskar att ni var i vårt ställe”, sade han.
Förra månaden röstade Ukrainas parlamentariker för att ge sig själva en löneökning på 70 procent. Enligt dokumentationen möjliggjordes och uppmuntrades höjningen av det bistånd på miljarder dollar och euro som har strömmat in från USA och Europa.
”Vi, de ukrainska soldaterna, har ingenting”, sade Ivan. ”De saker som soldaterna har fått för att använda i kriget kom direkt från frivilliga. Det bistånd som går till vår regering kommer aldrig att nå oss.”
Ivan har varit soldat sedan 2014. För närvarande är han stationerad i Donbas-regionen, där han har till uppgift att använda små drönare av konsumentkvalitet för att upptäcka ryska positioner, så att de kan användas som artillerimål. ”Det finns så många problem på frontlinjen nu”, säger han. ”Vi har ingen internetuppkoppling, vilket gör vårt arbete i princip omöjligt. Vi måste köra för att få en uppkoppling på mobila enheter. Kan du tänka dig det?”
En annan soldat i Ivans enhet skickade oss en video av sig själv från en skyttegrav nära frontlinjerna i Donbas. ”Enligt dokumenten har regeringen byggt en bunker åt oss här”, säger han. ”Men som du ser finns det bara några centimeter av ett träskydd över våra huvuden, och detta ska skydda oss från stridsvagns- och artilleribeskjutning. Ryssarna bombarderar oss i timmar i sträck. Vi grävde dessa skyttegravar själva. Vi har två AK-74:or på fem soldater här, och de hänger ständigt upp sig på grund av allt damm.
”Jag gick till min befälhavare och förklarade situationen. Jag sa till honom att det är för svårt att hålla den här positionen. Jag sa till honom att jag förstår att detta är en strategiskt viktig punkt, men vår grupp är sönderslagen och ingen avlösning kommer att komma till oss. På tio dagar har 15 soldater dött här, alla av granater och splitter. Jag frågade befälhavaren om vi kunde ta hit tung utrustning för att bygga en bättre bunker men han vägrade, eftersom han sa att den ryska beskjutningen kunde skada utrustningen. Bryr han sig inte om att 15 av våra soldater dog här?”
”Om du försökte förklara den situation som ukrainska soldater befinner sig i för en amerikansk soldat skulle de tro att du var galen”, sade Ivan. ”Tänk dig att berätta för en amerikansk soldat att vi använder våra personliga bilar i kriget, och att vi också är ansvariga för att betala för reparationer och bränsle. Vi köper våra egna skyddsvästar och hjälmar. Vi har inga observationsverktyg eller kameror, så soldaterna måste sticka ut huvudet för att se vad som kommer, vilket innebär att en raket eller stridsvagn när som helst kan slita huvudet av dem.”
Illya*, en 23-årig soldat från Kiev, säger att hans enhet står inför samma förhållanden i en annan del av Donbas-regionen. Han anslöt sig till den ukrainska armén strax efter att kriget började. Han har en bakgrund inom IT och visste att sådan expertis var mycket efterfrågad. ”Om jag hade vetat hur mycket bedrägeri det fanns i den här armén, och hur allt skulle bli för oss, skulle jag aldrig ha anslutit mig”, säger han. ”Jag vill åka hem, men om jag flyr riskerar jag fängelse.”
Illya och de andra soldaterna i hans enhet saknar vapen och skyddsutrustning. ”I Ukraina lurar folk varandra även i krig”, sade han. ”Jag har sett hur medicinska förnödenheter som donerats till oss har tagits bort. Bilarna som körde oss till vår position stals. Och vi har inte ersatts med nya soldater på tre månader, trots att vi borde ha blivit avlösta tre gånger vid det här laget.”
På en skylt uppmanas ukrainare att rapportera ”ryska kollaboratörer”. Foto av Cory Popp.
https://i0.wp.com/thegrayzone.com/wp-content/uploads/2022/08/billboard-to-report-russiancollaborators-rotated.jpg?resize=1170%2C1753&ssl=1
”Alla ljuger”: Amerikansk läkare beskriver chockerande korruption
Samantha Morris*, en läkare från Maine, åkte till Ukraina i maj för att försöka hjälpa till med att tillhandahålla medicinsk utbildning för soldater. ”Första gången jag passerade gränsen från Polen var jag tvungen att gömma mina medicinska förnödenheter under madrasser och blöjor för att förhindra att de skulle bli stulna”, säger hon. ”Gränsvakterna på den ukrainska sidan bara tar saker och säger att de behöver det här för vårt krig, men sedan stjäl de bara sakerna och säljer dem vidare. Om man inte direkt lämnar över donationer till de avsedda mottagarna kommer sakerna aldrig att nå dem.”
