I rapporten ”A World Divided Russia, China and the West” från Bennet Institute i Ryssland undersöker man hur attityderna i världen till stormakterna – Kina, Ryssland och USA – förändras i kölvattnet av kriget i Ukraina, Kinas ökande självsäkerhet och den senaste tidens utmaningar för den amerikanska demokratin.
https://www.bennettinstitute.cam.ac.uk/wp-content/uploads/2022/11/A_World_Divided.pdf
Den visar tydligt en utveckling från en unipolär värld till en bipolär värld, förhoppningsvis på vägen till en multipolär värld. I sammanfattningen saknas tanken att negativa erfarenheter av USA och Väst kan vara en viktig orsak till världsopinionen.
Leder Kina utvecklingen mot en multipolär värld? Från webbinariet “Kinas plats” i världen.
Sammanfattning
Man har harmoniserat och slagit samman uppgifter från 30 globala undersökningsprojekt som tillsammans omfattar 137 länder som representerar 97 procent av världens befolkning. Detta inkluderar 75 länder som undersökts efter den ryska invasionen av Ukraina, vilket ger oss uppdaterade insikter om de aktuella åsikterna hos 83 % av alla människor i världen.
Red: Om deltagarna i undersökningarna är representativa för befolkningen.
Analysen täcker inte bara höginkomst-demokratier utan har även en omfattande täckning av tillväxtekonomier och det globala Syd-. Den visaren markant divergens mellan de två.
Å ena sidan står de västerländska demokratierna fastare än någonsin bakom USA. Kriget i Ukraina har galvaniserat demokratiska samhällen världen över – eftersom folken i höginkomstdemokratier i Sydamerika, Asien-Stillahavsområdet och Östeuropa också har gått över till en mer proamerikansk hållning.
I ett stort antal länder som sträcker sig från det kontinentala Eurasien till norra och västra Afrika finner vi dock motsatsen – samhällen som har närmat sig Kina och Ryssland under det senaste decenniet.
Som ett resultat av detta ligger Kina och Ryssland nu knappt före USA när det gäller deras popularitet bland utvecklingsländerna.
Kriget i Ukraina har visserligen förstärkt denna klyfta, som utvecklats under ett decennium.
Resultatet är att världen slits mellan två motsatta grupper: en maritim allians av demokratier, ledd av Förenta staterna, och ett eurasiskt block av illiberala eller autokratiska stater, med Ryssland och Kina i centrum.
Vi menar att denna nya klyfta inte kan reduceras till enkla ekonomiska intressen eller geopolitisk bekvämlighet. Den följer snarare en tydlig politisk och ideologisk skiljelinje. Över hela världen är de starkaste förutsägelserna för hur samhällen anpassar sig till Kina eller Förenta staterna deras grundläggande värderingar och institutioner – inklusive uppfattningar om yttrandefrihet, personliga val och i vilken utsträckning demokratiska institutioner praktiseras och uppfattas som legitima.
Viktiga slutsatser
Världen har delats upp i liberala och icke-liberala sfärer. Bland de 1,2 miljarder människor i världens liberala demokratier (16 % av världens invånare), har tre fjärdedelar (75 %) en negativ syn på Kina och 87 % har en negativ syn på Ryssland. Men av de 6,3 miljarder människor (84 %) som bor i resten av världen har 70 % en positiv inställning till Kina, och 66 % positivt inställda till Ryssland.
Upplevda demokratiska brister är förknippade med större mottaglighet hos allmänheten
för auktoritära makter. En majoritet av allmänheten är missnöjd med demokratiska
i 7 av 10 (69 % av) länder som där en majoritet är vänligt inställda till Ryssland. Samtidigt är en majoritet positivt inställd till Kina i tre fjärdedelar (73 %) av de länder som har en positiv inställning till Kina.
