Lögner, spioner och amerikanska biologiska vapen på gränsen till Harmageddon

”Dödens triumf” av Pieter Brueghel den äldre, målad ca 1562.

I kvälls-serien ”Aktuella artiklar för ett år sedan” återpubliceras denna artikel som är aktuell i högsta grad.

Denna artikel av Wayne Cristaudo, som presenteras nederst, publicerades 1 november 2022. https://www.thepostil.com/lies-spies-and-us-bioweapons-on-the-verge-of-armageddon/

Lögner, spioner och amerikanska biologiska vapen på gränsen till Harmageddon

När ryssarna inledningsvis uppmärksammade världen på de ukrainska biolaboratorierna förnekades detta rakt av – den officiella västerländska reaktionen var: ”De där ryssarna slutar aldrig att ljuga”. Och efter att ha stängt ner RT–news visste knappt någon i väst något om det ryska påståendet, förutom att det gjordes och att det därför var ”desinformation”, och endast konspirationsteoretiker trodde på det. Med tanke på att det fortfarande inte har förekommit någon krigsförklaring från något västerländskt land mot Ryssland skulle man kunna tro att ”det sociala samvetets röster” och ”sanningens väktare” åtminstone skulle vara nyfikna på varför västbefolkningen i allmänhet ”skyddades” från ryska nyhetskällor, eftersom de upplysta trodde att folket bara var för dumt för att kunna skilja mellan sanning och lögn.

Sedan några år tillbaka har de upplysta bestämt sig för att de är de enda som vet ”sanningen”. Jag är inte säker på vilken ”etablerad vetenskap” det exakt var som bestämde att ryska medier alltid ljuger och att västerländska människor är för godtrogna för att man ska kunna anförtro dem med öppen tillgång till ryska medier. Men det måste ha varit resultatet av någon vetenskaplig studie av oklanderliga ”vetenskapsmän”, eftersom det sociala samvetets mästare känner till och äger vetenskapen om varje givet ämne, och det var bara vi hantlangare som tyckte att en sådan kontroll av informationen var ytterligare ett bevis på det farliga totalitära strypgrepp, som västvärldens ”ledare” och deras mentala verkställare utövar.

Men kors i taket, tack vare Victoria Nuland, den där Demokratiska hjärnan och hustrun till den republikanske neokonservative/-liberale Robert Kagan, den nuvarande Under Secretary of State for Political Affairs och tidigare Assistant Secretary of State European and Eurasian Affairs, USA:s favoritflicka i ”Värdighetens revolution”  (ni vet, den där ”värdighet” innebar att de brände sina politiska motståndare levande i Odessa – enligt lokala ryssar var det nästan 400. Men vad vet väl de, de bodde ju bara där) – historien behövde uppdateras.  Nuland klargjorde för den olycklige Marco Rubio, som när han frågade ut henne förväntade sig att hon skulle svara att det inte fanns några laboratorier, att de faktiskt bara var helt ofarliga biolaboratorier som bedrev folkhälsoforskning. Men när ryssarna kom in i bilden tog Nuland på sig rollen som Kassandra (en vars varningar ingen tar på allvar, ö.a.) och varnade för att laboratorierna i Ukraina nu var föremål för oro, eftersom deras godartade folkhälsoforskning säkerligen skulle förvandlas till ”biovapen” av de onda ryssarna.

Naturligtvis är frågan om biolaboratorier och biovapen central för det som händer nu – och är ännu en faktor i Rysslands ”invasion”. Och för att försäkra sig om att vi alla skulle ha ”rätt” minne av allt detta, släppte Pentagon den 9 juni 2022 Fact Sheet on WMD Threat Reduction Efforts with Ukraine, Russia and Other Former Soviet Union Countries. Jag tror att det centrala i dokumentet är detta:

Förenta staterna har också samarbetat för att förbättra Ukrainas biologiska säkerhet, trygghet och sjukdomsövervakning för både människors och djurs hälsa och har under de senaste två decennierna gett stöd till 46 fredliga ukrainska laboratorier, hälsovårdsinrättningar och platser för sjukdomsdiagnostik. Samarbetsprogrammen har varit inriktade på att förbättra åtgärderna för folkhälsa och jordbrukssäkerhet i samband med icke-spridning.

Vid offentliggörandet rapporterade vissa journalister, som Steve Sweeney från People’s World (14 juni) att ”Pentagon sade på torsdagen att det har drivit 46 biolaboratorier i Ukraina som hanterar farliga patogener, efter att tidigare ha avfärdat anklagelserna som rysk propaganda”. PolitiFact kommenterade snabbt med ”De 46 anläggningar som refereras i artiklarna och i regeringens faktablad ägs och drivs av Ukraina”. I PolitiFacts värld verkar ”samarbete” inte vara en synonym till finansiering. Men även om en tomat för de strikta grammatikerna och väktarna av ”fakta” definitivt inte är en tomahto, så kvävs den relevanta frågan i kapplöpningen om att presentera snygga, prydliga, rena fakta för att hindra oss från att någonsin tro på något som inte har satts ihop av team Goody Global Two Shoes (syftar på en barnbok och en person som är överdrivet dygdig och som gör goda gärningar, ö.a.)  – och det är det som analytikern av biologiska vapen, Francis Boyle, påpekar:

En av de senaste förklaringarna från en talesperson för det amerikanska utrikesdepartementet är att Ukraina har laboratorier för ”biologiskt försvar”, som ”inte är anläggningar för biologiska vapen”. Problemet med att göra en skillnad mellan ”biologiskt försvar” och ”biologisk krigföring” är att det i princip inte finns någon skillnad. Ingen biologisk försvarsforskning är rent defensiv, eftersom man för att bedriva biologiskt försvarsarbete automatiskt ägnar sig åt skapandet av biologiska vapen. All forskning med dubbla användningsområden kan användas för militära ändamål, och gör det ofta. Som Boyle förklarar är tanken bakom ”biologisk försvarsforskning” att det kan finnas en naturlig patogen där ute som kan orsaka en pandemi, eller att någon kan släppa ut ett konstruerat biologiskt vapen, som vi måste förbereda ett botemedel mot.

Hur kunde en så uppenbar sak passera förbi de mentala genier som talar om för oss vad vi ska tänka? Boyle är förresten en advokat för mänskliga rättigheter för alla möjliga orsaker som i allmänhet passar bra in i det utbildade politiskt aktivistiska akademiska samförståndet (en kritiker av Israel och en förespråkare av palestinska rättigheter, en förespråkare av ursprungsbefolkningens och de första nationernas rättigheter, en anhängare av hawaiiskt självbestämmande, en expert på internationell rätt och juridisk rådgivare till den första presidenten i Bosnien och Hercegovina). Sedan intresserade han sig för biologiska vapen och kopplade det till COVID. Han utnämndes genast till en ”konspirationsteoretiker”. Den som tror att Big Pharma kan fatta farliga beslut, utnyttja regeringen och vara inblandad i kartellsamarbete och vinstdrivande verksamhet, och att den bör omfattas av den typ av protokoll som inte längre tycks existera för något av de större företagen, kallas nu för ”konspirationsteoretiker”.

Om ett så viktigt faktum som Boyles om det ”biologiska försvarets” natur kvävs med svepskäl och genom att man helt enkelt hänvisar till officiella uttalanden från just de aktörer vars verksamhet ifrågasätts, hur har det då någonsin varit möjligt för frågor om regeringens biovapen att få en seriös genomgång i det offentliga rummet? Svar – det var inte möjligt, eftersom de regler som styr ”det offentliga rummet” inte längre gynnar någon form av kritisk diskussion – det offentliga rummet dikterar självt ”de acceptabla svaren” på frågor, och det offentliga rummet är vad ägarna till det rummet säger att det är – det offentliga rummet är i hög grad en privat egendom.

Men bortsett från den logik som Boyle förde in i samtalet, och även innan alla större nyhetskanaler i landet började attackera högerns konspirationsteoretiker, kontrade Newspunch genom att visa vilket gäng bedragare som faktagranskarna är – när de gick tillbaka till arkiven och hittade en artikel från BioPrepWatch.com som publicerades 2010: ”Deleted Web Pages Show Obama Ordered Ukraine BioLabs to Develop ’Deadly Pathogens (Raderade webbsidor visar att Obama beordrade ukrainska biolaboratorier att utveckla ”dödliga patogener”).'”. Låt mig återge resten av rapporten:

Thenationalpulse.com rapporterar: Artikeln, som även belyste den tidigare senatorn Dick Lugars arbete, ingick dessutom i nummer 818 av United States Air Force (USAF) Counterproliferation Center’s Outreach Journal.

