Mat är en vara som du kan tjäna pengar på och ett av resultaten är hunger och undernäring

Denna artikel har publicerats på Derimot.no: https://derimot.no/mat-er-vare-en-kan-tjene-pa-og-et-av-resultatene-er-sult/ som har översatt den från World Socialist Website
Av Jean Shaoul, 1 augusti 2024

Globalt sett överförs ägandet av jorden till allt färre händer. Mat är en vara som du kan tjäna på och ett av resultaten är hunger och undernäring. 733 miljoner av världens människor hungrade 2023.

Enligt den senaste rapporten om världens livsmedelssäkerhet och nutrition, State of Food Security and Nutrition in the World (SOFI), gick hela 733 miljoner människor hungriga 2023, vilket motsvarar en av elva människor globalt och en av fem i Afrika . Global hunger har legat på samma nivå i tre år i rad och är nu cirka 152 miljoner fler än 2019.

Att så många människor inte kan försörja sig själva under 2000-talets tredje decennium, samtidigt som en aldrig tidigare skådad vetenskaplig och teknisk utveckling skett inom livsmedelsproduktion och -distribution, är en förkrossande anklagelse mot kapitalets makt.

Årsrapporten publicerades av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), Internationella fonden för jordbruksutveckling (IFAD), FN:s barnfond (UNICEF), FN:s världslivsmedelsprogram (WFP) och Världshälsoorganisationen (WHO). Dessa FN-organ är en del av den internationella ordning som skapades efter andra världskriget för att upprätthålla freden; men de fungerar som stöttepelare för USA:s och andra imperialistiska makters rovdrift. Deras fokus ligger därför på de finansiella ”lösningar” som bäst berikar bankerna och de globala livsmedelsföretagen.

FN-organen publicerade rapporten under G20-ministermötet som ägde rum i Brasilien den 24 juli och skapandet av specialgruppen Global Alliance against Hunger and Poverty, där alliansens officiella lansering kommer att ske, samtidigt som ledarna av världens 20 rikaste nationer träffas för ett G20-toppmöte i november 2024. Rapporten säger egentligen mest om hur hunger, fattigdom och undernäring ses som affärsmöjligheter förklädda till filantropi, humanitära aktiviteter och sociala angelägenheter.

Medan Asien är hem för mer än hälften av världens hungriga människor, är de värsta förhållandena i Afrika, där andelen människor som är hungriga fortsätter att stiga (till 20,4 procent). År 2023 var 384,5 miljoner människor hungriga i Asien, jämfört med 298,4 miljoner i Afrika. Från 2022 till 2023 ökade hungern i Västasien, Karibien och de flesta subregioner i Afrika.

Under 2020, mitt under Covid-pandemin, skedde en kraftig ökning av antalet människor som lider av måttlig eller allvarlig livsmedelsförsämring, särskilt i Afrika där 58 procent av befolkningen är utsatt för måttlig eller svår livsmedelsosäkerhet. Fyra år senare har det totala antalet inte förändrats nämnvärt, runt 2,3 miljarder, eller 29 procent av världens befolkning på 8,1 miljarder. Över 864 miljoner människor upplevde en allvarlig matosäkerhet, ibland utan mat under en hel dag eller mer.

Undernäringsnivåerna har stigit till nivåer som är jämförbara med 2008 och 2009. Vad rapporten misslyckas med att säga är att mer än en miljard gick hungriga när matpriserna skjutit i höjden tack vare att jordbruksföretag hamstrar mat, spekulationer i mat från hedgefonder och finansiella institutioners verksamhet 2007 och 2008. Det ledde till att människor dog av svält och till matupplopp och social oro i fattiga länder, vilket störtade den haitiska regeringen, och 2011 bidrog till den arabiska våren.

Rapporten varnar för att om nuvarande trender fortsätter kommer omkring 582 miljoner människor att vara kroniskt undernärda år 2030, hälften av dem i Afrika. Dessa siffror säger att det är omöjligt att uppnå FN:s hållbarhetsmål till 2030; Mål för hållbar utveckling, noll hunger. Målet om noll hunger, som sattes 2015, var att ”stoppa hungern, uppnå matsäkerhet och förbättrad näring och främja ett hållbart jordbruk”.

Undernäring och en ohälsosam kost, som rapporten påpekar, drabbar över en tredjedel av världens befolkning. Rapporten avslöjar att år 2022 hade mer än 2,8 miljarder människor inte råd med en hälsosam kost, särskilt i låginkomstländer, där 71,5 procent av befolkningen inte har råd med en hälsosam kost, jämfört med 6,3 procent i höginkomstländer.

En färsk rapport om dieten för barn under fem år av FN:s barnorganisation UNICEF fann att ett av fyra barn har en kost så dålig att det kommer att skada deras tillväxt, hjärnutveckling och överlevnadsmöjligheter. Många av barnen bor i FN-designade ”svältområden” som Palestina, Haiti och Mali, där man förväntar sig att tillgången till mat kommer att bli ännu sämre under de kommande månaderna. 181 miljoner barn från nästan 100 länder intog i bästa fall bara två livsmedelsgrupper dagligen – vanligtvis mjölk, med stärkelsehaltig mat som ris, majs eller vete.