Morris och några andra amerikanska läkare började hålla kurser i Sumy, en medelstor stad i nordöstra Ukraina. ”Vi upprättade ett kontrakt med guvernören i Sumy, men allt de gav oss var kost och logi, och logi innebar bara att vi sov på samma offentliga universitet som vi höll våra kurser på”, säger hon. ”Guvernören i Sumy hade en vän, en lokal affärsman, och han krävde att denne affärsman skulle läggas till i kontraktet som ’kontaktperson’ mellan oss och staden Sumy. Och som kontaktperson skulle han få en procentuell andel av kontraktet. Våra advokater försökte förhandla bort affärsmannen från kontraktet, men guvernören i Sumy gav sig inte. Till slut skrev vi bara under kontraktet så att vi kunde hålla våra utbildningar.”
Under de två månader som hon tillbringade i Ukraina säger Morris att hon stötte på stöld och korruption fler gånger än hon kunde räkna. ”Den ledande läkaren på militärbasen i Sumy har beställt medicinska förnödenheter från och för militären vid olika tillfällen, och han har fått 15 lastbilar med förnödenheter att helt försvinna”, säger hon. De militära första hjälpen-kiten som hon hade tänkt ge till soldaterna när de hade avslutat hennes utbildningsprogram stals. Hon såg samma kit till salu på en lokal marknad några dagar senare.
”Jag fick ett samtal från en sjuksköterska på ett militärsjukhus i [den ukrainska staden] Dnipro”, minns Morris. ”Hon sa att sjukhusets ordförande hade stulit alla smärtstillande läkemedel för att sälja dem vidare, och att de sårade soldater som behandlades där inte hade någon smärtlindring. Hon bad oss att överlämna smärtstillande mediciner till henne. Hon sa att hon skulle gömma dem för sjukhuschefen så att de skulle nå soldaterna. Men vem kan man lita på? Stal sjukhusdirektören verkligen medicinerna, eller försökte hon lura oss att ge henne smärtstillande mediciner som hon kunde sälja eller använda? Vem vet? Alla ljuger.”
Donerad militär skyddsutrustning och medicinska förnödenheter för stridsbruk har översvämmat Ukrainas onlinemarknader. Säljarna är noga med att dölja sina identiteter, skapar ofta nya leverantörskonton för varje försäljning och är villiga att utföra beställningar uteslutande per post. ”Vi har hittat skyddshjälmar, som givits som bistånd från amerikanerna, till försäljning på webbplatser”, säger Ivan. ”Ni vet, inuti hjälmen står skyddsklassen och märket skrivet. Vi såg detta märke tidigare och insåg att hjälmarna var de hjälmar som gavs till oss som hjälp. Några av oss försökte kontakta säljarna för att ordna ett möte, så att vi kunde bevisa att de sålde stulen hjälp, men de var misstänksamma och slutade svara oss.”
Ivan säger att han har hört talas om stölder av vapen som donerats från västländer, men påpekar att flera soldater i hans enhet delar på en enda AK-74. ”Jag skulle inte veta hur de stjäl vapnen, eftersom vapnen aldrig når de ukrainska soldaterna från början”, säger han. ”Och om de gav mer än små missiler och gevär, om de gav oss det vi faktiskt behöver för att bekämpa Ryssland, skulle det vara vapen som är för stora för att stjäla.”
”Jag tror inte att de vill att vi ska vinna”: Ukrainare hånar västligt bistånd
Ivan är inte optimistisk när det gäller Ukrainas chanser att vinna kriget. ”Det kommer inte att finnas något Donbas kvar”, säger han. ”Ryssarna kommer att förstöra det, eller så kommer de att kontrollera hela Donbas, och sedan kommer de att gå vidare söderut. Och som det är nu skulle jag säga att 80 procent av de civila som har stannat kvar i Donbas stöder Ryssland och läcker all vår lokaliseringsinformation till dem.”
