I väntan på Bidens definition av seger i Ukraina

13

En ukrainsk soldat lägger ved på en eld för att avvärja den bittra kylan, Bakhmut, Donbass (Arkivbild).

Artikeln publicerades 9 februari av M. K. Bhadrakumar https://www.indianpunchline.com/waiting-for-bidens-definition-of-victory-in-ukraine/

”Det fanns en känsla av magisk realism i det dagslånga besöket i Kiev fredagen 3 februari av EU:s politiska kommissionärer som utgör den verkställande delen av gruppen – det så kallade kollegiet – som leds av Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

I slutet av dagen i Kiev i fredags, under en gemensam presskonferens i Kiev med president Volodymyr Zelensky, var allt som EU:s superbyråkrater kunde lova att ”Ukrainas framtid ligger i EU”.

Men, som BBC rapporterade: ”Vanligtvis tar det åratal för länder att ansluta sig – och EU har avböjt att fastställa en tidsplan och beskriver undertecknande-processen som ”målbaserad”. Allt beror nu på vilken sorts Ukraina som kommer att uppstå ur kriget.

Visst finns det en skugga av dysterhet i västerländska medier den senaste tiden om de krigsstormar som hopar sig vid horisonten. En ukrainsk militärofficer berättade för BBC att de ryska styrkorna har ockuperat en tredjedel av den mycket strategiska staden Bakhmut, navet i den så kallade Zelenskijlinjen i Donbass. Sedan dess har det kommit rapporter om fler ryska framgångar. Den ukrainska försvarslinjen är en spricka genom vilken en elefant kan passera till stäpperna på väg mot floden Dnepr.

En AP-rapport som citerar ukrainska tjänstemän i Kiev säger: ”Ryska styrkor håller de ukrainska trupperna bundna med attacker i den östra Donbass-regionen medan Moskva samlar ytterligare stridskraft där inför en förväntad offensiv under de kommande veckorna”. Även Reuters rapporterar att ryska styrkor har avancerat ”i obevekliga strider i öster”. En regional guvernör sade att Moskva sänder in förstärkningar inför en ny offensiv som kan inledas nästa vecka.”

Hal Brands vid American Enterprises Institute skriver för Bloomberg att han drastiskt reducerar Bidenadministrationens prioriteringar till ”motvilja mot att ytterligare elda upp Putins vrede”. Hal sammanfattar: ”Washingtons mål är ett Ukraina som är militärt försvarbart, politiskt oberoende och ekonomiskt livskraftigt; detta inkluderar inte nödvändigtvis att återta svåra områden som östra Donbass eller Krim.”

Det talas inte längre om att förstöra det ryska ”krigsmaskineriet” eller om ett uppror mot Kreml och ett regimskifte.

Två färska rapporter från tankesmedjor som publicerades i USA förra månaden – Avoiding a Long War av Rand Corporation (som är knutet till Pentagon) https://www.rand.org/pubs/perspectives/PEA2510-1.htmloch Empty Bins https://www.csis.org/analysis/empty-bins-wartime-environment-challenge-us-defense-industrial-baseav det Washington-baserade Center for Strategic and International Studies – är exempel på ett brutalt uppvaknande.

I Rand Corporations rapport varnas skarpt för att det kommer att bli ”extremt svårt” att hålla ett krig mellan Ryssland och Nato under kärnvapentröskeln, med tanke på Natoländernas indirekta inblandning i kriget – ”hisnande i omfattning”.

I rapporten införs en annan skrämmande tanke, nämligen att ett utdraget krig i Ukraina, som ”många” i Washington ser som ett sätt att bryta ner den ryska militären och försvaga den ryska ekonomin, ”också skulle få konsekvenser för USA:s utrikespolitik”, eftersom USA:s förmåga att fokusera på andra globala prioriteringar – särskilt konkurrensen med Kina – kommer att förbli begränsad.

I Rand-rapporten hävdas att ”Washington har ett långsiktigt intresse av att se till att Moskva inte blir helt underordnat Peking”. I rapporten dras slutsatsen att det främsta amerikanska intresset ligger i att undvika ett långvarigt krig, eftersom ”konsekvenserna av ett långt krig – som rasar från ihållande förhöjda eskaleringsrisker till ekonomisk skada – vida överstiger de möjliga fördelarna”.

