USA:s och Rysslands underrättelsechefer diskuterar Ukraina

________________________________________________________

USA:s och Rysslands underrättelsechefer diskuterar Ukraina

14 november rapporterade den ryska nyhetsbyrån Kommersant om amerikansk-ryska förhandlingar i Turkiet (maskinöversättning)

Som det blev känt för ”Kommersant” pågår i dag, den 14 november, förhandlingar mellan den ryska och amerikanska delegationen i Ankara, Turkiets huvudstad. Chefen för den utländska underrättelsetjänsten, Sergej Narysjkin, flög till Ankara från den ryska sidan.

Bild: Sergey Naryshkin, Sputnik.

Den amerikanska motparten till Sergej Naryshkin är CIA-chefen Bill Burns.

Detta möte har inte tillkännagivits offentligt tidigare. Källan har hittills avböjt att ge detaljer om samtalen.

Rysslands presidents pressekreterare, Dmitrij Peskov, sade att han varken kunde bekräfta eller förneka informationen om samtalen i Ankara.

Redaktören: RT https://www.rt.com/russia/566501-russia-us-secret-talks/ återgav igår dessa uppgifter. Utrikesminister Lavrov har senare sagt att KIevs krav är orealistiska, men att Ryssland är öppet för förhandlingar https://www.rt.com/news/566555-lavrov-ukraine-zelensky-talks/

Senast den ryska och amerikanska delegationen träffades i Genève var den 10 januari för samtal om säkerhetsgarantier. Bristen på praktiska resultat av förhandlingsprocessen i januari ses ofta som en diplomatisk bakgrund för att fientligheterna i Ukraina skulle bryta ut.

Förhandlingarna har länge efterfrågats av Ryssland:

Under den senaste månaden har antalet uppmaningar till förhandlingar från Putin intensifierats. Den 30 september uppmanade Putin Kiev att ”återvända, tillbaka till förhandlingsbordet”. Den 11 oktober sade Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att Ryssland ”var villigt att samarbeta med Förenta staterna eller Turkiet om hur kriget kan avslutas”. Två dagar senare sade Kremls talesman Dmitrij Peskov att Moskva är ”öppet för förhandlingar för att uppnå våra mål”. Den 26 oktober skickade Putin ett meddelande till Zelensky, genom Guinea-Bissaus president Umaro Mokhtar Sissoco Embalo, med budskapet att ”han önskar och anser att en direkt dialog bör äga rum mellan era två länder”. Den 30 oktober sade Lavrov att Ryssland är ”redo att lyssna på våra västerländska kollegor om de kommer med ytterligare en begäran om att organisera ett samtal” så länge Rysslands säkerhetsbehov beaktas. Och den 1 november sade Putin att ”nödvändiga villkor” skulle kunna uppstå som skulle vara en katalysator för samtal.

På den amerikanska sidan hade endast en röst nyligen offentligt uppmanat till att inleda förhandlingar:

General Mark Milley, ordföranden för stabscheferna för de olika vapenslagen. Enligt amerikanska tjänstemän har Milley ”vid interna möten argumenterat för att ukrainarna har uppnått ungefär så mycket som de rimligen kan förvänta sig på slagfältet innan vintern sätter in och att de därför bör försöka befästa sina vinster vid förhandlingsbordet”.

USA:s högsta general har inte gjort någon hemlighet av sin inställning. ”När det finns en möjlighet att förhandla, när fred kan uppnås, ta den”, förklarade Milley i ett offentligt tal i veckan.

I slutet av förra veckan rapporterade Wall Street Journal att fler medlemmar av Bidens administration höll med om den ståndpunkten:

Närsom Ukraina återtar Kherson, ser USA till diplomati innan vintern bromsar upp momentum.

De amerikanska vapensändningarna flödar, men tjänstemän i Washington ifrågasätter hur mycket territorium någon av sidorna kan vinna. Ukrainska städer, däribland Kiev, har släckt gatubelysningen för att spara energi efter ryska attacker mot kraftverk.

Höga amerikanska tjänstemän har börjat uppmuntra Kiev att börja tänka på fredssamtal, om vintern skulle stoppa dess framfart, efter att Ukraina återtagit Kherson i en av sina mest fantastiska triumfer under kriget.

Den nära förestående vintern – tillsammans med rädslan för en inflation som drivs av stigande energi- och livsmedelspriser, de miljarder dollar i vapen som redan pumpats in i Ukraina och de tiotusentals förlusterna på båda sidor – har fått Washington att tala om en potentiell vändpunkt i kriget, som nu är inne på sin nionde månad.

Faktum är att ”väst” börjar få ont om ammunition som det kan leverera till Ukraina. Därför köper USA 100 000 granater av 155 mm artilleriammunition från Sydkorea:

”Förhandlingar pågår mellan USA och koreanska företag om att exportera ammunition för att kompensera för bristen på 155 mm ammunitionslager i USA”, sade ministeriet. Pentagon sade i ett uttalande att man har varit ”i diskussion” om ”potentiell försäljning” av ammunition  till USA från Sydkorea.

