Kriget i Ukraina är dödsstöten för Nato

President Vladimir Putin talar vid ett utvidgat möte för styrelsen för Rysslands försvarsministerium 21 december i Moskva. Bild: Indianpunchline. 

https://www.indianpunchline.com/ukraine-war-tolls-death-knell-for-nato/

Kriget i Ukraina är dödsstöten för Nato

Det avgörande ögonblicket i USA:s president Joe Bidens presskonferens i Vita huset i onsdags, under president Zelenskys besök, var hans virtuella erkännande att han är begränsad i proxykriget i Ukraina, eftersom de europeiska allierade inte vill ha ett krig med Ryssland.

För att citera Biden: ”Nu säger ni: ’Varför ger vi inte bara Ukraina allt som finns att ge?’. Det finns två anledningar. För det första finns det en hel allians som är kritisk till att stanna hos Ukraina. Och idén att vi skulle ge Ukraina material som är fundamentalt annorlunda än det som redan finns där skulle ha en möjlighet att bryta upp Nato och bryta upp Europeiska unionen och resten av världen… Jag har tillbringat flera hundra timmar ansikte mot ansikte med våra europeiska allierade och statscheferna i dessa länder och förklarat varför det var i deras intresse att fortsätta att stödja Ukraina… De förstår det helt och hållet, men de är inte ute efter att gå i krig med Ryssland. De är inte ute efter ett tredje världskrig.”

Biden insåg vid det laget att ”jag förmodligen redan sagt för mycket” och avslutade abrupt presskonferensen. Han glömde förmodligen att han uppehöll sig vid den västerländska enhetens bräcklighet.

Hela poängen är att det västerländska kommentatorsfältet i stort sett glömmer bort att Rysslands centrala agenda inte handlar om territoriell erövring – även om Ukraina är avgörande för ryska intressen – utan om Natos expansion. Och detta har inte förändrats.

Då och då återkommer president Putin till det grundläggande temat att USA konsekvent syftade till att försvaga och splittra Ryssland. Så sent som 21/12 åberopade Putin kriget i Tjetjenien på 1990-talet – ”användningen av internationella terrorister i Kaukasus, för att göra slut på Ryssland och splittra Ryska federationen… De [USA] hävdade att de fördömde al-Qaida och andra brottslingar, men de ansåg ändå att det var godtagbart att använda dem på Rysslands territorium och tillhandahöll dem alla typer av stöd, inklusive material, information, politiskt och annat stöd, särskilt militärt stöd, för att uppmuntra dem att fortsätta att kämpa mot Ryssland”.

Putin har ett fenomenalt minne och skulle ha anspelat på Bidens noggranna val av William Burns som sin CIA-chef. Burns var Moskvas ambassads kontaktperson för Tjetjenien på 1990-talet! Putin har nu beordrat en landsomfattande kampanj för att utrota de enorma tentakler som den amerikanska underrättelsetjänsten planterat på rysk mark för intern subversion. Carnegie, som en gång leddes av Burns, har sedan dess stängt sitt Moskvakontor och den ryska personalen har flytt till väst!

Ledmotivet för det utvidgade mötet med försvarsministeriets styrelse i Moskva på onsdagen, som Putin talade till, var den djupa verkligheten att Rysslands konfrontation med USA inte kommer att sluta med ett krig i Ukraina. Putin uppmanade de ryska toppcheferna att ”noggrant analysera” lärdomarna från konflikterna i Ukraina och Syrien.

Putin sade också: ”Vi kommer att fortsätta att upprätthålla och förbättra kärnvapentriadens stridsberedskap. Det är den viktigaste garantin för att vår suveränitet och territoriella integritet, vår strategiska paritet och den allmänna styrkebalansen i världen bevaras. I år har nivån av modern beväpning i de strategiska kärnvapenstyrkorna redan överskridit 91 procent. Vi fortsätter att upprusta regementena i våra strategiska missilstyrkor med moderna missilsystem med Avangard hypersoniska stridsspetsar.”