 Lugar sade att planerna för anläggningen började 2005, när han och den dåvarande senatorn Barack Obama ingick ett partnerskap med ukrainska tjänstemän. Lugar och Obama hjälpte också till att samordna insatser mellan amerikanska och ukrainska forskare det året, i ett försök att studera och hjälpa till att förebygga fågelinfluensa”, förklarade författaren Tina Redlup.

 I en rapport från 2011 från den Amerikanska vetenskapsakademins kommitté för att förutse utmaningar för biosäkerheten till följd av den globala expansionen av biologiska högsäkerhets-laboratorier förklarades hur det Odessa-baserade laboratoriet ”ansvarar för identifiering av särskilt farliga biologiska patogener”.

 Laboratoriet byggdes om och uppdaterades tekniskt till BSL-3-nivå genom ett samarbetsavtal mellan Förenta staternas försvarsdepartement och Ukrainas hälsovårdsministerium, som inleddes 2005. Samarbetet är inriktat på att förhindra spridning av teknik, patogener och kunskap som kan användas för att utveckla biologiska vapen”, fortsätter rapporten.

 Det uppdaterade laboratoriet fungerar som interimistiskt centralt referenslaboratorium med ett depozitarium (samling av patogener). Enligt ukrainska bestämmelser har det tillstånd att arbeta med både bakterier och virus av den första och andra patogena gruppen, förklarar rapporten.

 I ett separat dokument som beskriver Ukrainas biolab-nätverk från BioWeapons Prevention Project, beskrivs mer detaljerat omfattningen av patogener som anläggningen har forskat med. Bland de virus som laboratoriet studerade fanns ebola och ”virus av patogenitetsgrupp II med hjälp av virologiska, molekylära, serologiska och expressmetoder”. Dessutom tillhandahöll laboratoriet ”särskild utbildning för specialister om biosäkerhet och biosäkerhetsfrågor vid hantering av farliga biologiska patogena ämnen”.

 Avslöjandet av biolab-anläggningen följer på en intensiv granskning av den amerikanska regeringens beslut att finansiera riskfylld forskning med ”funktionsförstärkning” i Wuhan vid ett laboratorium som drivs av det kinesiska kommunistpartiet och som har militära kopplingar.

Kombinationen av algoritmiskt kontrollerad information och försvinnandet av webbplatser som motbevisar den godkända ”linjen” från kabalen på Google, Youtube, Facebook, Twitter, Amazon etc., liksom CIA, FBI och regeringen – är nu ett så tydligt inslag i vårt informationsflöde i västvärlden, att en självklar fråga uppstår – hur kan någon som vill ta reda på sanningen tro på någon officiell nyhetskälla i dag? När det gäller kriget i allmänhet och biolaboratorierna i synnerhet är den enda ståndpunkt som nu tillåts publiceras i mainstreammedia, att om ryssarna påstår något är det ipso facto propaganda och falskt. Allt är trevligt och manikeiskt (från manikeismen, en religion med starka dualistiska drag, ont-gott, ö.a.). Och det sätt på vilket detta nu tycks bevisas är att regeringens underrättelsetjänstemän säger det till oss. En gång i tiden var akademiker och journalister mycket mer benägna att tro att om CIA sa något så fanns det en ganska god chans att det var en lögn.

Så innan vi fortsätter med att kortfattat titta på den amerikanska biologiska krigföringens historia och vad de ryska argumenten och påståendena om USA:s biolaboratorier och vapen är, och varför detta bör vara allmänt känt och diskuteras, i stället för att fördömas och tystas ner – låt oss bara påminna oss om några obehagliga sanningar om CIA, och varför det är fullständigt imbecillt (och helt i linje med vår tidsålder av imbecilla) att journalister har hämtat sina fakta och större berättelser för att förstå kriget mellan Ryssland och Ukraina från Central Imbecilic Agency (förlåt, jag menade underrättelsetjänsten CIA).

Lita på oss. Vi är CIA

De som uppnått mogen ålder känner säkert till Phillip Agees Inside the Company: CIA Diary, som är Agees förstahandsskildring av sina tolv år som CIA-agent under sin tid i Uruguay, Ecuador, Mexiko och Washington. Det väsentliga framgår av ett par inledande stycken i boken, där han skriver:

Phil Agges insatser behandlas något av mig år 2014 CIA – en mördarorganisation (Pulizerprisvinnare) som köper journalister

När jag gick med i CIA trodde jag på behovet av dess existens. Efter tolv år inom byrån förstod jag slutligen hur mycket lidande den orsakade, att miljontals människor över hela världen hade dödats eller fått sina liv förstörda av CIA och de institutioner som den stöder. Jag kunde inte sitta och göra ingenting och började därför arbeta på den här boken. Även efter de senaste avslöjandena om CIA är det fortfarande svårt för människor att förstå vilken enorm och ondskefull organisation CIA är. Det är den största och mäktigaste hemliga tjänsten som någonsin har funnits. Jag vet inte hur stor KGB är inom Sovjetunionen, men dess internationella verksamhet är liten jämfört med CIA:s. CIA har 16 500 anställda och en årlig budget på 750 000 000 dollar. Det inkluderar inte dess legosoldat-arméer eller dess kommersiella dotterbolag. Om man räknar ihop dem alla sysselsätter eller subventionerar byrån hundratusentals människor och spenderar miljarder varje år. Dess officiella budget är hemlig; den är dold i andra federala myndigheters budgetar. Ingen berättar för kongressen vad CIA spenderar. Enligt lag är CIA inte ansvarig inför kongressen.

 Under de senaste 25 åren har CIA varit inblandat i komplotter för att störta regeringar i Iran, Sudan, Syrien, Guatemala, Ecuador, Guyana, Zaire och Ghana. I Grekland deltog CIA i arbetet med att införa översternas förtryckarregim. I Chile spenderade företaget miljoner för att ”destabilisera” Allende-regeringen och inrättade militärjuntan, som sedan dess har massakrerat tiotusentals arbetare, studenter, liberaler och vänstermänniskor. I Indonesien 1965 låg företaget bakom en ännu blodigare kupp, den som gjorde sig av med Sukarno och som ledde till att minst 500 000 och kanske 1 000 000 människor slaktades. I Dominikanska republiken arrangerade CIA mordet på diktatorn Rafael Trujillo och deltog senare i den invasion som förhindrade att den liberale, före detta presidenten, Juan Bosch återvände till makten. På Kuba betalade och ledde företaget invasionen som misslyckades i Grisbukten. Något senare var CIA inblandat i försök att mörda Fidel Castro. Det är svårt att tro, eller förstå, att CIA skulle kunna vara inblandat i alla dessa subversiva aktiviteter över hela världen.

Sedan Agees dagbok har det kommit andra berättelser om CIA, främst av före detta agenter eller akademiker, som går in på detaljerna om alla valfusk, kupper, mordförsök, false flag-operationer, tortyr och olika konspirationer (CIA har en historia av att konspirera för att störta regimer, underblåsa revolter och starta krig). Innan vänstern blev ett ’woke-joke’ och CIA hade etablerat sig som en tjänsteleverantör för mångfald, skrev forskare som William Blum (se hans Killing Hope: US Military and CIA Interventions Since World War II) böcker som avslöjade de olika smutsiga knepen och intrigerna (installation av blodiga diktatorer, beväpning av terrorister, samarbete med knarklangare, vapensmugglare och pengatvätt – allt för världens bästa). Jag rekommenderar varmt Douglas Valentines bok från 2017, The CIA as Organized Crime: How Illegal Operations Corrupt America and the World – den har också ett kapitel om CIA i Ukraina. Här finns en sammanfattning av en annan bok, Big White Lie: The CIA and the Cocaine/Crack Epidemic, av den före detta DEA-agenten (The Drug Enforcement Administration, se här, ö.a.) Michael Levine, som ger en ganska bra redogörelse för vad CIA har sysslat med i de mer uppenbart kriminella insatserna:

…CIA har förvrängt det amerikanska straffrättsliga systemet genom att skydda knarklangare och mördare från åtal; att federala domare och åklagare som påstås ha brutit mot narkotikalagstiftningen har skyddats från utredningar; att Bolivias regering och ledare för sydamerikanska knarkkarteller har fått hjälp och till och med betalt av CIA …utan CIA:s stöd skulle de sydamerikanska kartellerna och epidemin av kokain- och crackanvändning i USA aldrig ha uppstått.