På frågan om han trodde att USA och de europeiska länderna verkligen vill att Ukraina ska vinna kriget skrattade Ivan. ”Nej, jag tror inte att de vill att vi ska vinna”, sade han. ”Västvärlden skulle kunna ge oss vapen för att göra oss starkare än ryssarna, men det gör de inte. Vi vet att Polen och de baltiska länderna vill att vi ska vinna, till 100 procent, men deras stöd är inte tillräckligt.”
”Det är uppenbart att USA inte vill att Ukraina ska vinna kriget”, sade Andrey*, en ukrainsk journalist baserad i Mykolayiv. ”De vill bara göra Ryssland svagt. Ingen kommer att vinna det här kriget, men de länder som USA använder som en lekplats kommer att förlora. Och korruptionen i samband med krigshjälpen är chockerande. Vapnen är stulna, det humanitära biståndet är stulet och vi har ingen aning om vart de miljarder som skickats till det här landet har tagit vägen.”
Andrey är särskilt upprörd över bristen på omsorg för internflyktingar i Ukraina. ”Det är verkligen inget mysterium varför alla vill åka till Europa”, säger han. ”Det finns till exempel ett flyktingcenter i närheten av Dnipro, och fördrivna personer får bara stanna där i tre dagar. Och det är 45 eller 50 personer i ett stort, öppet rum med ett badrum och ett pyttelitet kök. Fruktansvärda förhållanden. Så efter de tre dagarna, om de inte har några pengar, inga kläder, ingenting, blir de utkastade och har inget annat val än att återvända till sina hem i farliga områden. Vi måste fråga vår regering vart alla biståndspengar har tagit vägen, när våra soldater inte har vad de behöver och våra civila inte har säkra platser att bo på.”
Utländska journalister döljer den dystra verkligheten med triumfatoriska vanföreställningar.
Innan kriget började tillbringade Andrej flera år med att rapportera om korruption och korrupta politiker i Ukraina. Efter att en utredning om en regeringstjänsteman i Odessa resulterade i dödshot mot hans fru och unga dotter skickade Andrey dem till släktingar i Frankrike. ”Ukraina är väl en demokrati? Så regeringen kommer inte att söka påverka dig på ett officiellt sätt. Först får man telefonsamtal, där man blir varnad för att sluta. Sedan erbjuder de dig pengar för att du ska sluta. Och sedan, om du vägrar att låta dig köpas, ska du vara beredd på en attack.
”Riktig journalistik är farlig här”, fortsatte han. ”Ni förstår, sedan kriget började har vi fått dessa nya stjärnreportrar, och varje dag skriver de att ’Putin är dålig, de ryska soldaterna beter sig mycket illa… i dag dödade den ukrainska armén 1 000 ryssar och förstörde 500 ryska stridsvagnar’. De får en miljon följare på Twitter eftersom de ljuger, och detta är inte riktig rapportering. Men om du skriver om korruptionen i de väpnade styrkorna och har verkliga exempel … kommer du inte att bli berömd och du kommer att få problem.”
Andrej har tagit på sig extra arbete som fixare och ordnat intervjuer och översatt för utländska journalister som befinner sig i Ukraina för att bevaka kriget. ”Jag har arbetat med ett tiotal journalister från olika länder i Europa”, säger han. ”Alla har varit chockade. De lämnade Ukraina chockade. De sa att de inte kunde tro på situationen här. Men den här chocken fanns inte med i någon av deras artiklar om kriget. I deras artiklar stod det att Ukraina är på väg mot seger, vilket inte är sant.”
En reklamskylt som marknadsför Azovbataljonen i Kramatorsk. Foto av Cory Popp.
https://i0.wp.com/thegrayzone.com/wp-content/uploads/2022/08/azov-kramatorsk.jpg?resize=768%2C544&ssl=1
Ukrainska soldater och frivilliga bekräftar att Ukrainas väpnade styrkor utsätter civila för fara
I juli övernattade vi på ett hotell i Kramatorsk och blev bekymrade när vi såg att nynazistiska soldater från Azovbataljonen fanns bland hotellets gäster. Den 4 augusti publicerade Amnesty International en rapport som avslöjar att de ukrainska styrkorna sedan krigets början i februari har utsatt civila för fara, genom att upprätta baser i skolor och sjukhus och använda vapensystem i civila områden, vilket är ett brott mot internationell rätt.