Likaså föreslog försvarsminister Sergej Shoigu vid onsdagens möte en militär uppbyggnad ”för att stärka Rysslands säkerhet”, inklusive:

Skapandet av en motsvarande grupp av styrkor i Rysslands nordvästra del för att motverka Finlands och Sveriges inträde som Nato-medlemmar;
Skapande av två nya motoriserade infanteridivisioner i regionerna Kherson och Zaporozhya samt en armékår i Karelen, som vetter mot Finlands gräns;
Uppgradering av sju motoriserade infanteribrigader till motoriserade infanteridivisioner i de västra, centrala och östra militärdistrikten samt i Norra flottan;
Tillägg av ytterligare två luftangreppsdivisioner i de luftburna styrkorna;
Tillhandahållande av en sammansatt flygdivision och en arméflygbrigad med 80-100 stridshelikoptrar inom varje kombinerad armé (stridsvagnsarmé);
Inrättande av ytterligare tre luftdivisionskommandon, åtta bombflygregementen, ett jaktflygregemente och sex arméflygbrigader;
Inrättande av fem distriktsartilleridivisioner samt supertunga artilleribrigader för att bygga upp artillerireserver längs den så kallade strategiska axeln;
Skapande av 5 marina infanteribrigader för marinens kusttrupper, baserade på de befintliga marina infanteribrigaderna;
Ökning av de väpnade styrkorna till 1,5 miljoner anställda, varav 695 000 personer tjänstgör på kontrakt.

Putin sammanfattade: ”Vi kommer inte att upprepa det förflutnas misstag… Vi kommer inte att militarisera vårt land eller militarisera ekonomin... och vi kommer inte att göra saker som vi egentligen inte behöver, på bekostnad av vårt folk, ekonomin och den sociala sfären. Vi kommer att förbättra de ryska väpnade styrkorna och hela den militära komponenten. Vi kommer att göra det lugnt, rutinmässigt och konsekvent, utan brådska.”

Om de neokonservativa i förarsätet i Beltway som ville ha en kapprustning har fått den nu. Det paradoxala är dock att detta kommer att skilja sig från den bipolära kapprustningen under kalla krigets era.

Om USA:s avsikt var att försvaga Ryssland innan man konfronterade Kina, fungerar det inte på det sättet. Istället blir USA låst i en konfrontation med Ryssland och banden mellan de två stormakterna befinner sig på en brytpunkt. Ryssland förväntar sig att USA ska rulla tillbaka Natos expansion, vilket man lovade det sovjetiska ledarskapet 1989.

De neokonservativa hade förväntat sig en ”win-win”-lösning i Ukraina: Ett försvagat Ryssland som på 1990-talet famlar efter en ny start, en konsolidering av den västerländska enigheten under ett triumferande USA, en massiv förstärkning av den kommande kampen med Kina om överhöghet i världsordningen och ett nytt amerikanskt århundrade under den ”regelbaserade världsordningen”.

Men i stället visar sig detta vara ett klassiskt Zugzwang (”tvingande drag” ungefär) i slutspelet – för att låna från tysk schacklitteratur – där USA är tvunget att göra ett drag i Ukraina, men vilket drag det än gör kommer det bara att försämra dess geopolitiska ställning.

Biden har förstått att Ryssland inte kan besegras i Ukraina och att det ryska folket inte heller är på humör för ett uppror. Putins popularitet är mycket hög, eftersom de ryska målen i Ukraina stadigt förverkligas. Biden får alltså kanske en vag känsla av att Ryssland inte precis ser saker och ting i Ukraina som en binär fråga om seger och nederlag, utan rustar sig för den långa vägen för att en gång för alla reda ut Nato.

Vitrysslands omvandling till en ”kärnvapenkapabel” stat är ett djupgående budskap från Moskva till Bryssel och Washington. Biden kan inte missa det. (Se min blogg NATO nuclear compass rendered unavailing, Indian Punchline, 21 december 2022. https://www.indianpunchline.com/nato-nuclear-compass-rendered-unavailing/

Logiskt sett skulle det alternativ som står öppet för USA vid denna tidpunkt vara att dra sig ur. Men det blir ett förkastligt erkännande av nederlag och kommer att innebära dödsstöten för Nato, och Washingtons transatlantiska ledarskap går om intet. Ännu värre är att västeuropeiska stormakter – Tyskland, Frankrike och Italien – kan börja söka efter ett modus vivendi med Ryssland. Framför allt, hur kan Nato överhuvudtaget överleva utan en ”fiende”?

Det är uppenbart att varken USA eller dess allierade är i stånd att utkämpa ett kontinentalt krig. Men även om de är det, hur är det då med det framväxande scenariot i Asien och Stillahavsområdet, där det gränslösa partnerskapet mellan Kina och Ryssland har lagt till ett spännande lager i geopolitiken?

De neokonservativa i Beltway har bitit av mer än vad de kunde tugga.

Deras sista kort kommer att vara att driva på för ett direkt amerikanskt militärt ingripande i kriget i Ukraina under en ”koalition av villiga”.