Under Maidan-protesterna 2014 gjorde McCain och Nuland fotouppdrag med Svobodas (det nynazistiska politiska partiet) ledare Oleh Tyahnybok och hans kumpaner, som var upptagna med att hjälpa till med regimförändringen. I slutet av andra världskriget rekryterade trots allt amerikanska underrättelsetjänster, inklusive CIA, general Reinhard Gehlen, den tyska arméns underrättelsechef för östfronten under andra världskriget, som ”framgångsrikt upprätthöll sitt underrättelsenätverk (det blev till slut det västtyska BND) trots att han anställde många före detta nazister och kända krigsförbrytare”. Detta var dolt för allmänheten i omkring femtio år, tills dokument som rörde denna historia avhemligades 2002. Följande från The National Security Archive från 2005 är värt att citera:

Den dokumentation som IWG (The Nazi War Crimes Interagency Working Group) grävt fram avslöjar omfattande relationer mellan före detta nazistiska krigsförbrytare och amerikanska underrättelseorganisationer, inklusive CIA. Till exempel visar aktuella dokument att minst fem medarbetare till den ökände nazisten Adolf Eichmann arbetade för CIA, 23 andra nazister kontaktades av CIA för rekrytering och minst 100 officerare inom Gehlen-organisationen var före detta SD- eller Gestapoofficerare.

IWG tog hjälp av viktiga akademiska forskare som konsulterades under avklassificeringsprocessen, och dessa historiker släppte sin egen tolkning av det avklassificerade materialet i maj 2004, i en publikation med titeln US Intelligence and the Nazis. I inledningen till denna bok betonas dilemmat med att använda före detta nazister som medarbetare:

Föreställningen att de [CIA, Army Counterintelligence Corp, Gehlen-organisationen] bara anställde några få ”ruttna äpplen” kommer inte att verifieras av den nya dokumentationen. Vissa amerikanska underrättelsetjänstemän kunde inte eller ville inte se hur många tyska underrättelsetjänstemän, SS-officerare, poliser eller icke-tyska medlöpare med nazisterna som var komprometterade eller belastade av sin tidigare tjänstgöring.

Tydligen var de nazistiska spionerna en katastrof! Som rapporten fortsätter:

Brist på tillräcklig uppmärksamhet på historia – och på personlig nivå på karaktär och moral – skapade ett dåligt prejudikat, särskilt för nya underrättelsetjänster. Det förde också in män och kvinnor i underrättelseorganisationerna som tidigare var oförmögna att skilja mellan sina politiska/ideologiska övertygelser och verkligheten. Som ett resultat av detta kunde dessa personer inte leverera bra underrättelser och gjorde det inte heller. Slutligen utgjorde dessa rekryter ett potentiellt säkerhetsproblem, eftersom deras nya, uttalade ”demokratiska övertygelser” i bästa fall var osäkra och deras förflutna kunde användas mot dem (vissa kunde utpressas).

Men nu när Rysslands geopolitiska angelägenheter är strategiskt regionala och inte har något gemensamt med det forna Sovjets globalistiska ambitioner, är många av de personer som tidigare var mycket villiga att fördöma CIA för dess interventioner i Chile, Nicaragua, Uruguay, Argentina, Kuba, Grekland, Iran, Indonesien etc. mer än villiga att läsa innantill från CIA:s manuskript.

Men den slutsats man kan dra från vilken som helst av alla de vänsterorienterade böcker om CIA som skrivits under de senaste trettio åren eller så är, att CIA agerade i hemlighet, kriminellt och mycket ofta under täckmantel av ”plausible deniability”, det vill säga att CIA ofta fick göra vad det ansåg nödvändigt, utan att det fanns någon uppföljningsbar orderlinje som kunde koppla dess handlingar till presidenten – och naturligtvis ljög det hela tiden. Den var också involverad i propaganda. Det är uppenbart att förankringen av skadliga metoder tenderar att fortsätta långt efter det att alla skäl för att anta dem har försvunnit. När det gäller frågan om propaganda är följande från Agee viktigt:

CIA:s roll i USA:s propagandaprogram bestäms av den officiella indelningen av propaganda i tre allmänna kategorier: vit, grå och svart. Vit propaganda är den som öppet erkänns komma från USA:s regering, t.ex. från US Information Agency (USIA); grå propaganda tillskrivs skenbart personer eller organisationer som inte erkänner USA:s regering som källan till sitt material och som producerar materialet som om det vore deras eget; svart propaganda är material som inte tillskrivs någon, eller som tillskrivs en obefintlig källa, eller falskt material som tillskrivs en verklig källa. CIA är det enda amerikanska regeringsorgan som har tillstånd att bedriva svart propagandaverksamhet, men delar ansvaret för grå propaganda med andra organ som USIA. Enligt det nationella säkerhetsrådets ”grå lag”, som finns i en av NSCID:erna, måste andra organ dock få CIA:s förhandsgodkännande innan de får ägna sig åt grå propaganda. De som bedriver grå och svart propaganda kan vara omedvetna om att de sponsras av CIA eller den amerikanska regeringen. Detta är dels för att den ska bli mer effektiv, dels för att hålla nere antalet personer som vet vad som pågår och därmed minska risken för att avslöja den verkliga sponsringen. Redaktörer, politiker, affärsmän och andra kan alltså producera propaganda, även för pengar, utan att nödvändigtvis veta vilka deras herrar i fallet är. Vissa av dem gör det naturligtvis, och därför skiljer man i byråterminologin mellan ”medvetna” och ”omedvetna” agenter.

Låter det bekant? Tillåt mig att jämföra detta med en artikel från NBC (6 april 2022) som är hisnande i sin kombination av kaxighet och imbecill integritet. Rubriken lyder: ”I en brytning med det förflutna använder USA underrättelser för att utkämpa ett informationskrig med Ryssland, även när underrättelserna inte är säkra”. ”Det behöver inte vara solida underrättelser”, sade en amerikansk tjänsteman. ”Det är viktigare att komma före dem [ryssarna], Putin specifikt, innan de gör något.”

Det fortsätter: Det var ett uppmärksammat påstående som skapade rubriker runt om i världen: USA:s tjänstemän sa att de hade indikationer som tydde på att Ryssland kunde förbereda sig för att använda kemiska ämnen i Ukraina. President Joe Biden sade det senare offentligt. Men tre amerikanska tjänstemän sa till NBC News i veckan att det inte finns några bevis för att Ryssland har fört några kemiska vapen nära Ukraina. De sade att USA släppte informationen för att avskräcka Ryssland från att använda den förbjudna ammunitionen. Det är ett av en rad exempel på att Biden-administrationen bryter mot de senaste prejudikaten genom att använda avhemligade underrättelser som en del av ett informationskrig mot Ryssland. Administrationen har gjort detta även när underrättelserna inte var säkra, enligt tjänstemännen, för att bringa Rysslands president, Vladimir Putin, ur balans. De oöverträffade underrättelseutgåvorna, som samordnats av Vita husets nationella säkerhetsråd, har varit så frekventa och omfattande, enligt tjänstemännen, att underrättelsetjänsterna har varit tvungna att avsätta mer personal för att arbeta med deklassificeringsprocessen, för att rensa informationen så att den inte avslöjar källor och metoder.

Vem behöver sten-säker info när regeringen och dess underrättelser är så bra?

Låt oss ta en sista artikel om CIA – Tim Weiners Legacy of Ashes: The History of the CIA. Det är en ganska nykter redogörelse för CIA av en journalist vars senaste uttalanden – utan något som liknar bevis – om det här kriget verkar göra honom till ett offer för sitt eget villbråd. Men hans bok från 2007 innehåller några bra punkter.

Den första är en bra sammanfattning av gränserna för ”underrättelser” – vilket är avgörande för varför det är vansinnigt att journalister tror att de gör demokratin annat än en björntjänst genom att efterlikna sina ”underrättelsekällors” argumentation: ”Underrättelsetjänsten misslyckas eftersom den är mänsklig, inte starkare än ett sinnes förmåga att förstå ett annat.” Garrett Jones, CIA:s stationschef under den katastrofala amerikanska expeditionen i Somalia, uttryckte det klart och tydligt: ”Det kommer att ske misstag, fel, förvirring och felsteg”, sade han. ”Man hoppas att de inte kommer att vara ödesdigra.”