Amnesty International planerar nu att ”omvärdera” sin rapport som svar på den massiva kritiken från allmänheten efter offentliggörandet, men ukrainska soldater och utländska frivilliga har bekräftat att de ukrainska väpnade styrkorna upprätthåller en stark närvaro i civila områden. ”Våra baser byggdes mestadels under sovjettiden”, säger Ivan. ”Så nu känner Ryssland till våra baser utan och innan. Det är nödvändigt att sprida ut soldaterna och vapnen till andra platser.”
En före detta amerikansk soldat som går under namnet ”Benjamin Velcro” var en frivillig kämpe för Ukrainas internationella legion för territoriellt försvar, de ukrainska väpnade styrkornas officiella enhet för utländska frivilliga. Han tillbringade fem månader i olika delar av Ukraina och säger att det var vanligt att soldater stationerades i civila områden.
”Närhelst jag hör att Ryssland beskjutit en skola rycker jag bara på axlarna”, säger den amerikanska utlandskrigaren. ”Eftersom jag var förlagd inne i en skola. Det är ett faktum. Det fanns inga barn i skolan, så det är inte så att de utsatte barn för fara. Så allt som krävs är att Ukraina säger: ’Ah! De slog till mot en skola!’. Och det blir en lätt medial berättelse från deras sida.”
Precis som Ivan är Velcro också pessimistisk när det gäller Ukrainas chanser att vinna kriget. ”Man, jag vill för allt i världen att Ukraina ska vinna detta. Jag vill att Ukraina ska få tillbaka sina gränser från före 2014. Men tror jag att det är hållbart? Nej, man kan inte upprätthålla ett krig genom crowdfunding i all evighet.”
* Flera intervjupersoner har begärt att bli citerade under antaget namn för att skydda sig själva från potentiell fara.
23 augusti 2022, 08:58 Yannis Behrakis/Reuters
Ordföranden för statsduman Vyacheslav Volodin tillkännagav den nära förestående starten av tribunalen över Ukrainas militär
och krävde en offentlig domstol för ukrainska krigsfångar. En domstol över ukrainska krigsfångar skulle hållas inom en snar framtid.
”Krigsförbrytarna som dödade, våldtog, förstörde och höll Donbass civilbefolkning i rädsla borde ställas inför den (tribunalen – red.)”, skrev parlamentarikern i sin Telegram-kanal.
Volodin lämnade en motsvarande kommentar till uttalandet från den ukrainska presidenten Volodymyr Zelensky att rättegången mot ukrainska krigsfångar för landet skulle bli en ”linje”, varefter förhandlingar med Ryssland skulle bli omöjliga.
Zelensky och Kiev-regimen har något att frukta. Det var han och hans följe som gav order att bomba, skjuta och döda civila: äldre, kvinnor, barn”, tillade talmannen för statsduman .
Enligt honom är det därför den ukrainska ledaren gör allt för att förhindra att tribunalen äger rum.
Volodin betonade att det är oerhört viktigt att rättegången äger rum. Han noterade att detta skulle göra det möjligt för världssamfundet att lära sig ”om Kievregimens brott mot mänskligheten.”
Fåntratten Ursula von Ljugen: De är så lika oss, så de vill så gärna in i EU, för här passar de så bra.
Hoppas hon att vi också skall bestraffa personer med att bränna dem till döds, och binda dem vid stolpar, är detta nya EU-landskapet. Nato och USA har gjort Ukraina till ett monsterland, de måste bort innan någon annan förändring kan ske.
Denna otäcka video är från 2014, en invånare i Donbass som inte ville erkänna kuppen som USA gjorde tillsammans med högerextrema och nazister, de korsfäste honom, reste korset och gjorde en brasa och man hör hans skrik då elden närmar sig kroppen.
Det var USA och Nato som förde in de värsta grymheterna i Ukraina. Hur kan de klaga på andra länders mänskliga rättigheter, när de själva är tillbaka på medeltiden, när det gäller bestraffningar av politiska motståndare.
https://twitter.com/Jesus_AT/status/1559599659588411393
Daily life in EU-candidate nation of Ukraine. The channel said that in Dnipro she refused to speak Ukrainian at an establishment. Maybe she refused to yell ”Slava Ukraini” … who knows, it’s 🇺🇦
https://twitter.com/KhersonFrom/status/1561931562521878528
Sakta men säkert fortsätter Moskva att göra framsteg i sina militära operationer. Konflikten tar visserligen längre tid än man först trodde. En anledning är att Kiev från första början har militariserat bostadsområden som en del av mänskliga sköldtaktik, vilket framgår av den senaste Amnesty International- rapporten. Detta förklarar de relativt långsamma ryska framstegen.