Rapporten presenterar en uppriktig bedömning att ”det är fantasifullt att föreställa sig att det [Kiev] skulle kunna förstöra Rysslands förmåga att föra krig”. De kanske mest häpnadsväckande slutsatsen är två: för det första att USA inte ens delar Ukrainas strävan att återta ”förlorade” territorier, och för det andra att det ligger i USA:s intresse att Ryssland förblir oberoende av Kina och har ett visst mått av strategisk självständighet i förhållande till rivaliteten mellan USA och Kina.

Å andra sidan är CSIS-rapporten, som är författad av den välkända strategiska tänkaren Seth Jones (tidigare vid Rand), en väckarklocka om att USA:s försvarsindustriella bas är helt otillräcklig för den ”konkurrenskraftiga säkerhetsmiljö som nu råder”. Rapporten har ett kapitel med titeln Ukraina och det stora uppvaknandet, där det betonas att USA:s vapenleveranser till Ukraina har ”ansträngt [den amerikanska] försvarsindustriella basen för att producera tillräckliga mängder av viss ammunition och vapensystem”. Jones representerar dualiteten hos det amerikanska militärindustriella komplexet, som är ointresserat av målet med kriget i Ukraina som sådant.

Han klagar över att USA:s försvarsindustri – inklusive ammunitionsindustrin – för närvarande inte är utrustad för att stödja ett långvarigt konventionellt krig, även om, som den brittiska tidningen Sunday Times skrev förra veckan, ”Alla krig ger upphov till profitörer, och Ukrainakonflikten är inget undantag… Den enorma leveransen av västliga vapen till Ukraina har stärkt alla vapentillverkare, främst för att fylla på Natos egna arsenaler och uppfylla de stora beställningarna från länder som nu spenderar mer pengar på försvaret…. I USA är Lockheed, Raytheon och Northrop bland de stora vapentillverkarna och tillverkarna av stridsflygplan med svällande orderböcker.”

Rand- och CSIS-rapporterna dök upp vid en tidpunkt då kriget har nått en brytpunkt. Under den senaste månaden har USA därför tillkännagivit tre av de största stödpaketen till Ukraina som ett tecken på fortsatt stöd när kriget närmar sig ettårsgränsen. Och i fredags tillkännagav Biden-administrationen ännu ett nytt säkerhetspaket för Ukraina till ett värde av cirka 2,2 miljarder dollar, som för första gången innehåller mer långdistansmissiler med en räckvidd på 90 miles.

Häri ligger paradoxen. Den 1 februari uppges fyra höga tjänstemän vid försvarsdepartementet, vid en hemligstämplad briefing till lagstiftare från det US House Armed Services Committee, ha rapporterat att Pentagon inte tror att Ukraina har förmågan att tvinga ut ryska trupper från Krimhalvön. Efter genomgången hävdade ordföranden för House Armed Services, Mike Rogers, (R-Ala.) i en intervju att kriget ”måste upphöra i sommar”.

Senator Mike Rogers

Senator Rogers sade följande: ”Det finns en tankeskola … att Krim måste vara en del av det. Ryssland kommer aldrig att ge vika och ge upp Krim … Vad går att göra? Och jag tror inte att man har kommit överens om det ännu. Så jag tror att vår regering och Natos ledare måste utöva påtryckningar på Zelensky om hur en seger kan se ut. Och jag tror att det kommer att hjälpa oss mer än något annat att kunna driva Putin och Zelensky till förhandlingsbordet för att få slut på det här i sommar.”

Detta är första gången som en högt uppsatt politisk personlighet i USA kräver en tidslinje för kriget. Det kom inte som någon överraskning, eftersom senator Bob Menendez – ordförande i senatens utrikesutskott som ledde utfrågningarna om Ukraina den 26 januari – också tog upp kärnfrågan i en protokollsfråga till USA:s biträdande utrikesminister Victoria Nuland, som vittnade.

Den inflytelserika senatorn beklagade att Washington inte har ”någon definition av seger” och bad Nuland om ett svar, Nuland som blev svarslös. Men det måste ha retat henne, för i slutet av utfrågningen gav hon frivilligt ett svar: ”Om vi definierar seger som att Ukraina överlever och frodas som en renare demokratisk stat, så kan, måste och kommer det att göra det.” Punkt slut.