Den andra, är en bra sammanfattning av hur underrättelsespelet förändrades i och med kriget mot terrorismen, och hur detta ”krig” har lett till hur CIA nu arbetar:

CIA hade drivit hemliga förhörscenter tidigare – med början 1950, i Tyskland, Japan och Panama. CIA hade tidigare deltagit i tortyr av tillfångatagna fientliga kombattanter – med början 1967, inom ramen för Phoenixprogrammet i Vietnam. Den hade tidigare kidnappat misstänkta terrorister och mördare – mest känt 1997, i fallet Mir Amal Kansi, som mördade två CIA-agenter. Men Bush gav byrån en ny och extraordinär befogenhet: att överlämna kidnappade misstänkta personer till utländska säkerhetstjänster för förhör och tortyr, och att förlita sig på de bekännelser som de fick fram. Som jag skrev i New York Times den 7 oktober 2001: ”Den amerikanska underrättelsetjänsten kan tvingas förlita sig på sina förbindelser med världens hårdaste utländska tjänster, män som kan se ut, tänka och agera som terrorister. Om någon ska förhöra en man i en källare i Kairo eller Quetta, kommer det att vara en egyptisk eller pakistansk officer. Den amerikanska underrättelsetjänsten kommer att ta emot informationen utan att ställa en massa advokatfrågor.” På Bushs order började CIA fungera som en global militärpolis och slängde hundratals misstänkta i hemliga fängelser i Afghanistan, Thailand, Polen och inne i det amerikanska militärfängelset i Guantanamo på Kuba, för förhör. Handskarna var av. ”Vårt krig mot terrorismen börjar med al-Qaida, men det slutar inte där”, sade Bush till nationen i ett tal till en gemensam kongresssession den 20 september. ”Det kommer inte att sluta förrän varje terroristgrupp med global räckvidd har hittats, stoppats och besegrats.

Naturligtvis flyttades motiveringen för ”kriget mot terrorismen” från kriget mot talibanerna till kriget mot Irak; och medan motiveringen för det kriget, som nämns nedan, byggde på falsk information, var den verkliga motiveringen, som Tony Blair entusiastiskt upprepade vid ett flertal tillfällen, att det var demokratiernas uppgift att störta tyranner varhelst de fanns. Därför blir det nödvändiga förfarandet på den internationella arenan att förklara sin fiende som tyrann för att legitimera regimskifte. Och som det signalerades i samband med antagandet av Magnitskij-lagen 2012, som möjliggjorde beslag av ryska tillgångar, föregår beslutet att regimskifte måste ske i Ryssland inte bara det nuvarande kriget i Ukraina, utan även Maidan.

Och om någon där ute fortfarande tror att CIA är en pålitlig institution (och jag har inte ens berört dess olika debacles som har tagits upp av andra författare), så låt oss gå vidare till det tredje avsnittet från Weiner, som jag tycker är särskilt relevant eftersom till och med de många krigsvänliga demokraterna kanske kommer ihåg var de påstås ha stått en gång i tiden (jag skämtar förstås bara. De flesta av dem gick i stövlar och allt med unge George W och CIA. Så mycket för principer):

President Bush presenterade CIA:s argument och mer i sitt tal om tillståndet i unionen den 28 januari 2003: Saddam Hussein hade biologiska vapen som var tillräckliga för att döda miljontals människor, kemiska vapen som kunde döda tusentals människor och mobila biologiska vapenlaboratorier som var utformade för att producera bakteriella stridsmedel. ”Saddam Hussein sökte nyligen köpa betydande mängder uran från Afrika”, sade han. ”Våra underrättelsekällor säger oss att han har försökt köpa höghållfasta aluminiumrör som lämpar sig för produktion av kärnvapen. Allt detta var skrämmande. Inget av det var sant.

Kort sagt finns det ingenting i CIA:s historia som tyder på att det är en pålitlig verksamhet. Det som är bra med de flesta av vänsterns skrifter om CIA – och även om jag ofta är kritisk mot vänstern har jag alltid ansett att denna aspekt av deras undersökningar är ett värdefullt bidrag till alla offentliga överväganden om statens agerande – är att de undantagslöst identifierar kopplingen mellan företagsintressen och staten. Ett ikoniskt uttryck för problemet kom från generalmajor Smedley Butler på 1930-talet i hans War is a Racket:

Jag tillbringade 33 år och fyra månader i aktiv militärtjänst och under den perioden tillbringade jag större delen av min tid som en högklassig muskel-man för Big Business, för Wall Street och bankirerna. Kort sagt var jag en utpressare, en gangster för kapitalismen. Jag hjälpte till att göra Mexiko och särskilt Tampico säkert för amerikanska oljeintressen 1914. Jag hjälpte till att göra Haiti och Kuba till en anständig plats för National City Bank Boys att samla in inkomster på. Jag hjälpte till att våldta ett halvt dussin centralamerikanska republiker till förmån för Wall Street. Jag hjälpte till att rensa Nicaragua för Brown Brothers internationella bankhus 1902-1912. Jag satte ljus på Dominikanska republiken för de amerikanska sockerintressenas räkning 1916. Jag hjälpte till att göra Honduras klart för de amerikanska fruktbolagen 1903. I Kina 1927 hjälpte jag till att se till att Standard Oil fortsatte sin väg obehindrat. När jag ser tillbaka på det skulle jag ha kunnat gett Al Capone några tips. Det bästa han kunde göra var att driva sin affärsverksamhet i tre distrikt. Jag var verksam på tre kontinenter.

Ingenting har förändrats när det gäller det verkliga skälet till Natos expansionism och till det mest skamlösa proxykriget, vilket finansieras genom att västliga regeringar skickar skattebetalarnas pengar, utan att tillgripa något som liknar ett godkännande i valen, för att skicka vapen till Ukraina.

Mycket mindre rapporterade är Natos kärnvapenkrigsspel som hålls cirka hundra mil från Ryssland. Och vad som helt enkelt inte är känt alls är vad ryssarna säger om USA:s biologiska vapen.

Kort historik över USA:s forskning om biologiska vapen och varför ryssarna är bekymrade

Den amerikanska regeringens forskning om biologisk krigföring började under andra världskriget, som svar på brittisk och fransk oro för att nazisterna skulle kunna attackera med biologiska vapen. Det gjorde de inte, men japanerna utvecklade också biologiska vapen som de skulle använda mot kineserna – de experimenterade på fångar, förgiftade brunnar och släppte pestsmittade loppor över städer och risfält. Sovjet hade också angripits med biologiska vapen och efter kriget dömde de några av de japanska forskarna, även om Sovjet redan från 1920-talet hade arbetat med biologisk krigföring och skulle bli världsledande inom biologiska vapen tills unionen kollapsade.

Japans nederlag gav den amerikanska regeringen en värdefull källa till nya rekryter inom området biologisk krigföring. I vilken utsträckning USA kunde utnyttja den japanska forskningen är inte helt klart, men vi vet att det både i USA och Japan bedrevs hemlig forskning där kända krigsförbrytare deltog under de kommande fyrtio åren. Denna information började komma fram på 1990-talet när Sheldon Harris i sin bok från 1994, Factories of Death: Japanese Biological Warfare 1932-45 and the American Cover Up, Clinton-administrationen ”började lyfta på slöjan av hemlighetsmakeri om USA:s experiment med människor i hundratals studier under och efter andra världskrigets slut”. Ursäkta att citatet från Harris är så långt, men eftersom de flesta människor inte känner till detta anser jag att det är viktigt att citera det i sin helhet, och det ger på ett trevligt sätt en historisk bild av USA:s, Japans och Sovjets biologiska vapen:

Vi vet nu att amerikanska vetenskapsmän testade människor med senapsgas och andra kemiska ämnen, utsatte andra för strålningstester och ytterligare andra för en rad olika patogener, utan försökspersonernas vetskap eller samtycke. I många fall deltog de mest framstående vetenskapsmännen från de mest prestigefyllda amerikanska universiteten, både i att lura sina patienter och i att genomföra experimenten. Än i dag förnekar de forskare som fortfarande är aktiva på området och deras värduniversitet att de var inblandade. Nyligen öppnade före detta sovjetiska arkiv avslöjar att Sovjetunionen inledde ett storskaligt program för biologisk krigföring med början i mitten av 1920-talet. Människor användes ofta i experiment som omfattade en rad olika sjukdomar som kunde vara användbara i biologisk krigföring. Forskningsanläggningar upprättades över hela det stora landet, och enligt Rysslands president Boris Jeltsin fortsätter sådan forskning i hemlighet än i dag.

