EU och digitaliseringen

Detta är ett anförande som Jan-Erik Gustafsson, medlem i och f.d. ordförande i ”Folkrörelsen Nej till EU” höll Anförande 24 februari 2024 vid ett möte i Solidaritetshuset Stockholm.

Lokalavdelningen Folkrörelsen Nej till EU i Storstockholm arrangerade 21 november förra året ett möte om EU och digitaliseringen med Mattias Bjärnemalm, sakkunnig i EU-parlamentet för den gröna gruppen. Det framgick på mötet att det finns en stor mängd datalagstiftning från Datalagringsdirektivet 1995 fram till idag. Precis som EU är överbelastat med direktiv och förordningar inom t.ex. jordbruks- och migrationspolitiken. Det finns nu så mycket datalagstiftning att det inte är möjligt för en EU-medborgare eller ens politiker att sättas sig in i den, (se artikel i Kritiska eu-fakta, dec 2023).

Bjärnemalm hann att informera en del om denna lagstiftning i kronologisk ordning, men hann inte med det som nu ligger för bordet. Delvis beroende på att en väsentlig del av anförande kom att handla om hur EUs lagstiftning tas fram i Bryssel med påpekandet att regeringen har fått mera makt på riksdagens bekostnad genom att det är regeringens ministrar som fattar beslut i lagfrågor i Rådet i Bryssel.

Digitaliseringen påverkar oss medborgare allt mer i alla dess vrår. Några exempel: allt mer avancerade dator- och IT-system; sedan 4G lanserades 2011 har mobilberoendet ökat bland unga och övriga; BankID, swich, appar om allt möjligt; datorstyrda hushållsapparater och bilar; övervakningsutrustning; cyberattacker; elmätare som styrs digitalt; EUs digitala plånbok och WHOs krav på vaccinpass; drönar- och satelitstyrda krig i Ukraina och Gaza; den nu snabbt pågående AI-utvecklingen.

Allt detta ställer frågan i vilket framtida samhället vi vill leva i?

Den digitala infrastrukturen grundläggande för digitalsamhället och GIA

För ett digitalsamhälles fortlevnad är den digitala infrastrukturen avgörande för tekniska och samhälleliga funktioner och tillämpningar.. Enligt min mening är den viktigaste lagstiftningsåtgärden som nu pågår i EU arbetet med att ta fram en Gigabite Infrastructure Act (GIA). Den syftar till en snabb utbyggnad av 5G/6G fram till 2030, vilket är en förutsättning för den framtida digitaliseringen.

Den skall ersätta det nuvarande bredbandskostnadsdirektivet (Broadband Cost Reduction Direktivet) från 2014 som anses för saktfärdigt, troligen med en förordning som inte ens behöver behandlas i medlemsstaternas parlament.

I en introduktion (Briefing) till arbetet med GIA av EU-parlamentet säger EUs digitaliseringskommissionär Margrethe Vestager att ”Gigabite nätverket är en avgörande sten (stepping stone) för vår (dvs EUs) digitala transformering”. ”EU behöver en toppresterande sammankopplad infrastruktur, som baseras på ett nätverk med mycket hög kapacitet” ((VHCN = Very High Connectivity Network).

GIA beskrivs som ”ett stationärt nätverk (1Gbps) som täcker alla EUs hushåll, och med 5G för alla befolkade områden 2030” eller med orden ”en högkvalitativt digital infrastruktur som baseras på ett nätverk med mycket hög kapacitet som kommer att stötta alla sektorer i en modern och innovativ ekonomi”.

Introduktionen säger att med nätverket kommer BNP och arbetsproduktiviteten att öka samtidigt som det är klimatvänligt. Med 1 gigabite kapacitet kommer alla hushåll i befolkade områden kunna täckas med 5G. Det går snabbt. Det finns 31 miljoner anslutna EU-medborgare anslutna till 5G år 2023, vilket beräknas ha ökat till 311 miljoner 2025.

EUs institutioner Parlamentet, Rådet, Europeisks rådet och Kommissionen är alla överens om och samverkar för ”the gigabyte society”. Parlamentet uttalade sig för det digitala samhället i en resolution 2017. När Europeiska rådet möttes i juni under den s.k. pandemin 2020 skrevs i slutsatserna att medlemsländerna tillsammans med kommissionen skulle snabba på utbyggnaden av digitalsamhället och reducera kostnaderna för utbyggnaden av VCHN-nätverket.

Mellan 2 dec 2020 till 2 mars 2021 förekom ett öppet samråd om förändring av bredbandskostnadsdirektivet. Det kom in 96 svar från lokala, regionala och nationella myndigheter föreningar och allmänhet över hela unionen. Inte särskilt imponerande!