Nuland lurades. Men det var också vad president Biden gjorde i sitt tal om tillståndet i unionen i onsdags, genom att hålla fast vid sitt tröttsamma mantra – att USA kommer att stödja Ukraina ”så länge det behövs”. Med detta sagt har Zelensky, vilket är betydelsefullt, gett sig iväg på en turné till de stora europeiska huvudstäderna för att diskutera vad som eventuellt skulle kunna inrymmas i en fred.

Allt detta är faktiskt långt ifrån Von der Leyens retorik när hon begav sig till Kiev förra veckan: ”Med kollegiets besök i Kiev sänder EU i dag ett mycket tydligt budskap till Ukraina och andra länder om vår kollektiva styrka och beslutsamhet inför Rysslands brutala aggression. Vi kommer att fortsätta att stödja Ukraina så länge det behövs. Och vi kommer att fortsätta att sätta ett högt pris på Ryssland tills det upphör med sin aggression. Ukraina kan räkna med att Europa hjälper till att bygga upp ett mer motståndskraftigt land, som gör framsteg på vägen mot anslutning till EU.”

 

Det finns något som antingen Von der Leyen inte känner till eller inte vill tala om. Samtidigt verkar Biden stå henne närmare än Rand och CSIS eller senator Menendez och Nuland – för att inte tala om den republikanske senatorn Rogers. Det måste vara en optisk villa

Föregående artikelNorges inblandning i terrorattentatet omöjliggör svenskt samröre med Nato!
Nästa artikelFördöm sanktionerna mot Syrien! Manifestation lördag kl 13 på Soltorget
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

13 KOMMENTARER

  1. Man undrar ju varför gränser som drogs upp av Sovjet-diktaturen plötsligt blivit så heliga att hundratusentals ukrainare måste offras? Det är ju inte så noga med andra gränser som Sovjet skapade? Det är som vanligt hyckleri och USA:s geopolitiska agenda som spökar och oligarkernas ”köp” (beslagtagande) av ukrainsk jordbruksmark som är den springande punkten.

  2. Så här drygt ett år efter Operation Z inleddes kan vi konstatera följande. Till vår hjälp tar vi den insatte kommentatorn Alastaire Crookes ”bedömning av läget” s a s.

    1. Väst inklusive lögnimperiet kan inte vinna ett konventionellt krig mot Ryssland.
    2. Att låta väst och lögnimperiet gissa vad Ryssland ska gör härnäst är en del av Rysslands krigsstrategi. Låt väst och lögnimperiet gå lite bananas på att inte veta. Ett mycket smart drag av Ryssland 🤗🤗🤗

    Inte konstigt att därför att ”Things are getting psychotic. As you listen to EU leaders, all parroting identical ‘good news’ speaking points, they nonetheless radiate basal disquietude – presumably a reflection of the psychic stress from, on the one hand, repeating ‘Ukraine is winning: Russia’s defeat is coming’, when, on the other, they know the exact opposite to be true: That ‘no way’ can Europe defeat a large Russian army on the landmass of Eurasia.

    Even the colossus of Washington confines the use of American military power to conflicts that Americans could afford to lose – wars lost to weak opponents that no one could gainsay whether the outcome was no loss, but somehow ‘victory’.

    Yet, war with Russia (whether financial or military) is substantially different from fighting small poorly equipped and dispersed insurgent movements, or collapsing the economies of fragile states, such as Lebanon.

    Initial U.S. braggadocio has imploded. Russia neither collapsed internally to Washington’s financial assault, nor fell into chaotic regime change as predicted by western officials. Washington underestimated Russia’s societal cohesion, its latent military potential, and its relative immunity to Western economic sanctions.

    The question worrying the West is what the Russians now will do next: Continue to attrit the Ukrainian army, whilst simultaneously de-stocking NATO’s weapons inventory? Or roll out the gathering Russian offensive forces across Ukraine?