 Den sovjetiska täckmanteln avslöjades delvis 1979 när ett massivt utbrott av mjältbrand drabbade ett stort område runt staden Sverdlovsk i Ural. De mest försiktiga uppskattningarna är att minst nittiosex personer smittades och att cirka sextiosex personer dog till följd av utbrottet. De verkliga siffrorna är utan tvekan högre. Den mest skrämmande aspekten av utbrottet var avslöjandet att Sverdlovsks anläggning för biologisk krigföring av misstag släppte ut mindre än ett gram mjältbrandsporer, möjligen så lite som några milligram. Det krävs inte mycket fantasi för att räkna ut hur mycket död och förstörelse som ett utsläpp av några gram mjältbrandsporer i ett tätbefolkat samhälle skulle kunna orsaka.

 I Japan dominerade vetenskapsmän som deltagit i ofrivilliga människoexperiment under andra världskriget, och tidigare, administrationen och kontrollerade forskningsområdena vid landets National Institute of Health under ett halvt sekel efter krigsslutet … Det bör noteras att minst sju av NIH:s direktörer och fem av institutets vice direktörer under 1930- och 1940-talen deltog i experiment för biologisk krigsföring där mänskliga försökspersoner användes. National Institute of Health är ett statligt finansierat organ. Ändå anställdes dessa kända krigsförbrytare av denna institution, fick stora befogenheter inom organisationen och fortsatte att använda människor utan deras samtycke, och ofta utan deras vetskap, i undersökningar som pågick under mer än fyrtio år. Det är känt att experiment på fångar, spädbarn och patienter på psykiatriska sjukhus godkändes 1947 och från 1952 till 1955 av NIH:s vice direktör Masami Kitaoka. En annan forskare utförde bakteriologiska experiment på spädbarn som låg inlagda på Tokyos National First Hospital 1952. Senare använde samma forskare, från 1967 till 1971, shigella i experiment på soldater i Japans självförsvarsstyrkor. I maj 1985 injicerade en NIH-forskare experimentellt ett icke godkänt vaccin mot ett japanskt encefalitvirus i nästan 200 sjukhusvårdade barn utan föräldrarnas samtycke. Vid olika tidpunkter under en treårsperiod, 1987, 1988 och 1989, testade Kuniaki Nerome experimentellt två typer av genetiskt modifierat vaccin mot influensa på ett fyrtiotal sjukhusbarn. Föräldrarna kände inte till testerna och gav inte sitt informerade samtycke till att vaccinerna användes på deras barn.

 Ett antal internationella fördrag håller på att utarbetas som syftar till att förbjuda biologisk krigföring och därmed ofrivilliga experiment på människor. Förenta staterna, Ryssland (f.d. Sovjetunionen) och Japan har undertecknat olika internationella avtal som förbjuder människoexperiment och produktion av biologiska stridsmedel. Ändå verkar båda dessa verksamheter blomstra i dag i alla tre länderna, liksom på andra håll i olika delar av världen. Det verkar som om människoförsök och biologiska och kemiska vapen kommer att vara en del av den förre presidenten George Bushs så kallade nya världsordning under en tid framöver.

Det är sant att president Nixon 1969 gjorde ett uttalande som signalerade att USA:s offensiva program för biologiska vapen skulle upphöra, och att han 1972, tillsammans med Sovjetunionen, undertecknade konventionerna om biologiska vapen, som förbjöd biologisk krigföring. Vad man gör av detta beror i hög grad på vad man anser om effektiviteten hos internationella deklarationer, papper och underskrifter, och om man anser att offentliga gester avslöjar dolda operationer.

En undersökande journalist som gjorde sitt jobb bra var Gordon Thomas. Tidigt i sin bok Spies and Lies: A History of CIA Mind Control and Germ Warfare, skriver han, mitt i diskussionen om mjältbrandsattackerna som ägde rum i USA i oktober 2001:

År 2004 bestod USA:s arsenal av biologiska vapen av 19 bakterier, 43 virus, 14 toxiner och 4 rickettsier. Deras användning är fortfarande förbjuden enligt Genèveprotokollet från 1925. Inom fem år efter protokollets tillkomst hade Italien, Belgien, Kanada, Frankrike, Storbritannien, Nederländerna, Polen och Sovjetunionen undertecknat protokollet. Förenta staterna undertecknade det inte förrän 1975. Vid det laget hade USA utvecklat en massiv biokemisk arsenal. Strax före attacken den 11 september erkände Pentagon att man på Nellis Air Force Base, en av de mest hemliga i Amerika, hade upprättat världens största lager av biologiska och kemiska vapen. Det hade till stor del skapats av CIA-forskare. En av dessa forskare hade varit en besatt ”biokemist vars arbete var banbrytande för den forskning som slutligen ledde till lagret. Han hette Frank Olson.

 Den där hemska septemberdagen 2001 bodde Olsons son Eric i familjens hus i Frederick, Maryland, en bit från Fort Detrick, där hans far hade arbetat för CIA. Denna inrättning var då – och är fortfarande – en begränsad plats, bevakad av en mängd olika elektroniska försvarssystem och beväpnade ”vakter”. Medan tv:n i Erics vardagsrum oavbrutet återgav scenerna av förstörelse från New York och Washington den 11 september 2001, skrev han in det mest häpnadsväckande påståendet av alla i sin dator – på vilken han hade lagrat så många häpnadsväckande saker i samband med sin fars död:

 ”Min far mördades eftersom CIA fruktade att han skulle avslöja den största amerikanska hemligheten under det kalla kriget, kanske genom tiderna. Det är hemligheten om hur CIA var inblandat i biologisk krigföring och tankekontroll. Min far hade en nyckelroll i båda programmen.”

Den slutsats man kan dra av denna mycket korta historia är helt enkelt att USA har bedrivit forskning om biologiska vapen, att landet har lager – en ”arsenal” – av biologiska stridsmedel och att det är extremt hemlighetsfullt. Allt kan naturligtvis ha en rent godartad innebörd – forskningen är rent defensiv/preventiv. Den existerar för att rädda oss från biologiska attacker från terrorister eller skurkstater som Ryssland, och att det är viktigt att förhindra att terrorister och skurkstater får tag på forskningen och tillgång till biologiska agens. Som vi alla vet är Förenta staterna fortfarande den enda stat som har använt kärnvapen. De framställer sig själva som den moraliska domaren över nationer och vad som utgör en rättvis internationell ordning. De har rätt att vara en exceptionell stat – det är en del av deras kalvinistiska arv (svårt att tro när man ser deras offentliga clowner i dag) – men de håller fast vid det. Frågan är: Är USA en kraft för änglarna? Eller säger de en sak och gör en annan? Är dess bioforskning helt och hållet till gagn för mänskligheten? Eller är den en potentiell källa till förödelse?

Oavsett vad ni eller jag kan tycka måste man komma ihåg när ryssarna gick på offensiven om biolaboratorierna i Ukraina och USA gick från förnekelse (och när det blev för osannolikt) till ”inget att se här, allt är i sin ordning, och det finns inget farligt i allt detta”.

Bortsett från det som för mig verkar vara den västerländska förklaringen kan man mycket lätt ta reda på varför ryssarna är besvärade, och varför det till och med kan vara rimligt att de är besvärade när man lyssnar på vad de säger. Och det de säger är djupt oroande, och såvitt jag kan se är det så, att medan själva idén att ukrainska/amerikanska biolaboratorier verkligen skulle kunna uppfattas som ett allvarligt hot mot Ryssland förlöjligas och ”faktagranskas”, genom upprepande pressmeddelanden från regeringen/underrättelsetjänsten, så kan alla som läser den ryska regeringens rapport, The activities of the biological laboratories of the US Department of Defense in Ukraine kommer att se att det åtminstone finns en historia här. Att begrava den är bara ännu ett uppenbart exempel på den fullständiga moraliska och intellektuella bankrutten hos våra yrkesmän som är experter på ”idéutbyte”.