I februari 2023 presenterade kommissionen ett förslag till lagstiftningspaket (GIA) som underlag för den fortsatta lagstiftningsprocessen med syftet att ersätta bredbandskostnads direktivet. Endast en parlamentarisk församling hade i maj 2023, Italian Chamber of Deputies, lämnat svar på en subsidaritetsremiss. SKR (Sveriges kommuner och regioner) skrev i ett samrådsyttrande om GIA som regeringen begärt ” att ”sammantaget skulle de föreslagna förändringarna få betydande påverkan på kommunal och regional verksamhet och i vissa avseenden vara ett oproportionerligt ingrepp i den kommunala självstyrelsen. I andra avseenden skulle de föreslagna reglerna vara svåra att förena med grundläggande rättsliga principer så som rätten att höras i ett ärende som berör en och det grundläggande egendomsskyddet”. Det är inte känt av mig om regeringen lämnade en subsidaritetsremiss om GIA.

I EU-parlamentet arbetar en politikerkommitté om Industri, forskning och energi (ITRE) med GIA-förslaget. Det senaste som hänt är att Rådet i ett pressmeddelande 6 februari i år anger att parlamentet och rådet enats om en påskyndad utbyggnad av höghastighets nä tverket, som ”nästa generations elektroniska kommunikationsnätverk i EU”.

Belgiens vice premiärminister Petra de Sutter säger. ”I Europa skulle utbyggnaden av fiber och 5G kunna göras mycket enklare med mindre byråkrati. Vi kan lösa problemet med den administrativa börden genom den så kallade akten/lagen om gigabitinfrastruktur. Vi har nu nått en preliminär överenskommelse med EU-parlamentet. Det kommer att göra det möjligt för EU-medborgarna att surfa snabbare med hjälp av fibrer eller 5G”. Vad den svenske ministern Erik Slottner anser är inte känt.

Från rådets sida så avser det belgiska ordförandeskapet lägga fram en slutligt bearbetad text som en förordning, och inte ett direktiv, för godkännande av medlemsländernas företrädare (Corper eller ambassadörerna). Efter detta godkännande kommer lagstiftningsakten att granskas av juristlingvisterna innan det formellt antas rådet och parlamentet.

Ingen utredningar av hälso- och miljöeffekter av 5G/6G

Ingenstans i underlaget för GIA finns en konsekvensanalys för hälsa och miljö. Utbyggnad av basstationer och antenner för 5G/6G, som GIA syftar till, bygger på kraftigt pulserande mikrovågsstrålning långt utöver bakgrundsstrålningen. Idag sker en fullständigt oreglerad utbyggnad av 5G-utrustning i bostadsområden och längs vägar. Gränsvärdet för skadliga hälsoeffekter (illamående, huvudvärk, cancer, kognitiva störningar ets) av mikrovågsstrålning anges av Strålsäkerhetsmyndigheten till 10 miljoner mikroW/m2 medan seriösa forskare sätter gränsen vid 100 mikroW/m2.

I EU är försiktighetsprincipen en del av Lissabonfördraget, men den tillämpas inte i praktiken. Mikrovågsstrålning är i svenska lagstiftning miljöfarlig verksamhet, men om anställda utsätts för skadlig strålning kontrolleras inte detta varken på offentliga eller privata arbetsplatser. Vid förfrågan med TCOs arbetsmiljöhandläggare för mer än ett år sedan visste denne knappast något om effekter av mikrovågsstrålning.

Det finns också ett stort antal seriösa studier om hur förhöjd mikrovågsstrålning på verkar insekts- och fågelliv och djurlivets orienteringsförmåga, bl.a. omfattande fågeldöd i närheten av stora basstationer.

Myndigheternas arbete idag i Sverige och EU är helt inriktat på att stödja de stora telekombolagen och teleoperatörerna. Ericsson Vd Börje Ekholm säger till SvD 6 december 2023 efter att ha tecknat ett samarbetsavtal med amerikanska AT&T att ”med detta samarbete kommer vi öppna upp tillgången till öppna radionätverk, främja innovation, stärka konkurrenskraft och skapa större uppkoppling till 5G- och fibernätverk bland amerikaner”. För Ericsson och hans gelikar betyder hälso- och miljöeffekter ingenting var de än verkar på jordklotet. Medborgare som vågar kritisera den ökande mikrovågsstrålningen och utbyggnad av framförallt 5G stämplas som konspirationsteoretiker, till och med av större delen av den progressiva rörelsen.

AI är säker teknologi

Den nu snabba införandet av olika AI-system risker få allvarliga effekter på hälsan och det mänskliga nervsystemet. Med anledning av att EU nu också håller på att ta fram en AI-lagstiftning har 14 människorättsorganisationer (bl.a. Föreningen för hjärnans integritet i Sverige) skrivit ett upprop till EU-parlamentets kommitté i frågan. Detta med anledning av att parlamentet och Rådet enligt ett pressmeddelande 9 december förra året uppnått en politisk uppgörelse om ett förslag ”till lagstiftning som försäkrar att AI i Europa är säkert, respekterar fundamentala rättigheter och demokrati”. Det sägs också att den framtida lagen antas förbjuda AI-system som ”manipulerar mänskligt beteende för att kringgå mänskors fria vilja”.