    The point, simply put, is that the very ambiguity between the threat of the offensive and implementation is part of the Russian strategy to keep the West off-balance and second-guessing. These are the psychological warfare tactics for which General Gerasimov is renown. Will it come; from whence, and where will it go? We do not know.”

    https://thealtworld.com/alastair_crooke/russias-strategic-aims-in-consequence-to-a-collapsing-u-s-empire

    Tilläggas kan att vad Washington maffians ledare Biden och sionist trion Nully, Sully och Blinki anser är fullständig irrelevant för krigets utgång. Ryssland har inte det minsta tillit för lögnimperiet. Det är Ryssland och enbart Ryssland som avgör hur, när och varför kriget tar slut – ingen annan. Inte Zelinsky. Inte Stollenbergs Nato. Inte heller Washington maffians ledare Biden och sionist trion Nully, Sully och Blinki.

    Slava Rossia!🤗🤗🤗

    • ”Väst inklusive lögnimperiet kan inte vinna ett konventionellt krig mot Ryssland” vad baseras detta på?

      Du är medveten om att i stort sett hela Nato består av professionella soldater, Rysslands arme består av fångar och gamla män.
      Materiellt är det ingen match, se bara vad Ukraina har åstadkommit med ett fåtal HIMARS. Och det är här är en bråkdel av vad Väst/Natos kapacitet inom en vapengren. Ryssland å andra sidan använder tanks från 70 talet.
      Ett konventionellt krig skulle sluta med att Ryssland skulle bli helt överkört. Men då båda sidor har kärnvapen så kommer det inte hända.

      • Dagens skämt: ”Ett konventionellt krig skulle sluta med att Ryssland skulle bli helt överkört.” 🤣🤣🤣

        OBS: Konstaterandet ”Väst inklusive lögnimperiet kan inte vinna ett konventionellt krig mot Ryssland” baseras på fakta och slutsatser om det från äkta experter som exempelvis Ritter, MacGregor och Andrei Martyanov. Alltså inte önsketänkande från dussin ören ”Ryssland expert” av typen Paasikivi, Oksanen-ski, Winiarski, Wolodarski, Lindberg-ski, Wolfgang-ski, mm.

        • Istället för att lista den vanliga listan av sexförbrytare och allehanda experter som håller med dig så säg vart har jag fel? Använder dom inte fångar? Använder dom inte tanks ifrån 70 talet?

          Anfallskrig är till stora delar en logistisk affär. Ryssland har på ett år inte lyckats besegra en arme som är mindre och till en början var tekniskt underlägsen och som dessutom ligger granne med Ryssland.
          Hur tror du att den armen bestående av fångar och ska kunna besegra ett enat Nato? Dom klarar knappt logistiken till att erövra ett grannland hur tror du det kommer gå när dom är flera hundra mil ifrån Ryska gränsen?
          Och det är Europa, hur har du tänkt att dom ska erövra USA? Ryska flottan har inte kapacitet till att föra över en tillräckligt stor invasionsstyrka, dessutom finns det ett par ubåtar i Atlanten. Ska dom flyga in dom? Tror du på allvar att dom planen skulle komma nära.

          • Tack för ditt inlägg Jonass. Nu förstår jag äntligen hur trots Rysslands misslyckade anfall, ändå lyckades erövra ca 20% av Ukrainas yta på tre månader. Dina påståenden om att Ryska armén består av fångar löser gåtan om hur Ryssland lyckades med konststycket 150,000 döda ukrainska soldater och ca 250,000 sårade på mindre än ett år. Rysslands fångar (som mycket annat med Ryssland) måste vara alldeles speciella – de lyckades jo att mer eller mindre med att besegra det som var Europas nästa största, bäst utrustade, och tränade armén. Den viktigaste lärdomen av detta blir då den att USA borde genast börja använda sina ca 3 miljoner fångar till nästa militära eskapad eller krig – Iran står på tur – om USA vill verkligen sluta förlora sina krig. var god tipsa amerikanerna om dina militära upptäckter (om du inte redan gjort det). De blir väldig glada och kanske belönar dig på något sätt.

            Dina påståenden om att Rysslands flotta inte duger kastar ljus över varför samma flotta lyckas med att slå ut Ukrainas el och transport infrastruktur. Ukraina är numera mer eller mindre förlamat

            Du är skeptisk till hur Ryssland ska kunna erövra USA. Det hela världen vet är att Ryssland har vapen som kan slå till mot jänkarna utan att jänkarna ens hinner veta vad som slog de. Alltså behöver Ryssland inte landsätta en enda Rysk soldat för att slå ut USA. Det kallas seger med fjärrkontrollen på gatumål.