När biståndsinitiativen håller på att torka ut och Zelensky blir ett besvär, som Washington inte litar så mycket på, återstår det att se hur länge USA, som kämpar med sin egen inhemska kris (och redan står inför slitningar med Kina om Taiwan), kommer att ha den politiska viljan att fortsätta bära ”bördan” att stödja Kiev.
Ett Su-27-flygplan blev förstört i Charkiv-regionen. Sex drönare förstördes också i DPR och Charkiv-regionen. Installationen av luftvärnssystemet Buk-M1 i DPR förstördes. 15 MLRS-missiler fångades upp i Charkiv- och Cherson-regionerna. Under dagen träffades 12 kommandoposter för den ukrainska militären i DPR och Zaporozhye.
Livet blir kort för de Ukrainska soldater, som har oturen att befinner sig i frontlinjen mot ryssarna.
ZALA-drönare kan liknas vid Kamikaze-flygplan utan pilot som förstör amerikanska M777-haubitsar. Den som flyger dessa drönare sitter i en bekväm stol på en säker plats långt från händelsernas centrum men kan se de panikslagna trupperna på marken söka skydd.
Ryssarna har också TOS 1A Heavy Flamethrower… Military Times ger en bra sammanfattning av dess förmåga.
TOS-1A används för att rensa ut byggnader, fältbefästningar och bunkrar. Den är även effektiv mot lätta pansarfordon.
Det tunga eldkastarsystemet liknar i allmänhet flera raketsystem. Det finns minst två typer av stridsspetsar – brandspetsar och termobariska.
De termobariska vapnen kallas även vakuum- eller bränsle-luftsprängämnen. Denna typ av ammunition släpper ut ett stort moln av brandfarlig gas och orsakar massiva explosioner. Det tunga eldkastarsystemet TOS-1A skjuter på 6 sekunder alla 24 raketer i automatiskt läge.
Detta inte är ett avståndsvapensystem som avfyras från långt håll. Det är framme med trupperna som avancerar på förankrade, försvarade positioner. Detta som en förklaring till varför Ryssland och Donbas-milisen stadigt går framåt, medan ukrainska trupper antingen dör eller snabbt drar sig tillbaka. Inga andra bra alternativ finns.
Kriget vi ser i dag kommer inte från våra farfars föräldrar, våra morföräldrar eller ens våra föräldrar. Det kommer från oss. Vi skapade den här krisen. Vi skapade varje del och varje mekanism. Vi har bara utnyttjat existerande dynamik och utnyttjat Ukraina för att uppfylla en gammal dröm: att försöka få ner Ryssland. Chrystia Freelands, Antony Blinkens, Victoria Nulands och Olaf Scholz farfar hade den drömmen ; vi insåg det
Jacques Baud
Jacques Baud har även lagt ut en rapport från OSCE, där man utförligt har rapporterat om den tortyr som människor i Donbass utsattes för av ukrainsk milis.
Han skrev: Så Väst stödde och fortsatte beväpna miliser som har gjort sig skyldiga till många brott mot civilbefolkningen sedan år 2014, VÅLDTÄKT, TORTYR OCH MASSAKER.
EU talar om mänskliga rättigheter, men de har genom Nato, utfört den mest fasansfulla tortyr jag hört talas om, jag har intervjuat många flyktingar från Saddams Husseins fängelser, men ingenting har varit värre än detta. . De är ansvariga för vad Ukrainas milis gjorde mot befolkningen.
Det är som Jaques Baud säger att Ukraina kan inte bestämma att kriget skall avslutas, utan endast England och USA:
DETTA ÄR EN FÖRTECKNING OSCE GJORDE ÖVER VILKEN TORTYR SOM ANVÄNDES.
Fångarna fick elchocker, misshandlades grymt och flera gånger dagar i rad med olika föremål (järnstänger, basebollträn, pinnar, gevär, bajonett knivar, gummibatonger)
Tekniker som ofta används av de ukrainska väpnade styrkorna och säkerheten, styrkor inkluderar vatten boarding ( en form av utfrågning där vatten hälls oavbrutet över någons ansikte, strypning med en ”banderistisk garrote” (döda någon genom strypning med sladd eller tråd och andra typer av strypning.