Människorättsorganisationerna skriver i en kommentar till EU-parlamentets kommittés svar på deras upprop att: ”Efter att ha studerat informationen om uppgörelsen mellan EU-parlamentet och medlemsstaterna om AI Intelligence System, ser vi inte deras allvarliga avsikt att förhindra manipulation om det mänskliga tänkandet och känslor etc. av regeringarnas myndigheter vid användningen av pulserade mikrovågor, extra långa elektromagnetiska vågor eller andra ännu opublicerade energier (som t.ex. 6G). Detta betyder att så här långt finns inga åtgärder vidtagna som förhindrar en utveckling av EUs medlemsstater till totalitära regimer, där människors tänkande kommer att kontrolleras av regeringar som använder denna strålning och artificiell intelligens…

Vi anser att EUs AI-lag skall innehålla lagstiftning inklusive dess tillämpning som uttryckligt förbjuder EUs regeringar underrättelsemyndigheter och militärer från att använda AI för att på avstånd manipulera mänskligt tänkande, känslor etc genom att använda publicerade och ännu icke använda energier. Lagstiftningen skall också innefatta en skyldighet för EUs regeringar att skydda sina medborgare från sådan manipulation av regeringar utanför EU och deras organisationer”.

SvD, digitalisering och AI-utvecklingen

SvD Under strecket skriver en av SvD ännu mest självständiga skribenter Håkan Lindgren artikeln ”Välkommen till samtidens furstendömen”. Artikeln är till stora delar en recension av Greklands tidigare finansminister Yanis Varoufakis bok ”Technofeudalism: What killed capitalism.”

Lindgren skriver att pandemin, Ukrainakriget och klimatuppvärmningen gjort att vi människor inte märker vad som håller på att hända och hänvisar till Varoufakis att de tech-företag som blivit stora och inflytelserika genom internet är feodala imperier. Facebook, Google, Apples, Amazon, kinesiska Tencent och Alibaba kombinerar e-handel med underhållning och sociala nätverk och har trängt in i medborgarnas liv. T.ex. underbetalt folk som kör taxi åt Uber eller levererar mat åt Foodora är livegna bönder på någon annans mark.

Molnet, som inte är ett moln utan energislukande serverhallar, eller ”cloud capital” är marknadens död skriver Varoufakis. Kapitalismen menar han ersätts av digitala plattformar som ytligt sett påminner om marknader, men som i praktiken fungerar som furstendömen. Denna feodalism leder till stagnation. Då allt som är värdefullt redan är skapat. Tredje världen hamnar på nytt i en skuldfälla och den globala makten koncentreras till allt färre händer. Europa ligger särskilt illa till då det inte utvecklat några företag med ”cloud capital”, varför Europa som kontinent kommer att bli geopolitiskt irrelevant, menar Varoufakis.

Alla kan tillfälligt och kortsiktigt bli en liten vinnare i ett alltmer oöverskådligt digitaliserat ekonomiskt system. Bara en liten andel handlar om att förstå systemet som helhet, tycks Lindgren mena. Det är inte människovärdigt skriver han.

SvDs borgerlige politiske skribent Henrik Torehammar skriver i artikeln Till slut blev jag själv Kalle Anka-rasande 18 februari att han inför EU-valet 9 juni försökt testa AI. Med gott mod, skriver han skickade han in den breda frågan om hur svensk inrikespolitik påverkar EU-valet till den namnkunnigaste AI:n, Chat GPT, men fick bara mening efter mening fylld av totala banaliteter. Han testade också roboten för att få veta vilka nedsättande namn som kritiker av EU använder om EU-parlamentet och fick svaret ”det faktiskt är skadligt med tillmälen”. Han blev Kalle Anka rasande mot ett förtyckande system som förminskade honom. Min hjärna hann konspiratoriskt spekulera i om detta inte är just det vad tech-förmynderiet i EU vill ha ?

Slutfrågor

Nu är det upp till er som lyssnat till anförandet att fråga er hur den digitala tekniska utvecklingen påverkar oss EU-medborgare, och vilket framtida samhälle vi vill leva i. Är EUs digital society det lyckliga samhälle vi vill leva i 2030? Kommer vi att vara slavar under en technofeudalism 2030? Är det möjligt att förhålla sig teknik-neutral till EUs digitala utveckling?

Källor:

· EU reglerar den digitala sfären, Kritiska eu-fakta december 2023

· Gigabite Infrastructure Act. Briefing European Parliament 15 June 2023

· Europeiska unionens råd, Pressmeddelande 6 februari 2024

· SKR om Gigabit Infrastructure Act, 11 september 2023

· https://www.stralskyddsstiftelsen.se/

· Mojmir Babarek, A.I. Systems which manipulate the human nervous system (Thoughts, Emotions. Perceptions) and derogate fundamental human rights should be banned outrights. Open letter to European Parliament. Global Research 30 January 2024.

· Håkan Lindgren. Välkommen till samtidens furstendömen, SvD 6 februari 2024.

· Henrik Torehammar. Till slut blev jag själv Kalle Anka rasande, SvD 18 februari 2024.