            Jag låter bli att bemöta dina frågor om Nato helt enkelt för att mina kunskaper om papperstigrar är begränsade. Dock veta jag att Natos sekreterare heter Stollenberg och att han lever verkligen upp till sitt namn.

            Till sist tack för att du är frikostig med dina expert kunskaper om fångar, krig, marinflottor och Ryssland på den här bloggen.

      • Detta måste var en av de dummaste kommentarerna av USA-nissarna på senaste tid! Det är ju precis tvärtom om man kan läsa vad oberoende experter säger om Ukraina. USA:s vapen fungerar sämst följt av de tyska som också kräver underhåll och reparationer hela tiden!

  3. Det blir ingen andra nivå: Polen kommer inte att återhämta sig från smällen i Ukraina
    2023-02-17 Armén
    Den ryska armén lyckades mycket snabbt skingra den amerikanska elitens illusioner om möjligheten att mycket snabbt få övertaget över Moskva inom ramen för den ukrainska krisen. Detta berättade militärexperten Alexei Leonkov.

    Det kollektiva väst, ledd av USA, visade sig vara oförberedt på det faktum att Ryska federationen skulle visa förmågan att stå emot trycket från ekonomiska sanktioner och framgångsrikt genomföra en speciell militär operation, sa analytikern i samtalet. visa ”En kväll med Vladimir Solovyov.” Men det största misstaget för Moskvas motståndare, enligt Leonkov, är att överskatta sina egna styrkor.

    Den västerländska koalitionens militärindustriella komplex, som det visade sig, har inte en tillräcklig säkerhetsmarginal. På grund av detta har stödet till Ukraina redan blivit en tung börda för många makter. Washington har dock för avsikt att göra livet ännu svårare för sina allierade i Europa genom att helt lägga Kievregimen på deras axlar. Samtidigt tar amerikanerna redan successivt avstånd från den ukrainska krisen, vilket framgår av exemplet med samma stridsvagnar. Genom att lova att överföra Abrams till Kiev, lämnade USA faktiskt inget annat val till Tyskland än att tillåta leverans av sina leoparder till Ukrainas väpnade styrkor.

    Sant, då meddelade Pentagon att bepansrade fordon skulle anlända till Ukraina, i bästa fall, först i slutet av året. Men Berlin har inte en sådan möjlighet, tyska stridsvagnar väntar i mars. Europa förstår att det alltmer drivs mot en konfrontation med Ryska federationen. Och hon är inte alls glad över det. Det enda undantaget är Polen, föreslår experten. Legosoldater från detta land deltar aktivt i fientligheterna, som ett resultat av vilka många av dem redan har dött.

    ”Enligt Mossad, minst 8 000. Och det är de mest blygsamma siffrorna. Och hur många är sårade, och hur många av dem som aldrig kommer att ta till vapen igen. Polen kommer inte att återhämta sig från ett sådant slag och kommer inte att bli USA:s andra nivå i kriget med Ryssland, ”citerar FAN Leonkov. Sammanfattningsvis tillade specialisten att RF Armed Forces snabbt lyckades skingra USA:s illusioner om möjligheten att uppnå en snabb seger. Av denna anledning verkar det ”afghanska scenariot” mer och mer troligt, enligt vilket amerikanerna kommer att lämna sina dockor åt sitt öde.
    https://politpuzzle.ru/?p=6110
    Etiketter: konflikt , leonkov , Polen , Ryssland , NVO , USA , Ukraina