En väsentlig del av denna historia är kopplingen mellan Sovjetunionens slut, Natos expansion (som väst vägrar att erkänna är en allvarlig orsak till Rysslands invasion av Ukraina och som innebär att ”experter” och ”journalister” upprepar lögnen att ingen någonsin sagt att Natos expansion skulle upphöra i och med det kalla krigets slut) och programmet för minskad hotbild (Cooperative Threat Reduction Program). Detta program initierades av den amerikanska regeringen i samarbete med Pentagon och CIA – Pentagonavdelningen hette ursprungligen ”Defense Special Weapons Agency”, innan den bytte namn till Defense Threat Reduction Agency (DTRA) och US Army Institute for Medical Research on Infectious Diseases. Programmets skenbara syfte var att eliminera lager av sovjetiska nukleära, kemiska och biologiska vapen, vilket i praktiken gav USA kontroll över tidigare sovjetiska biologiska vapen.

Även om det kan vara en källa till förvåning för dem som tror att USA, till skillnad från alla andra imperialistiska eller hegemoniska makter, helt enkelt agerar för hela mänsklighetens bästa – och att USA och dess allierade inte drivs av sina härskande klassers strategiska egenintressen – innebar ”Cooperative Reduction Program” inte bara att man tog över lagren (och specialister som utbildats för att utveckla och studera patogener och biovapenteknik) i Ryssland, utan även i länder ”längs Rysslands gränser”: Ukraina, Azerbajdzjan, Armenien, Georgien, Kazakstan, Uzbekistan, Kirgizistan, Moldavien, Tadzjikistan”, innan det utvidgades till andra delar av Asien och Afrika.

Det som var tänkt att vara ett program för att förstöra biovapen förvandlades till något som i mycket högre grad stämmer överens med en geopolitisk strategi som står i proportion till Natos fortsatta expansion och Förenta staternas uppdrag att skapa en unipolär värld, och som är en källa till oro för ryssarna. Nämligen att ”den ena efter den andra överförde sina samlingar av farliga sjukdomsalstrande ämnen till Förenta staterna i utbyte mot amerikansk hjälp”. Vem som neutraliserade dem i Amerika, hur och om de faktiskt förstördes förblev ett mysterium.”

Men då var allt som hade med laboratorierna att göra ett mysterium – vilket, på ett perifert, men inte helt orelaterat område, är anledningen till att frågorna om laboratoriekällan till COVID och de farmaceutiska, finansiella och politiska nätverk som var inblandade i pandemins uppkomst (oavsett om de är sanna eller falska) fortfarande är insvepta i svek och mysterier.

I vilket fall som helst blev det som officiellt presenterades som ett program för eliminering en möjlighet som var för bra för att missas, eftersom ett omfattande nätverk av laboratorier som arbetade med farliga virus upprättades i de forna sovjetiska republikerna: ”Alla dessa laboratorier finansierades av det amerikanska försvarsdepartementet, kallades på olika sätt överallt och skapades i regel på grundval av vetenskapliga forskningsinstitut och SES, som skapades under sovjettiden. Ett av särdragen i detta program bestod i att man i varje land inte uppförde ett objekt utan ett helt kluster på en gång. En del av det koncentrerades direkt i huvudstäderna i de forna republikerna, medan relaterade institutioner låg i olika delar av landet.”

Rapporten identifierar sedan vad den kallar två ”starka åsikter” om detta nätverk i de forna sovjetrepublikerna, och de är värda att citeras utförligt:

För det första. Amerikanska biologiska program i de postsovjetiska staterna är ett sätt att kringgå konventionen om förbud mot utveckling, produktion och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen, samt om deras förstöring (BTWC). Trots att konventionen undertecknades redan 1972 fungerar kontrollmekanismen fortfarande inte, till stor del på grund av Förenta staternas ansträngningar, trots att världens expertgrupp ägnat mer än 45 år åt att utveckla den.

År 2001 visade USA för världen att man hade aktiva bioprogram. Efter attacken den 11 september 2001 började man plötsligt registrera dödsfall av mjältbrand bland människor, och postkuvert blev smittvägen för denna infektion. Den amerikanska kongressen genomförde en utredning (senare visade det sig att receptet var avsett för strid och kom från den amerikanska arméns bakteriologiska center i Fort Detrick). Attacken mot det egna folket, som tillskrevs terrorister, gav enorma politiska utdelningar till den amerikanska ledningen. Nu fanns det en formell anledning att förklara att USA är offer för biologisk terrorism och att därför ensidigt dra sig tillbaka från mekanismen för kollektiv kontroll av genomförandet av BTV-konventionen. Hösten 2001 tillkännagav USA:s utrikesminister Hillary Clinton detta i Genève. Samtidigt föreslogs ett program för att minska det biologiska hotet (Nunn-Lugar-programmet), och Förenta staterna började bygga storskaliga militära biologiska laboratorier, bland annat runt Ryssland. Men det är nästan omöjligt att ställa USA till svars för att ha genomfört biologiska experiment som strider mot FN:s konvention om förbud mot biologiska vapen. USA erkänner inte Internationella brottmålsdomstolen och undertecknade inte heller den grundande Romstadgan…..

 För det andra. Efter Sovjetunionens sammanbrott blev USA mycket oroade över förhållandena för lagring av patogener och därmed över hotet om en biologisk attack mot Amerika. Det globala amerikanska projektet förklarar sitt mål att minimera dessa hot, vilket är anledningen till att tiotals och hundratals miljoner dollar investeras i laboratorier i Armenien, Azerbajdzjan, Kirgizistan, Kazakstan, Georgien, Uzbekistan, Moldavien och Ukraina. De säger att farliga stammar av mikroorganismer kan läcka ut i miljön i dessa länder. Det förklarar dock inte hur till exempel Armenien eller Uzbekistan kan organisera en biologisk attack mot USA eller varför laboratorierna huvudsakligen är belägna i stora städer med hög befolkningstäthet eller på nära avstånd från dem. Det är trots allt mycket mer logiskt, om det finns ens ett minimalt hot om läckage av patogener, att bygga sådana anläggningar i ett ökenområde för att eliminera risken för spridning av patogener och epidemier.

När det gäller de mer specifika syftena med forskningen sammanfattas det i rapportens näst sista stycke på följande sätt:

De amerikanska biologiska laboratoriernas verksamhet skadar ekonomin, även genom indirekta metoder (på grund av destruktion av boskapsbesättningar av sjuka djur, misskrediterande av animaliska produkter på lokala och globala marknader), liksom Rysslands mänskliga potential (minskning av den allmänna immuniteten och resistensen mot säsongsrelaterade sjukdomar, förmågan att föröka sig, minskad effektivitet etc.), omläggningen av betydande krafter och resurser från staten för att bekämpa konstgjorda utbrott av infektionssjukdomar. Som en följd av detta ökar de angripna ländernas (Ryssland, Kina och Iran) beroende av produkter från den västerländska läkemedelsindustrin, som i framtiden hoppas kunna erbjuda läkemedel mot artificiellt orsakade utbrott av infektionssjukdomar.

I rapporten konstateras också den ömsesidighet mellan politiska, militära och företagsintressen som är inbäddade i bioforskningen och de geopolitiska villkor som USA måste skapa och upprätthålla för att den ska vara effektiv. Återigen citerar jag utförligt:

De amerikanska biolaboratorier som ligger längs Ryska federationens gränser har ett antal gemensamma drag. Dessa objekt är strikt klassificerade och ligger i städer eller i närheten av städer med en befolkning på över en miljon (Odessa, Charkov, Almaty), nära hamnar (Odessa), flygplatser (Tbilisi, Jerevan, Kiev) eller i jordbävningsbenägna länder som Armenien (Jerevan, Gyumri, Ijevan), och till och med i områden med en sannolikhet för jordbävningar av magnitud 9 (Almaty). Uppförandet av laboratorier som en del av projekt för att motverka biologiska hot gör det möjligt för Förenta staterna att fullt ut kontrollera den biologiska situationen på territoriet i både de respektive postsovjetiska länderna och deras gränsöverskridande grannländer. Virologer vet att det bara är ett steg från att studera bakterier till att skapa ett bakteriologiskt vapen. Dessutom är de biologiska laboratorier som Förenta staterna har inrättat och som drivs i ett slutet system, inte längre under kontroll av regeringarna i de länder där de är belägna. Laboratorierna är ofta bemannade av amerikaner med diplomatisk immunitet, och lokala hälsovårdsmyndigheter har inte direkt tillgång till dessa anläggningar.

 Antalet laboratoriepersonal, från 50 till 250 personer, överstiger vida det antal personer som behövs för att upprätthålla moderna civila laboratorier med fastställda mål. Cheferna för anläggningarna utses ofta av personer bland militärer som är lojala mot Washington eller underrättelseofficerare. Så leddes CRL i Tbilisi tidigare av chefen för den georgiska underrättelsetjänsten Anna Zhvania och hon var underordnad inte hälsovårdsministeriet utan Georgiens försvarsministerium.