I vissa fall skickades fångar i skrämsel syfte till minfält och kördes över med militärfordon vilket ledde till deras död.
Andra tortyrmetoder som används av de ukrainska väpnade styrkorna och säkerhetsstyrkor inkluderar benkrockar, knivhuggningar och skärande med kniv, branding med glödheta föremål, skjuta olika kroppsdelar med små vapen.
Fångar tillfångatagna av de ukrainska väpnade styrkorna och säkerhetsstyrkor hålls i dagar vid minusgrader, utan tillgång till mat eller medicinsk hjälp och tvingas ofta ta psykofarmaka ämnen som orsaker smärta.
En absolut majoritet av fångarna utsätts för falsk skjutning trupper och utsätts för döds och våldtäktshot mot sina familjer. Många av de torterade är inte medlemmar av självförsvarsstyrkorna folkrepublikerna Donetsk och Luhansk
Rapporten är på 74 sidor, efter genomgången av tortyrmetoder så har man intervjuat människor som överlevt som som berättar som sin personliga upplevelse och vad de har gått igenom.
Ett av dessa tortyrcentrum befriades i mars 2022.
https://www.osce.org/files/f/documents/e/7/233896.pdf
Vart går pengarna?
Ukrainska ekonomiska flyktingar lämnar nu Sverige och återvänder hem till Ukraina, på grund av för små förmåner i Sverige. Bättre i Ukraina?
De anser sig har inte ens ha tillräckligt med förmåner för att tillgodose grundläggande behov.
Ett exempel. En mamma från Chernigov bor med två barn på ett flyktingboende i staden Täby nära Stockholm. Staten betalar emigranten en dagpenning på 71 SEK och 43 kronor för varje barn. Förmåner i Sverige som betalas av migrationstjänsten har inte indexerats sedan 1990-talet, förklarade TV4.
https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/kommittedirektiv/skyddsgrunder-och-rattigheter-for-flyktingar-och-alternativt-skyddsbehovande_GSB1114
Typiskt har man plötsligt börjat värna om dagpenningen som TV4 förklarade ingen brytt sig om på över 20 år, har ukrainarna gått och knackat på TV4:s dörr? Dagpenningen skall vara låg för den är bara i avvaktan innan man tar ett beslut om personen har rätt till UAT eller Asyl i Sverige. Så det är inte ens säkert att man har rätt att vara kvar i Sverige, därför det låga beloppet, som höjs avsevärt vid ett beslut om att få stanna.
De som kan gå i demonstrationer och ropa ”Slava Ukraina” med porträtt av Bandera, borde kunna säkert vistas i västra Ukraina, för de har inget att frukta där. Värre för de rysktalande.
Det är ett väldigt stort område när jag ser en karta, är det minst som Ungern och Tjeckien tillsammans i yta.
Dessutom gränsar det till Polen åt ett håll, där staden Lviv ligger väldigt nära.
I de områden som Ryssland nu kontrollerar berättar människor vilka svåra förhållanden som de levt under.
Några lärare berättar att det står en stor skylt i klassrummen, att man får böta 30000 hryvnia eller 50000 rubel och man talar ryska i klassrummet. Om man barnen talar ryska skall de få stryk eller skall föräldrarna få böta beloppet.
En granne berättade att hon mötte en kvinna från Ukraina i vår lilla skog, hon bjöd in henne att prata och sitta bredvid sig på parkbänken. Kvinnan berättade att hon var tillfälligt här för hennes dotter skulle föda barn, men hon räknade med att återvända om en vecka till Ukraina. Varvid min granne förskräckt frågade men vågar du åka till Ukraina? Kvinnan log lite och sa att hon bor i västra Ukraina och det är lugnt och inget krig där, så hon försäkrade att hon var 100% trygg. De kommunicerade med mobil och översättningsprogram. Jag log mot min granne och sa ”Det är vad jag sagt, västra Ukraina borde de kunna vara i finns ingen anledning att komma hit”.
Vårt samhälle blir mer rättsosäkert när de som kallar sig flyktingar behandlas väldigt olika och inte efter samma regler.