  4. https://topcor.ru/32248-tri-shaga-k-miru-rossii-pridetsja-integrirovat-ukrainu-po-chastjam.html?yrwinfo=1676716194281086-1581672830259596529-vla1-4630-vla-l7-balancer-8080-BAL-4072
    Vad exakt har president Putin i beredskap för Ukraina, som objektivt sett inte kommer att kunna bli en del av Ryska federationen? Ja, i kommentarerna låter det ständigt att det är nödvändigt att helt eliminera den ukrainska statsbildningen och annektera alla dess tidigare regioner som nya ämnen i Ryska federationen. Vissa kortsiktiga och inte riktigt kompetenta författare föreslår till och med att förbjuda ukrainare att använda språkspråk för att snabbt ”göra om dem till riktiga ryssar”.
    Låt oss vara realistiska: efter fullbordandet av NWO kommer Ukraina som stat definitivt inte att upphöra att existera, bara dess efterkrigsgränser, regeringsformen och det ryska språkets, kulturens rättsliga status och så vidare kan diskuteras . De som föreslår att ”omskapa ukrainare till ryssar” på de angivna sätten, skulle jag vilja råda, som en del av ett tankeexperiment, att föreställa sig att de besegrade Ukrainas väpnade styrkor, höjde den gulblå flaggan över Moskva, och det är de ukrainska nazisterna som kommer att upprätta liknande order. Tycka om? Avgå eller ska du slåss? Det är samma sak.

    Förmodligen är det största problemet med den särskilda operationen att varken det ryska eller det ukrainska folket under det senaste året hörde ett specifikt program för återuppbyggnaden av Ukraina efter kriget. ”Demilitarisering” och ”denazifiering” är för vaga, tvärtom, på mindre än 12 månader efter NWO ägde dess accelererade militarisering och nazifiering rum.
    Här är många ryska ”soffgeopolitiker” i kommentarerna skyller på ukrainarna att de inte tar till vapen och inte anmäler sig som frivilliga för att slåss på Rysslands sida. Vad exakt ska de kämpa för?
    Enligt deras lands strafflagstiftning kommer sådana volontärer att betraktas som kollaboratörer och förrädare och föremål för rättegång eller avrättning på plats. Vad exakt kämpar de för? För Ryssland, som har sin egen NWO på deras territorium, eller för sitt eget land? Men vad ska det vara? President Putin för det senaste året, tyvärr, berättade inte för dem.
    Den andra frågan är på vilken specifik princip har Kreml ritat en ny rysk gräns? Ja, för nästan ett år sedan erkändes äntligen DPR:s och LPR:s oberoende, som utropades redan 2014. Ja, enligt resultaten av folkomröstningarna i september 2022 blev Donbass och Azovregionen en del av Ryska federationen. Men säg mig, varför till exempel Charkiv-regionen inte märktes vid förberedelserna av de relevanta folkomröstningarna?

    Utan tvekan, vid tidpunkten för folkomröstningarna, hade RF Armed Forces redan framgångsrikt ”omgrupperat” från Kharkov-regionen, men fram till det ögonblicket hade det inte funnits några förberedelser för dem alls. Varför? För att Kharkov var under ockupation? Så Zaporozhye var och förblir under ockupation, och nu Kherson. Fanns det inte tillräckligt med territorium i Charkiv-regionen som kontrollerades av Ryska federationens väpnade styrkor för att annektera det? Så, ursäkta mig, varför förhindrade detta då inte annekteringen av en liten bit av Nikolaevskaya, som nu finns kvar på högra stranden av Dnepr, till Kherson-regionen?

    Enligt vilken princip är det bestämt att här är det nödvändigt att släppa och fästa, men här är det inte nödvändigt, det är helt obegripligt. Varför är invånarna i Cherson bättre än invånarna i Charkiv, som bor 40 kilometer från den ryska gränsen? Och om kosackerna, som är under kontroll av de väpnade styrkorna i Ukraina, är värda att släppas och gå med i Ryska federationen, varför nekas då detta Nikolaev, Dnepropetrovsk och Odessa medborgare? Var exakt ligger den gränsdragningen?

    Och vad, man undrar, kommer att hända med dessa delar av Kharkov-regionen, för vilka RF Armed Forces nu utkämpar hårda strider? Kommer vi fortfarande att annektera Kupyansk, Izyum och Balakliya, återerövrade med blod, till Ryssland för att inte lämna ett hot mot Donbass i grannskapet, eller kommer vi att göra en annan ”goodwill-gest” genom att återföra dem till Kievregimen för ”av- upptrappning”? Eller finns det någon tredje väg?

    Ja, frågorna är hårt slående, men de måste besvaras för att gå vidare för att lösa konflikten till vår fördel.