När det gäller Ukraina, och till skillnad från andra delar av det forna Sovjetunionen, var det inte förrän under George W. Bushs presidentskap som forskning om biologiska vapen bedrevs där. Liksom Obama och Trump efter honom kampanjade George W. ursprungligen på en utrikespolitisk plattform för samarbete med Ryssland – men det var värt noll och intet när han väl valdes, och hans regims inrättande av militära laboratorier i Ukraina skulle bli en viktig del i en kedja av händelser som har lett till den avgrundsrand vi nu lever på.

I rapporten citeras statsvetaren Dmitrij Skvortsov: ”Nu finns det 15 militära laboratorier i landet samtidigt, och deras verksamhet är helt oöverskådlig och oansvarig. Därav slutsatsen: dessa anläggningar skapades av Pentagon som tillverkare av biologiska vapen. Varför skulle man annars försöka förhindra spridningen av ’teknik, virus och patogener’ som används vid utvecklingen av biologiska vapen i anläggningar där dessa vapen aldrig har utvecklats?”.

I rapporten citeras också den tidigare ukrainska premiärministern Mykola Azarov, som klagar över hemlighetsmakeriet kring forskningen och bristen på kontroller som kan utövas på forskningen.

När berättelsen om existensen av de amerikansk/ukrainska biolaboratorierna betecknades som ”felaktig information”, innan den ändrades till ”Än sen? Det är för vårt eget bästa”, kunde man ha trott att journalisterna skulle följa upp påståendena om märkliga virusutbrott i Ukraina. Men det har aldrig hänt. Bara för att journalister inte rapporterar om saker och ting betyder det inte att sådana saker inte existerar. Och i rapporten påpekas att det har förekommit bakterie- och virusutbrott i Ukraina av det slag som tyder på laboratoriekällor.

Till exempel 2010 och 2015 var det utbrott av California flu:

… då den epidemiologiska tröskeln överskreds i 20 regioner. Från oktober 2015 till februari 2016 registrerades mer än 350 virologiskt bekräftade dödsfall till följd av denna typ av A (H1N1)-virus i Ukraina, där 40 % av dödsfallen var unga människor mellan 18 och 26 år som inte hade kroniska sjukdomar.”

Även, Sedan 1995 har inga fall av kolera registrerats i Ukraina. Och så, plötsligt, 2011 i Mariupol, insjuknade 33 personer på en gång. År 2009 drabbades 450 ukrainare i Ternopil av ett sällsynt virus som orsakar hemorragisk lunginflammation. År 2014 skedde ytterligare ett utbrott av kolera i Ukraina, som kom från ingenstans – då insjuknade 800 personer. Samma sak hände 2015 och 2017: ett hundratal fall registrerades i Mykolaiv.

 År 2015 registrerades dödliga fall av leptospiros, rabies och andra patologier, som länge varit bortglömda i EU-länderna, i Ukraina. År 2016 börjar en epidemi i landet med botulism, som fyra personer dör av, och 2017 – åtta till, bara enligt officiella uppgifter.

 I januari samma år lades 37 invånare i Nikolaev in på sjukhus med ”gulsot”, sex månader senare lades 60 personer med samma diagnos in på sjukhus i Zaporozhye. Samtidigt noterades ett utbrott av hepatit A i Odessa, och 19 barn från internatskolan skickades till sjukhuset i Odessa-regionen. I november har 27 fall av infektion redan registrerats i Kharkiv. Viruset överfördes via dricksvatten.

I rapporten noteras också följande: …att det finns 13 476 permanent dysfunktionella platser med mjältbrands-smitta i landet, som ingen tar hand om, och att en del av dem är betesmarker för boskap. Endast i Odessaregionen finns 430 potentiellt farliga objekt där djur kan få sjukdomen.

 Det är precis vad som hände 2018, när mjältbrand bröt ut i flera byar i Odessaregionen: fem personer hamnade på sjukhus med en hudform av sjukdomen. I Sumy-regionen finns det minst 20 djurbegravningsplatser med mjältbrand, och som inte är markerade på något sätt.

 Situationen när det gäller förekomsten av botulism är också nära katastrofal. Under 2016 rapporterades 115 fall av botulism i Ukraina, varav 12 med dödlig utgång. Under 2017 har landets hälsovårdsministerium bekräftat ytterligare 90 fall och 8 dödsfall. Under de följande åren fortsatte trenden: 13 utbrott registrerades under de första tre månaderna 2020 botulism, 15 personer blev sjuka, inklusive ett barn på 9 år.

I rapporten uppmärksammas också en annan taktik för biologiska vapen som kanske är lättare att ignorera, eftersom dess effekter är mycket mindre dramatiska och överdrivna – och det är frisläppandet av många ”små virus, förkylningar, varianter av rinnande näsor, flera influensastammar” som inte dödar eller skadar de drabbade allvarligt, men som påverkar det allmänna välbefinnandet och energin hos en befolkning.

Och så finns det epidemier som påverkar jordbruket och ekonomin:

När DTRA:s aktiva arbete i Ukraina inleddes började massdödsfall till följd av epidemier, inte bara bland människor utan även bland djur. Fågelinfluensa och afrikansk svinpest har gett landets jordbruk ett hårt slag. År 2015 dödades och brändes till exempel 60 000 grisar enbart vid jordbruksanläggningen i Kalita. I slutet av 2016 förbjöd EU import av fjäderfäkött från Ukraina på grund av den epidemiologiska situationen i landet. Enligt offentliggjorda uppgifter importerar Ukraina redan sedan 2017 mer korv än vad landet exporterar. Således förvandlas Ukraina från en konkurrent på marknaden för jordbruksprodukter till en marknad för dessa produkter från EU och USA. De pengar som investerats i laboratoriet kommer tillbaka.

Ett annat exempel var utbrotten av fågelinfluensa 2016 och 2017 som ledde till att EU och vissa östeuropeiska länder tillfälligt förbjöd ukrainska fjäderfän.

Slutligen vill jag citera ett sista avsnitt i rapporten, där man diskuterar en annan rapport som utförts av Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) och som ”analyserar de risker som är förknippade med verksamhet inom området för amerikanska biologiska laboratorier”. I dokumentet noteras särskilt att programmet föreskriver att prover av patogener från olika regioner i Ukraina skall samlas i det regionala laboratoriecentret i Kherson vid Ukrainas statliga sanitära och epidemiologiska tjänst, under förevändning att studera de lokala stammarnas särdrag och fastställa graden av virulens hos de erhållna proverna bland befolkningen”:

Nästa steg i samarbetet bör enligt SBU vara att generalisera och hänvisa forskningsresultaten till centret för biologisk forskning vid det amerikanska försvarsministeriet för att, påstås det, för att locka amerikanska specialister att utveckla vaccinprover som är maximalt anpassade till invånarna i en viss region. USA:s ihärdiga ansträngningar att återuppta projektet tyder på att man har för avsikt att etablera kontroll över alla inhemska studier av patogener av särskilt farliga infektionssjukdomar som kan användas för att skapa eller modernisera nya typer av selektiva biologiska vapen. Samtidigt är det inte uteslutet att en utländsk part, under de villkor med breda rättigheter och befogenheter som garanteras av programmet, kommer att kunna studera sina egna testsystem på Ukrainas territorium, vilket skapar ett potentiellt hot mot epidemiologiska och epizootiska situationer, både i regionen och i landet som helhet.

Sammanfattningsvis är det som ryssarna fruktar med biolaboratorierna att forskning har bedrivits med den uttryckliga avsikten att bryta ner det ”nationella biologiska skyddssystemet”.

Jag tvivlar inte det minsta på att, om dessa påståenden gjordes om ryssarna, skulle mainstream media skapa ett tillstånd av total hysteri hos befolkningen i västvärlden. Den västerländska propagandan har redan lyckats avhumanisera, inte bara ryssarna, utan alla som inte går med på de primära mainstream-medierna och Pentagons och underrättelsetjänsternas påståenden om krigets orsak, mening och berättigande.

För min del, och som jag har påpekat i olika essäer för the Postil, kan jag inte ignorera de ständiga uppmaningarna till befolkningsminskning som kommer från World Economic Forum och sådana gigantiska hjärnor och medmänskliga personer som Klaus Schwab och Yuval Harari – och jag kan inte låta bli att tro att biologiska vapen lätt kan användas för det ändamålet. (Om Harari, se här och här, ö.a.)

