EUs upphandlingsregler – fikonlövet för privatisering

Docent Jan-Erik Gustafsson, KTH.
Detta är ett föredrag av docent Jan-Erik Gustafsson som sitter i styrelsen för Folkrörelsen Nej till EU.
Hölls vid manifestation för en socialistisk välfärd och ett hållbart klimat. Nätverket för gemensam välfärd i samarbete med Klimataktion, Alternativ Stad och andra organisationer inom nätverket KlimatSverige arrangerar en manifestation med fokus på välfärdsfrågor, miljö och klimat.

EUs upphandlingsregler – fikonlövet för privatisering

Vänner mötesdeltagare ! Jag skall uppmärksamma er på EUs upphandlingsregler  – fikonlövet för privatisering.

Lissabonfördraget, EUs grundlag är överordnad all svensk lagstiftning I fördraget förekommer inte benämning offentlig sektor. Istället betonas att varor och tjänster är ett ”ekonomiskt intresse”. Enligt EU finns det knappast någon samhällsverksamhet som inte är av ekonomiskt intresse, så det leder till att allt det som offentliga myndigheter själva utförde under välfärdsåren före Sveriges anslutning EU 1995 säljs ut eller drivs av privata aktörer.

Så allt från skolmat, snöskottning, transporter, annan infrastrukturförsörjning som den nu i valdebatten aktuella elförsörjningen, stadsbyggnad, bostäder, skola, sjukvård, äldre omsorg, pensioner, arbetsförmedling, media mm skall enligt den marknadsliberala teorin helt eller delvis hanteras av privata vinstdrivande aktörer och t.o.m. av riskkapitalister.

Det kanske viktigaste verktyget för förminskningen och i praktiken nedmonteringen av offentlig sektor är EUs direktiv för offentlig upphandling. Dessa direktiv genomförs mer eller mindre ordagrant av riksdagen som Lag om offentlig upphandling och Lag om upphandling inom försörjningssektorerna (vatten, energi, transporter och posttjänster).

Det är inte helt lätt att definiera begreppet offentlig upphandling. Men i grunden handlar det om köp som görs av myndigheter av såväl varor som tjänster med våra skattepengar. Alla dessa upphandlingar skall genomföras så att de inte ”snedvrider” den heliga konkurrensen inom EU.  Denna rigida överstatliga reglering av offentlig sektor har gradvis införts i Sverige mer eller mindre utan motstånd från samtliga riksdagspartier.

Den stora förändring kom 1994 då Sverige under ett år före EU-inträdet ingick i området för Europeisk ekonomiska samarbete (EES) och Sverige därmed fick tillgång till EUs inre marknad. Sverige ålades då att införa regler för att införa EU-rättens direktiv om upphandlingar och beslutsfattandet var inte längre nationellt utan blev överstatligt. Lagen om offentlig upphandling introducerades i svensk rätt.

Vilka konsekvenser av EUs upphandlingsregler måste dras inför årets valrörelse. I kampanjen inför folkomröstning om EU-medlemskapet undvek  1994 ansvariga politiker som Carl Bildt (m) och Ingvar Karlsson (s) att prata om att med EES-avtalet den offentliga sektorn redan sålts ut till EU.

Samtidigt uttryckte dåvarande representanten för Sveriges mäktigaste storföretagarfamilj Peter Wallenberg klarsynt lite i skymundan: ”Inträdet i EG/EU kommer att medföra de mest dramatiska förändringarna för Sverige på 100 år –ja kanske någonsin. Följden blir omfattande neddragningar inom den offentliga sektorn, frysta transfereringar, och privata lösningar inom samhällssektorn”.  Wallenberg har tyvärr blivit sannspådd.

EUs upphandlingsregler har också lett till en juridikifiering, som kompletterats med ideologiskt snömos som valfrihetsreformer och minskat inflytande för valda politiker till förmån för en svällande upphandlingsbyråkrati. Därtill ursäktar sig det stora antalet EU-anpassliga politiker när de kritiseras för upphandlings- och privatiseringsbeslut att de inget kan göra eftersom detta regleras i en EU-rätt som påstås inte gå att ändra.

Myndigheter som till exempel Trafikverket, Storstockholms lokaltrafik och kommunala myndighetskontor har omvandlas från att tidigare ha försett oss med tjänster till att bli upphandlingskontor.

Efter mer än 25 års EU-medlemskap är stora delar av tidigare offentlig service helt eller delvis privatiserad. Med upphandlingsprocessen – fikonlövet för privatisering – ökar även möjligheter för korruption mellan inblandade upphandlingsbyråkrater och aktörer för de konkurrerande anbudsföretagen.

Till er som är yngre i publiken. Ingen vettig riks- eller lokalpolitiker i generationen före den smygande EU-anpassningen mot slutet av 80-talet, min föräldrageneration, skulle ha accepterat denna alltmer brutala nedmontering av den offentliga sektorn och den generella välfärdspolitiken.

Så här kan det inte fortsätta. I valen 11 september välj endast ett politiskt parti eller alternativt en enskild politiker som står för att den offentliga sektorn återupprättas och som kräver att Sverige träder ur EU.