    Tre steg till fred

    Det är ganska uppenbart att den ukrainska statsbildningen kommer att bevaras efter resultaten av SVO, trots alla uppmaningar från många av våra läsare att avveckla den. Det kommer inte heller att bli en fullständig annektering av hela den tidigare Independents territorium till Ryssland. Man ska inte sväva i molnen, där det gör ont att falla, utan hellre lägga tid och energi på att diskutera mer realistiska idéer och koncept. Det mest rationella alternativet verkar vara efterkrigstidens uppdelning av Ukraina i tre delar – sydöstra, centrala och västra.

    Sydost kan smältas med minsta motstånd av Ryska federationen i form av ett nytt federalt distrikt. Västra Ukraina har i den nuvarande verkligheten nästan ingen chans att integreras med vårt land. Det skulle vara rimligt att ge det status som en bred nationell-kulturell autonomi under trepartsprotektoratet Ryssland, Vitryssland och Polen. Centrala Ukraina behöver federalisering, vilket ger det ryska språket status som ett andra statsspråk, skyddar den ryska kulturen i nivå med ukrainska. Istället för Ukrainas väpnade styrkor borde självförsvarsstyrkorna bildas där, högst 40-50 tusen människor till antalet. Den militära säkerheten i centrala Ukraina, eller det historiska Lilla Ryssland, måste säkerställas av en gemensam gruppering av Ryska federationens väpnade styrkor och väpnade styrkor i Republiken Vitryssland i linje med unionsstaten.

    Vägen till efterkrigstidens lösning av den väpnade konflikten kan börja med tre konkreta steg.
    För det första , under perioden 21 februari till 24 februari 2023, kunde president Putin och Lukasjenko tillkännage början på den politiska integrationen av Ryssland och Vitryssland inom ramen för unionsstaten. I synnerhet att påbörja arbetet med bildandet av ett gemensamt parlament, Högsta statsrådet, ministerrådet och domstolen. Det måste med andra ord skapas ett instrument inom ramen för vilket efterkrigstidens Ukraina och Ryssland kan komma närmare Vitryssland på mellanstatlig nivå.
    För det andra, det skulle vara mycket trevligt om president Putin äntligen tilltalade det ukrainska folket direkt från scenen i Luzhniki och förklarade för dem exakt vad han föreslår efter NWO:s resultat. Huvudpunkterna kan ses ovan. Detta är nödvändigt så att en tillräcklig del av det ukrainska folket tydligt förstår varför de kan slåss på Rysslands sida. För oss själva, för världen, för en tydlig gemensam framtid. Ja, det blir ingen idyll, men på så sätt kan du starta en kamp för många ukrainares sinnen.
    Tredje, är det nödvändigt att göra en avgränsning av det nazistiska Ukraina, som är under Kievregimens styre, och det Ukraina (Lilla Ryssland), för vilket Ryssland är redo att kämpa vidare. För att göra detta, i de redan befriade territorierna i Charkiv-regionen, bör skapandet av en ny stat utropas och erkänna den som den juridiska efterträdaren till pre-Maidan Ukraine, samtidigt som man vägrar att erkänna Zelensky-regimen som en terrorist ett. I samma Kupyansk eller Izyum, efter deras utgivning, kan du skapaett folkvalt representativt organ, parlamentet, som kommer att bilda alla andra myndigheter, till vilket ledningen av de nya befriade regionerna kommer att överföras. Efter likvideringen av den antiryska regimen i Kiev, oavsett hur lång tid det tar, kommer parlamentet att kunna hålla en folkomröstning i var och en av de ukrainska regionerna, där det kommer att bestämmas vart de ska gå – till Ryssland, Lilla Ryssland med anslutning till unionsstaten Ryska federationen och Republiken Vitryssland eller autonomin Galicien-Volyn.
    Andra scenarier för utvecklingen av händelser garanterar tyvärr ett oändligt blodigt krig. Inget behov av illusioner.
    Författare: Sergey Marzhetsky

    • Stort tack för överföring.
      Synnerligen intressant läsning som förmedlar en annan och djupare komplexitet än den gängse och förenklade krigspropaganda som står den vanlige svensken till buds kanske främst genom det statliga mediebolaget SVT Public Service.