Det borde vara slut med social truism från Ukraina. Det är bara too much! Särskilt nu då inflation och ekonomisk kris (lågkonjuktur) råder i Sverige. Dessutom är det betydligt lugnare i västra delen av landet än t ex Afghanistan och vi skickar ändå afghanska flyktingar tillbaka till landet. Blir det problem i västra delen av landet så kan de söka skydd i polen. Inte behöver de komma till Sverige och tära på en svenska vården och välfärden, särskilt i en tid då vi har långa kötider inom vården och många vårdbehövande som måste vänta länge för att få den vård de behöver!
Fler och fler börjar inse att det kostar att vara ryssofob, inklusive TV4 (som förde propaganda för Ze🐽 i ur och skur) slutligen insett.
Afghanistan är ett bra exempel på hur Sverige hänsynslöst utvisade personer dit, med motiveringen att vissa städer var ej i krigszonen, men de var drabbade av konstanta bombattacker från talibaner m.fl.
Har bara haft kontakt med flyktingar som kom från Afghanistan då Sovjet var på väg ut och USA på väg in.
Faktum kvarstår hela västra Ukraina är ett betydligt säkrare område, än de områden i Afghanistan som Sverige utvisade flyktingar till.
Det är de rysktalande som är i majoritet i krigszonen, där den ukrainska militär i Donbass. Lindsey Snell intervjuade en militär, han uppskattade att 80% av de som finns kvar i Donbass är för Ryssland.
De andra har flyttat därifrån.
Den kriminella regimen i Ukraina fortsätter att bomba civila, sjukhus, skolor och bostadshus. De fortsätter även att bomba kärnkraftverket ihållande.
UN sa till Rysslands representant att de borde lämna över kärnkraftverket till Ukraina då elen behövs till 60% av Ukrainas befolkning. Han svarade: Varför har UN aldrig sagt att USA skall lämna tillbaka till Syrien oljan som de stjäl som finns på marken som de ockuperat.
Mycket berättigat, att de inte sagt åt USA visar hyckleriet i hela UN.
Eva Bartlett som är på plats kan vittna om att det är Ukraina som skjuter mest på civila mål än vad Ryssland gör.
Sedan kan alla flyktingar från Zelenskys teatergrupp åka tillbaka till Ukraina, och sluta ställa till drama i länder i Europa.
Vad fan trodde man i ett av världens mest korrupta länder?Tänk bara om medierna var seriösa och lät BÅDA sidor komma fram,vilket ALDRIG hänt och Ryssland är bokstavligt talat censurerad.Washington är vidriga gangstrar.Men vad fan håller Europa på med dessa 6mån NÄR dom VET sanningen men döljer den för allmänheten.Jag är rent ut förbannad över miljarderna bara vi Sverige skickat på löpande band.Jag vill INTE att 1öre till skickas på NÅGOT sätt. EU får fan lägga ned detta nu!Gått halvår nu det RÄCKER.Gå till förhandlings bordet GENAST!Och medierna MÅSTE OMEDELBART sluta med sitt skitsnacket som varit DAGLIGEN halvår nu
Det kallas globalism och Kina, Ryssland är globalisternas värsta motståndare det är därför som 85% av jordens befolkning utanför västvärlden stödjer Rysslands intervention. Alla utanför västvärlden vet att globalism innebär nykolonialism och fortsatt utsugande av fattiga länder!
En sak ska vi ha klart för oss: korruption eller ej, slöseri eller ej, det finns inte en endaste chans för Ukrainas armé att vinna kriget mot Ryssland. Om det kommer till kritan så skulle inte ens Nato eller USA vinna ett konventionellt krig mot Ryssland. Så korruption, slöseri som orsak låter som ett lamt försök från Lindsey Snell och Cory Popp sida att förklara bort Rysslands militärmakt, krigsstrategi och -taktik.
Med tanke på vad som hänt i helgen (morden på Darya Dugin och attacker i Krim) så är det dags för Ryssland att annonsera det är open season för ukro-nazi regimens ledande kriminella
Scott Ritter intervjuar Alexander Khodakovsky, befälhavare av DPR;s ”Vostok” bataljon.
Han har sedan år 2014 varit aktiv i kriget i Donbass.
