Denna artikel utgår från https://steigan.no/2024/08/korrupt-usa-vennlig-politiker-tar-over-i-bangladesh/, men med tillägg av mig om Grameen Bank, microkrediter och uppgufter om de protesterande studenterna. Se även Vilken är den bästa vägen framåt för Bangladesh efter regimförändringen?
Muhammad Yunus, 84, har enligt uppgift gått med på att tjänstgöra som chef för den nya militärkontrollerade regeringen i Bangladesh. Bankiren älskad av USA har ställts inför mer än 100 stämningar under sin föregångare, Sheik Hasinas styre. Hasina anklagade en gång Yunus för att ”suga blod från de fattiga”.
Bangladeshiska medier rapporterade på tisdagen att ”nobelprisvinnande” ekonomen Muhammad Yunus har utsetts till Bangladeshs interimistiska ledare efter att massprotester tvingat den tidigare premiärministern att avgå och fly. Organisatörer av studentprotester hade avsatt förre premiärministern Sheikh Hasina och stormade hennes bostad på måndagen då landet hamnat under militär kontroll.
Samtidigt har USA återkallat USA återkallat Sheikh Hasinas visum och Storbritannien nekar henne asyl.
Muhammad Yunus, grundare av Grameen Bank, fick på sin tid betydande stöd från olika internationella organisationer, inklusive Ford Foundation. Han har också band till National Endowment for Democracy (NED), CIA:s civila arm.
År 2006 lyckades norska Nobelkommittén tilldela Yunus fredspriset, återigen i strid med Nobels vilja, för att ha etablerat Grameen Bank.
Red: ” Grameen Bank (Bengali: গ্রামীণ ব্যাংক) är en mikrofinansieringsorganisation i Bangladesh som ger små lån (så kallade mikrokrediter) till fattiga personer utan att kräva säkerheter av dem. Systemet baseras på idén att de fattiga har kunskaper som underutnyttjas. Banken accepterar även insättningar, tillhandahåller andra tjänster och driver flera utvecklingsorienterade verksamheter, däribland tyg-, telefon- och energiföretag.
Organisationen och dess grundare, Muhammad Yunus, gavs Nobels fredspris år 2006, för ”sitt arbete för att skapa ekonomisk och social utveckling underifrån. Varaktig fred kan inte skapas utan att stora folkgrupper finner vägar att bryta sig ut ur fattigdom. Mikrokredit är en sådan väg.”[1] https://sv.wikipedia.org/wiki/Grameen_Bank
Systemet med microcrediter har skarpt kritiserats, men behandlas inte närmare i denna artikel. ”Numerous empirical studies on microcredit show that it does not really liberate its clients from the shackles of poverty. Microcredit leads many of its users into debt, even into over-indebtedness. It does not open the path for enterprises to enter the formal sector. Microenterprises borrowing from microcredit agencies remain in the informal sector. Microcredit neither allows local collectives to thrive nor supports any replacement to public services that are deteriorating or disappearing while the state applies neoliberal policies. In fact, microcredit reproduces the mechanisms that breed poverty. |9|
Once indebted, people, mostly women, can be more easily dispossessed, exposed, and forced to seek a paid job in the labour market. Thus they contribute to the burgeoning of the unemployed masses and the pressure to bring down wages. In many situations, clients of microcredit institutions facing troubles with repayments end up visiting traditional moneylenders. The latter impose fewer conditions but charge even higher interest rates.>” https://www.globalresearch.ca/breaking-the-vicious-cycle-of-illegitimate-private-debt-in-the-global-south/5588334
I en kommentar till utnämningen av Yunus sa KJ Noh, som är forskare, journalist och analytiker specialiserad på geopolitiken i Asien-Stillahavsområdet:
”Jag [tror inte att det är] trovärdigt att en grupp studenter kan fälla en regering på så kort tid. Vi vet att NED har hällt in miljontals dollar till NGO-grupper i Bangladesh – 4 miljoner dollar bara under 2021”, förklarade Noh.
Samtidig har USA trukket tilbake Sheikh Hasinas visum og Storbritannia nekter henne asyl.
Brian Berletic skriver om regimskiftet och Yunus:
”De ”studenter” som demonstrerade är (bland annat?) studentflygeln till Jamaat-e-Islami, en organisation som av många, inklusive Ryssland, kallar för en terroristorganisation.