Jag frågar mig själv: Om det är nödvändigt att rädda planeten genom att döda några miljarder människor, varför skulle våra globala ledare då inte ta till biologiska vapen? Kanske skulle dessa vapen kunna användas på det mest välgörande sättet genom att helt enkelt angripa reproduktionsförmågan hos de svagaste av arterna – och de svagaste skulle vara de som kommer från nationer vars biologiska skyddssystem har försvagats genom avsiktlig utsättning av patogener.

Detta är ingen konspirationsteori, utan bara en fråga: varför skulle de som öppet konspirerar för att uppnå den värld de vill ha – en värld med mycket färre ”värdelösa människor”, och, vilket Harari påpekar utan minsta tvekan eller skamkänsla, har större delen av världens befolkning helt enkelt inte längre någon vidare uppgift att fylla – inte också utföra de gärningar som gör att de uppnår sina mål?

Ett sätt att göra gallringen är att fördöma hela folk genom att avhumanisera dem – till en början genom att ta bort nationer som har stämplats som ”monster”, och när det inte räcker helt enkelt gå vidare till de värdelösa.

När det gäller de av er som anser att de ryska ”monstrens” oro bara är lögner och propaganda, kan ni fråga er själva varför de just har utarbetat ett förslag där de uppmanar FN:s säkerhetsråd att ”inrätta en kommission bestående av alla medlemmar i säkerhetsrådet, för att utreda påståendena mot USA och Ukraina i Ryska federationens klagomål om uppfyllandet av skyldigheterna enligt [konventionen om biologiska vapen] i samband med verksamheten i biologiska laboratorier på Ukrainas territorium” och lägga fram en rapport senast den 30 november 2022?

Wayne Cristaudo är filosof, författare och utbildare och har publicerat över ett dussin böcker. Han är också sångare och låtskrivare. Hans senaste album kan du hitta här.

Relaterat

Amnesty: ”Facebooks och Googles omfattande övervakning hotar mänskliga rättigheter”. Stämmer? (Och de rapporterar till CIA och NSA!)

Relaterat
Spionage är den verkliga orsaken till Huawei-konflikten.
Undantagstillstånd i USA på grund av Huawei!
Spionen som åker ut i kylan.

USA:s krig har dödat mer än 20 miljoner i 37 länder sedan 1945, och miljoner i andra länder.
Irak – ett krig byggd på lögner, med 2,4 miljoner döda.
Utrikesminister Pompeo: “Vi har inget att skämmas för i Mellanöstern” (Fast vi dödat miljoner människor och förstört flera länder)
200 000 döda på grund av USA-stödda angreppskriget mot Jemen!
USA:s sanktioner har dödat tiotusentals människor i Venezuela. Margot Wallström spär på – hur många barn har du dödat Margot?

Några artiklar om inskränkning i yttrandefrihet.

* Facebook tycks censurera mig, andra vänstersiter och andra siter.
* Välkommen till “Forum om hot mot yttrandefriheten”
* Forum om hot mot yttrandefriheten: Del 1 – Rätten av kritisera överheten.
* Forum om hot mot yttrandefriheten. Del 2 – Nils Funcke: Grundläggande fakta och viktiga problem idag.
* Vem äger media? Forum om hot mot yttrandefriheten. Del 3.
* Minskar yttrandefriheten på sociala medier? Forum om hot mot yttrandefriheten. Del 4.
* Den förfärliga minskningen av PK-fönstret.
* Minskar yttrandefriheten på sociala medier? Forum om hot mot yttrandefriheten. Del 4.
* Peter Hultqvist vill minska yttrandefriheten – får kritik av pressombudsmannen.
* Microsoft integrerar NewsGuard i sin webläsare i kampen mot falska nyheter och yttrandefrihet.
* Stort avslöjande: Facebook förhindrar det fria ordet genom deboosting.
* Universitetslektor avstängd för kritik av angreppskrig & Israels övergrepp! Nytt exempel på angrepp på yttrandefriheten.
* Facebook leder arbetet för minskad yttrandefrihet på nätet
* Google vill bli sannings-ägare men inte sannings-sägare.
* 14/11 2016. De spionerar på dig också via internet!
* Hur hemliga agenter infiltrerar Internet för att manipulera, lura och förstöra ditt rykte.
* False flag förleder, förvanskar fakta, förfärligt fult.

* Hur USA ska censurera internet
* USA vill upphäva fria internet – ett av flera ingrepp mot yttrandefriheten
* Ökad censur i USA
Tyskland styrker yttrandefrihet i grundlagen
* Facebook får filter för falska nyheter i Tyskland
* Facebook stänger Palestinas största nyhetssite, och stryker konton på uppdrag av USA & Israel
* Den nya McCarthyismen
* Konflikt om konflikt om Ryssland, och PK
* Även Danmark vill minska yttrandefriheten
* EU vill censurerar Bonnierägd tidning i Tyskland
* Europaparlamentet stoppar film som rentvår Rysslands regering.
* Google hyr 10 000 personer för att censurera Youtube
* Yttrandefriheten inskränks också i USA – ny McCarthyism
* Minskad frihet på nätet i Tyskland
* Macron inskränker yttrandefriheten i Frankrike
* Köpta journalister igen
* Facebook med patentert sensursystem.

Förhållanden i Sverige

* Fri lejd och frihet för Julian Assange! Försvara yttrandefriheten! Från manifestation i Stockholm
* Räcker det med dumheter nu, Fridolin?
* Jonas Gardell föreslår nätcensur och kulturministern är förstående
* Jan Myrdal: Paradoxal tankefrihet och mina svenska erfarenheter
* Läs Folket i Bild Kulturfront – ”militant röst för fred, yttrandefrihet och folkets kultur”, som går framåt
* Konflikt om ”Konflikt” om Ryssland och PK.
* Vet Radions “Konflikt” vad demokrati är? Om demokratin i Ryssland, Sverige och USA.
* Fortsatt debatt med Ivar Ekman, Konflikt, Sveriges Radio om USA, Ryssland, media mm.
* Censurerat om massakern i Odessa
* Inte bara Svenska Institutet – flera tecknen på kommande censur i Sverige?
* Det behövs en ny fredsrörelse Del 3 – yttrandefrihet
* Debatt med DN:s Erik Helmerson om yttrandefriheten i Ryssland
* Principiellt om tryckfrihet 20/10
* Debatt om yttrandefrihet: Nya Tider, DN och nazism 25/10Jan Myrdal vs. Margareta Zetterström – fortsatt debatt 25/10
* Om Åsa Linderborg, Jan Myrdal, Nya Tider och rasister. Gästblogginlägg 28/10
* Jan Myrdal – Var står fienden? 28/10
* Debatten om yttrandefriheten rasar vidare 16/11
* Yttrandefrihetens brister: ABF, Ukraina
* Öppet brev till SVT om ukrainska organisationers försök att påverka sändningen av dokumentären Ukraina – revolutionens mörka sida.

Artiklar om Julian Assange
* Se och hör manifestationen för yttrandefriheten, Julian Assange och Chelsea Manning i Stockholm 2 november 2019!!!
Intervju med Julian Assanges far: Hjälp mig rädda min son!
Lyckade manifestationer med Julian Assanges far i Stockholm. Kolla ett historiskt event!
JULIAN ASSANGE HAR GRIPITS! Frige visselblåsarna Julian Assange och Chelsea Manning! Stöd yttrandefriheten! Fredag kl 13.
JULIAN ASSANGE HAR GRIPITS! Frige visselblåsarna Julian Assange och Chelsea Manning! Stöd yttrandefriheten! Fredag kl 13.
Stödet ökar för Julian Assange. Visa Solidaritet fredag kl 13!

Relaterat

Ska Julian Assange, Wikileaks demokratiske kämpe för yttrandefrihet utlämnas till stränga straff i USA?
Swedish Doctors for Human Rights (SWEDHR): Uttalande om Julian Assanges situation – Statement about Julian Assange
New Yorks förre borgmästare & Trumps advokat Rudy Giuliani: Assange bör inte åtalas.
Hur går det för Julian Assange som tar fight i domstol?
Fri lejd och frihet för Julian Assange! Försvara yttrandefriheten! Från manifestation i Stockholm 16 december
Går Julian Assange en stilla död till mötes?
Pentagon beslöt 2008 att krossa Julian Assange – John Pilger