För första gången någonsin har något fler människor i utvecklingsländerna (62 %) är mer positiva till Kina än till USA (61%). Detta gäller särskilt de 4,6 miljarder människor som bor i länder som stöds av Kinas BRI (Belt and Road Initiativ, Nya Sidenvägen) bland vilka nästan två tredjedelar har en positiv syn på Kina, jämfört med en fjärdedel (27 %) i länder som inte deltar.
Denna ökning av godkännandet i det globala syd har dock skett samtidigt med kraftigt minskat stöd för Kina i de utvecklade länderna. För bara fem år sedan var (42 %) västerländska medborgare positiva till Kina, men nu är andelen bara (23 %).
Under det senaste decenniet har andelen västerlänningar som har en positiv syn på Ryssland redan sjunkit från (39 %) till (23 %) inför invasionen 2022 och ligger nu på bara 12 %. Ryssland har också förlorat ”inflytande” bland tidigare sympatiskt inställda europeiska länder. Detta gäller Grekland (från 69 % till 30%), Ungern (från 45 % till 25 %) och Italien (från 38 % till 14 %).
Rysslands internationella inflytande ligger dock utanför västvärlden.
75 % av de tillfrågade i Sydasien, 68 % i det fransktalande Afrika och 62 % i Sydostasien fortsätter att se positivt på Ryssland trots årets händelser.
Relaterat
Opinionsundersökning i 50 länder: USA är största hotet mot demokratin.
Vi går mot en multipolär värld? Möjligheter och utmaningar
Folk & Freds fantastiskt fina fredsfrämjande framtidskonferens 2022 Del 1
Benneth Institute tycks tillhöra Cambridge University. Det ligger nog inte i Ryssland?
Klart de är. Dessutom världen ser att Ryssland+Kina=💕💕💕 och gillar det!
Ty varken Kina eller Ryssland for krig mot hela världen som Lögnimperiet och dess vasaller gör och har gjort i århundraden.
Detta är enligt den äkta historieskrivningen. Enligt Afton- och Express-ljugets historiebeskrivningen däremot – ja enligt de är det endast Kina och Ryssland (ibland lägger de Nordkorea och Iran) som hotar hela världen. Aldrig skulle Afton- och Express-ljug skriva att kriminal regimen apartheid israel hotar världsfreden.
Vem var det som sade: ”Against us today is part of a dying world. This is a bunch of crazy Nazi drug-addicts, people zombified and intimidated by them and a large pack of barking dogs from the Western kennels”
Hint: han var en f.d. president
Världen visar tydligt vad den vill … inte är det lögnimperiet👌👌👌
”More than a dozen countries have expressed an interest in joining the BRICS group, which incorporates some of the world’s major emerging economies, as the bloc gains more global standing, Russian Foreign Minister Sergey Lavrov said on Tuesday.Speaking at a meeting with his Indian counterpart Subrahmanyam Jaishankar, Lavrov indicated that membership of the BRICS bloc is in high demand.
“The interest in this global association is very, very high and continues to grow,” he said. He confirmed that “more than a dozen” countries are eager to join, including Algeria, Argentina, and Iran. However, Lavrov continued, before accepting any new members, BRICS intends to reach an agreement on criteria and principles for further potential expansion. “Given that applications are already being submitted officially, we, of course, expect that harmonization of the criteria and principles for the expansion of BRICS won’t take too long,” he said.
BRICS is an international socio-economic and political forum, which incorporates Brazil, Russia, India, China and South Africa. It accounts for over 40% of the global population and nearly a quarter of the world’s GDP.
The Russian Foreign Minister’s comments come after Algeria applied to become a member of the group, following applications by Iran and Argentina.Algeria’s bid came after Russian President Vladimir Putin called for stronger ties with Middle Eastern and North African countries, arguing that they are playing an “increasingly significant role” in the formation of the “multipolar system of international relations.”
The bloc is also expected to consider adding Saudi Arabia, Türkiye, Egypt and Afghanistan.
https://www.rt.com/news/566152-russia-brics-expansion-lavrov/