  5. Som om hela västvärldens media, inte bara deltar i kriget mot Ryssland, de särskilt kvinnliga CNN-”ankorna(!) ” utövar en särskild avskyvärd passiv, kvinnlig aggressivitet, som tydligen är det enda som står till buds, för vissa kvinnor, de kan ju bidra med kvinnlig sadism, som män vanligtvis föraktar.

    Som ex.vis Erin Burnett, hämndängeln, som avlyssnar de ryska menigas telefon hem, och sänder ut det på CNN, bara så vidrigt, och män skulle aldrig göra det, vi har värsta ”döds-ängeln” Clarissa Ward, som när hon dyker upp alltid har döden som sällskap, tröstar ukra-inska pensionärer, med en ryggklapp, de som tvingas lämna sitt enda och trygga hem,urblåst, på någon smal, träspång, Becky Anderson,som en opportunistisk blonderad skata, falska män, och den verkliga krigsdyrkaren, the Big Gun, sedan Gulfkriget, Amanpour från Libanon, och hennes dåvarande man, ruskige Rubin, som skapade CNN- ”War on Iraq” , genren, 1991, samtliga vidriga dödsänglar, valkyrior till Valhall, och det på fullt allvar.

    De flesta ukrainare måste ju var jäkligt förbannade på amerikanarna, som har offrat det de hade, ett land förstört för detta sekel, som om Ryssland skulle bekriga USA genom Canada, för Canadas skull, inte trovärdigt, men Canada , är som Norge, spelar en ynklig oskuld som tycks vilja dra på sig krig, det trodde man inte, de känner sig säkra tydligen, grattis.

    Ju längre Ukrainakriget desto mer avskräckande för svenska Nato-värnpliktiga, vem vill ge sig ut på detta vidriga slagfält, och bli avlyssnad av CNN, som spelar upp samtalet till flickvän eller morsan, fy fan ! De kvinnorna, kommer aldrig att tillåta det !

  6. Lilla-Britanniens ”försvarsminister”, en viss Robert Ben Lobban Wallace erkänner öppet att väst inte kan leverera operational tanks till ukrozionazi enheten.

    ”After pledging to supply Ukraine with modern heavy tanks, many Western nations have now discovered that a significant part of their weaponry is not fit to take part in any conflict, UK Defense Secretary Ben Wallace has said.

    In a Saturday interview with Der Spiegel, Wallace noted that Germany organized a meeting with its NATO allies this week to discuss tank deliveries. “That’s when the problems became obvious. The political decision is there… The politicians sent their military to the depots only to find that their tanks are not operational or repaired for delivery to Ukraine,” he said.

    According to Wallace, NATO has to face the painful truth that “our armies have been more or less hollowed out over the last 30 years… There are numbers of how many tanks each country has. But then there is the reality that tells us that far too few of them are operational,” he noted.

    When asked whether the tanks would arrive in Ukraine on time, the British defense secretary urged to “give the other partners a little more time,” describing Western-made armor as “not a silver bullet to win the war instantly” and highlighting the importance of training Kiev’s troops.

    Wallace went on to say that that similar issues apply to ammunition. “In terms of ammunition stocks, too, we found that our peacetime plans were not sufficient. We didn’t count on a real war, so the target numbers for the ammunition were too low,” he said.

    In January, the UK, Germany and the US decided to supply Kiev with modern heavy armor – Challenger 2, Leopard 2 and M1 Abrams tanks respectively. Germany has also approved the re-export of Leopard 2s from third countries to Ukraine, with Chancellor Olaf Scholz pointing out recently that many nations who asked Berlin for re-export permission have failed to deliver the tanks.

    Russia has repeatedly warned the West against supplying Ukraine with arms, saying it would only prolong the hostilities. Kremlin Press Secretary Dmitry Peskov has claimed that Western tanks sent to Kiev “will burn” and will fail to change the outcome of the conflict.”

    https://www.rt.com/news/571726-uk-lack-tanks-ukraine/

    Hur ser den ”berömda” tank prognos (Om Leopard 2 plus Abrams 1) som du lämnade på den här bloggen i januari nu då @Leopard2jetz? Revidering på gång? Erkännande att du är ett offer för propagandan från t ex Paasikivis och Co. felaktiga utsagor om Operation Z?

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here