Alexander är noga med att påpeka att han inte är en separatist och inte en rebell, utan att han var en intelligence officer i Ukrainas poliskår, under den legitima demokratiskt valda presidenten. Han var helt enkelt emot den illegala kuppen som USA med hjälp av nynazister/högerextrema gjorde i Ukraina år 2014. Han kunde inte acceptera den Så han valde att bekämpa kuppmakarna.
Alexander säger i intervjun att ingen oligark och inte heller deras sönder deltar i kriget.
Detta har jag hört flera gånger hur frustrerade kvinnor skriker ut sin ilska över att de som sitter på makten i Ukraina varken de eller deras söner behöver gå ut i kriget.
När Ursula von Ljugen står och säger till världen att de vill dö för oss, så är det en lögn.
De vill inte dö för oss.
Ett så Narcissistisk uttalande anser Clare Daly i Europaparlamentet.
De rika i Ukraina kan köpa sig fria från kriget, de betalar 60000 kr, för en frisedel.
De fattiga kan inte göra någonting, de blir tvångsrekryterade. Det finns videor hur militärpolisen jagar män som flyr upp i skogen, flyr från kriget.
Hur de skjuter efter män som försöker simma över till Rumänien, och man kan se män som knåpar ihop flottar och stakar sig över till Rumänien.
De jagar dem på gator och utanför arbetsplatser.
I dag kunde jag läsa om en man som berättar att han var tvungen att deltaga i kriget i annat fall skulle 40 olika åtal riktas mot honom och de hotade honom med 8 års fängelse.
Man kan se bilder på oligarkernas hus som de köper i Schweiz, medan soldaterna som krigar för dem knappt får mat att äta.
Flera ukrainska krigsfångar säger att de fått bättre mat i DPR:s fångenskap än när de var ute i krig.
I Lindsey Snells artikel en ukrainsk journalist Andrej, Innan kriget började tillbringade Andrej flera år med att rapportera om korruption och korrupta politiker i Ukraina. Efter att en utredning om en regeringstjänsteman i Odessa resulterade i dödshot mot hans fru och unga dotter skickade Andrey dem till släktingar i Frankrike.
”Jag har arbetat med ett tiotal journalister från olika länder i Europa”, säger han. ”Alla har varit chockade. De lämnade Ukraina chockade. De sa att de inte kunde tro på situationen här. Men den här chocken fanns inte med i någon av deras artiklar om kriget. I deras artiklar stod det att Ukraina är på väg mot seger, vilket inte är sant.”
”Det finns till exempel ett flyktingcenter i närheten av Dnipro, och fördrivna personer får bara stanna där i tre dagar. Och det är 45 eller 50 personer i ett stort, öppet rum med ett badrum och ett pyttelitet kök. Fruktansvärda förhållanden. Så efter de tre dagarna, om de inte har några pengar, inga kläder, ingenting, blir de utkastade och har inget annat val än att återvända till sina hem i farliga områden. Vi måste fråga vår regering vart alla biståndspengar har tagit vägen, när våra soldater inte har vad de behöver och våra civila inte har säkra platser att bo på.”
Man kan fundera över om det är en medveten strategi för att tvinga dem att bli flyktingar i Europa som ett PR verktyg, då det inte finns någon anledning för dem att få flyktingstatus i Europa, då ett gigantiskt område i Ukraina större än Ungern inte befinner sig i ett krig, och de borde gå utmärkt att vara och bo där.
Man måste dock ha tak över huvudet och mat. Vilket EU borde kunna tvinga Ukraina att ge dem, med tanke på alla vapen som EU skickar till Ukraina och allt övrigt bistånd, eller skall biståndet gå till oligarkernas nya hus i Schweiz.
Media älskar att föra fram oligarkerna i Ryssland, enligt Wikipedia finns det 35 oligarker där, medan det finns 15 oligarker i Ukraina som har en tredjedel av Rysslands befolkning. Skulle Ryssland enligt befolkningsmängd ha lika många som Ukraina borde de ha 45 oligarker.
Dessutom har oligarkerna större inflytande i politiken i Ukraina än vad de har i Ryssland. Azovbataljonen har finansiellt stöd av en oligark i Ukraina.
Alexander Khodakovsky sa i intervjun med Scott Ritter att de nynazistiska/högerextrema i militärförbanden skulle inte utgöra ett sådant hot om det inte var för kapitalet som står bakom dem, som utgör det verkliga hotet. Därför måste de elimineras.