Men uttalanden från Sydkorea och USA klargör att affären, som har varit på gång i flera månader, ännu inte har slutförts. Försäljning av så mycket artilleriammunition är mycket känsligt för Sydkorea, särskilt med tanke på den senaste tidens missiluppskjutningar och vapentester som Nordkorea genomfört.

Att kalla 100 000 artillerigranater för ett ”stort förråd” är ett skämt. Det är kanske mindre än vad den ryska armén spenderar på två dagar.

”Väst” har för närvarande inte längre den industriella kapaciteten att tillverka de produkter som behövs i ett långt högintensivt krig. Man skulle kunna återuppbygga den kapaciteten, men det skulle kräva enorma summor pengar och långsiktiga åtaganden för att köpa betydande mängder av sådana produkter.

Utan en stadig tillförsel av enorma mängder ammunition är den ukrainska armén slut.

Biden-administrationen har nu bekräftat att CIA-chefen Burns har träffat Naryshkin. Men den ljuger om innehållet i samtalen:

William J. Burns, chef för Central Intelligence Agency, träffade sin ryska motsvarighet i Turkiet på måndagen, för att varna Ryssland för att använda kärnvapen i Ukraina, sade en talesman för Vita huset.

Det nationella säkerhetsrådet sade att Burns möte i Ankara inte på något sätt syftade till att förhandla eller diskutera någon lösning på kriget i Ukraina. Ukraina informerades i förväg om resan, sade talesmannen.

President Biden har insisterat på att Ukraina, och inte USA, kommer att diktera om och när förhandlingar inleds för att avsluta kriget.

Ryssland har inte hotat med att använda kärnvapen. Det finns ingen anledning för Ryssland att göra det och många goda skäl att avstå från att använda dem. Det skulle framför allt alienera Kina och andra ryska allierade.  Det var faktiskt USA som planterade skrämselhistorier om kärnvapen i ett annat av sina försök att smutskasta Ryssland. USA vet naturligtvis att det inte finns någon risk för att Ryssland skulle använda kärnvapen och det är troligt att Burns inte ens nämnde dem.

Det finns tillräckligt med andra problem. Elsituationen i Ukraina förvärras i takt med att vädret blir kallare. Ungefär 40-50 procent av 330 kilovolt-nätet är ur funktion och mer av det kommer att falla ur.

Vad USA behöver är mer tid för Ukraina att reparera skadorna och för produktion och leverans av fler vapen och ammunition. De behöver en paus i kriget. Det kan mycket väl hoppas på ett slags vapenvila under vintern. Det är högst troligt att Burns åkte till Ankara för att tala om detta.

Säkerligen har Biden-administrationen inget intresse av att avsluta kriget. Den håller på att inrätta ett högkvarter i Tyskland där en trestjärnig general och hans högkvarterspersonal kommer att leda USA:s insatser i USA:s proxykrig mot Ryssland. Man hävdar att det nya kommandot kommer att ansvara för att förse Ukraina med materiel. Det är osannolikt att det är sant:

Och generalen behöver inte en stab på 300 personer i högkvarteret för att göra en revision. Det är en stab för krigshögkvarteret. USA kommer att gå i krig mot Ryssland om inte det amerikanska folket kan komma på något sätt att stoppa det! Högkvarteret betyder att USA planerar för ett mycket långt och större krig.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har sagt att en rysk seger i konflikten i Ukraina skulle innebära ett nederlag för Nato och att man inte kan tillåta ett sådant resultat.

Om man inte kan tillåta att något som redan är i stort sett säkerställt händer, måste man göra något mycket allvarligt för att förhindra den utgången. Nato är inte tillräckligt enat för att gå i krig. Men chanserna för en direkt konflikt ökar för varje dag som går. Det kommer att överlåtas till USA och vissa östeuropeiska länder att skicka egna trupper till Ukraina.

Den amerikanska allmänheten är ännu inte redo för ett sådant steg och det kommer att ta mer tid att nå dit.

Det är ytterligare en anledning till att USA vill pausa kriget för tillfället. Men det är osannolikt att Ryssland faller för en sådan bluff. Ett eldupphör skulle göra det möjligt för den ukrainska militären att återfå lite styrka och bygga upp fler försvarslinjer.

Efter sin mobilisering av reservister i september kommer Ryssland snart att ha de tillgängliga styrkor som är nödvändiga för att bryta igenom de ukrainska frontlinjerna, för att sedan storma igenom och attackera djupt bakom dessa linjer. Så snart marken fryser kommer den att vara redo att gå i gång. Varje paus nu skulle göra ett senare drag svårare.

Det kommer inte att bli någon vapenvila nu, men samtalen är bra ändå. Båda sidor bör göra sitt bästa för att hålla dem igång.

Ryssland har begärt en hel del: att Nato skall dra sig tillbaka till sina positioner från 1997, att fyra oblast i Ukraina skall bli delar av Ryssland och en garanti för att Ukraina aldrig kommer att gå med i Nato. USA är verkligen inte villigt att acceptera dessa villkor – åtminstone inte ännu.

Det kommer att krävas tid och många fler samtal för att USA skall komma till sans och göra de eftergifter som krävs för att avsluta konflikten.

Det kommer också att krävas att den ukrainska militären, och alla som ansluter sig till den, besegras på slagfältet. Ryssland kan göra det om det koncentrerar sig på den insatsen.