SOFI-rapporten pekar på att både undernäring, övervikt och fetma har sett en uppgång i alla åldersgrupper. Medan undervikten har minskat under de senaste 20 åren, har fetma – vilket ökar risken för diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer – ökat, fetma hos vuxna som har ökat från 12,1 procent 2012 till 15,8 procent 2022. Detta förväntas stiga till 1,2 miljarder år 2030.

Övervikt och fetma har ökat på grund av den enorma ökningen av produktion och konsumtion av bearbetade och ultrabearbetade livsmedel med hög halt av salt, mättat fett och/eller konserveringsmedel och av sockerhaltiga drycker. Detta ökar inte bara i stadsområden utan även i Afrikas landsbygdsområden, bland annat driven av mekanisering av jordbruksproduktionen och högre inkomster från arbete utanför jordbruket, tillsammans med längre arbetstider och restider som gynnar färdigmat.

International Food Policy Research Institute (IFPRI) hänvisade till forskning som visar att den ökande efterfrågan på bearbetad mat har kommit till följd av den snabba expansionen av livsmedelsförädling och moderna distributions- och förpackningssystem i livsmedelsförsörjningskedjor, som inkluderar både små och medelstora livsmedel. stora företag (SMF) och de gigantiska livsmedelsföretagen. De stora livsmedelsföretagen har investerat i automatiserade livsmedelsbearbetningsfabriker i Afrika och på andra håll, som indonesiska Indofood, som tillverkar förpackade snacks, och ätfärdiga produkter som Indomie ramennudlar i Nigeria.

I Afrika sysselsätter livsmedelsförädling, grossistförsäljning, transporter och detaljhandel av små och medelstora företag i livsmedelsförsörjningskedjan uppskattningsvis 20 procent av arbetskraften på landsbygden och 25 procent av arbetskraften i städerna. Många afrikanska länder möter starkt motstånd från stora livsmedelsföretag med stark marknadsmakt, mot alla försök att införa sockerskatter, märkning av ohälsosam mat, och mot förbuden mot distribution av ohälsosam mat i skolor och att minska efterfrågan på ohälsosamma ultra- bearbetade livsmedel.

SOFI-rapporten säger lite om effekterna av Gulfstaternas beslagtagande av jordbruksmark och vatten på Afrikas horn, i jakten på mat till sin växande befolkning. Till exempel har en stor del av Sudans mest bördiga jordbruksregion – delstaterna Khartoum och Nilen, en gång försörjningsmöjligheterna för inhemska bönder – köpts upp, särskilt efter 2008 års livsmedelskris och 2013 års lagstiftning som gynnar livsmedelsföretag. Markområden har omvandlats till högmekaniserad livsmedelsproduktion för export, ofta via avtal med jordbruksföretag som amerikanska Cargill.

I andra regioner på Afrikas horn och i Östafrika har förändringar i ägande, uppfödning och export av boskap lett till våldsamma övertaganden av jordbruksmark och industrialiserad boskapsuppfödning för en snabbt växande exportmarknad, vilket förskjuter lokalbefolkningen, som ofta tvingas bo i utkanten av städerna i kåkstäder eller i läger som inte är något annat än tvångsarbetsläger. I Sudan kan rivalitet mellan stammar som förvärrats av industrialiserad boskapsproduktion ha spelat en roll i inbördeskrigen i Darfur och Kordofan.

FN-rapporten säger att matosäkerhet och undernäring förvärras på grund av matprisinflation och konflikter och ekonomiska nedgångar som blir allt vanligare och allvarligare.

Men FN-rapporten beskriver inte de ekonomiska processerna, de gigantiska livsmedelsföretagens verksamhet och livsmedelsspekulation, de multilaterala organisationernas roll, med deltagande av FN och välvilliga regeringar.

Vi får inte veta vem som tjänar på denna politik.

Långt mindre omtalas de (få) ekonomiska vinnarna och de (många) förlorarna. Om de gjorde det skulle det stå klart att endast en frontalattack på företags- och finansoligarkins rikedom och makt kan lösa de enorma sociala och ekonomiska kriser som mänskligheten står inför.

Nya produktionstekniker, rationellt och vetenskapligt tillämpade, kan föda världen och stoppa global hunger och fattigdom. Detta kräver massmobilisering av den internationella arbetarklassen, som producerar hela samhällets enorma rikedom, för att erövra statsmakten och för att genomföra omorganiseringen av det sociala och ekonomiska livet baserat på mänskliga behov, jämlikhet och socialism.

Relaterat.
Afrikas gröna revolution gav hunger.
Nobelpriset till FN:s livsmedelsprogram – medan hungern och miljardärernas tillgångar ökar i världen. 2020.
Svälten kan öka dramatiskt i världen!? Snart 1000 miljoner hungriga enligt FN.