Dessa demonstranter liknar det USA-stödda ”Muslimska brödraskapet” som deltog i den USA-konstruerade ”arabiska våren” 2011 i Mellanöstern och Nordafrika. Han skriver vidare:
Yunus is a US State Department Fulbright scholar: https://fulbrightprogram.org/muhammad-yunus/
He is a recipient of the Nobel Peace Prize: https://nobelprize.org/prizes/peace/2006/yunus/facts/…
He is also a recipient of a US Congressional medal: https://muhammadyunus.org/post/653/us-congressional-gold-medal-for-professor-muhammad-yunus…
He has signed at least one US government National Endowment for Democracy «letter:» https://ned.org/covid-19-crisis-threatens-democracy-leading-world-figures-warn-joint-statement-press-release/
🇧🇩What’s Going on in Bangladesh? (what I know so far)
The short answer is I don’t know.
To accurately and responsibly research and report on a political crisis like this requires deep understanding of the history, factions, funding, and affiliations both within and beyond a…
— Brian Berletic (@BrianJBerletic) August 6, 2024
Det finns skäl att påstå att Yunus är en amerikansk proxy, och att ”studenterna” krävde att han skulle få en central roll i den nya regeringen ger oss en fingervisning om vem som ligger bakom protesterna, men det krävs mer bevis.
De här proxypersonerna är otaliga och utspridda i alla möjliga sociala sammanhang, även de sportsliga. Amerikanen Duplantis, vars kulturgenetiska ränder är tvättäkta, har visat sitt handlande med gester föreställande pistol. En sådan har därmed överskridit sportens etiska principer och bör betraktas som ”persona non grata” inte bara i sportens värld men också i värdlandet Sverige. Dessa amerikanska kulturegon skyr inga medel för att drottna över Kung och Fosterland.
Man kan undra vilka studenter saken handlar om och vad som driver dem.
Vänstern har alltid lyft och hyllat ungdomen och hoppats på deras öppna sinnen och viljan att förändra.
Men jag är tveksam.
Det är en väldans massa energi men är det samtidigt också en väldans massa förstånd?
Jag vill mena förstånd kommer senare, dock i olika mängd.
Ett fåtal lär sig en väldans massa medan ett flertal tyvärr lär sig mindre.
Alla blir inte chefer och de som lär sig lär sig också knepen att utnyttja.
Berlinmurens fall fylldes av ungdomar, även revolutionen i Ryssland från Sovjetunionen fylldes av ungdomar liksom Majdantorget i Kiev när Janukovitz regering störtades.
Gemensamt är att USA är inblandat i alla de här statsomvälvningarna och förmodligen är det lika illa i Bangladesh.
Senare decennier Asyl- och Migrationsvågor i Västerlandet har medfört etniska konflikter, oroligheter, kriminalitet och även maffialiknande samhällsinflytande och de inre spänningar ökar i både USA och Västeuropa.
Få är säkerligen nöjda över detta men en positiv utveckling det kan erbjuda är att Västerlandets Imperialism till slut faller.
Västerlandet kan inte skapa sin ordning i Världen när den inte ens kan skapa sin ordning hemmavid.
Omvärlden kan då istället söka andra vägar och alternativ istället för att ha Västerlandets industrisamhällen och Demokratier som evig förebild.
Man vet inte vad som kommer hända. Kanske Kapitalismen i Väst till slut faller på sin egna konkurrens?
”Man kan undra vilka studenter saken handlar om och vad som driver dem.”
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/protesterna-drivs-av-hopp-om-battre-levnadsforhallanden
SVT:s Bert Sundström svarar faktiskt på den frågan om man lyssnar till analysen ovan.
Sedan måste man tänka på hur studenterna blivit påverkade.
Men en av regeringen styrd reglering hur de statliga arbetena tillsätts är så klart en direkt angelägenhet för ungdomen.
Kanske det varit en utlösande faktor?
En demokratisökande ungdom uppfattar regeringen som auktoritär?
Problemet är bara att detta öppnar dörrar för det Västerländska Imperiet att göra entré i Bangladesh inre angelägenheter med ungdomen som murbräcka.
Detta är förstås något som vare sig USA eller Europa kan motstå.
Men frågan är ändå, vad kan en Västinriktad regering med en premiärminister hämtad ur exil göra för skillnad?
Om helheten är traditionell och konservativ så kanske inte inrikespolitiken i Bangladesh låter sig ändras så enkelt?
Risken finns att den nytillträdde marionettdockan USA och Västerlandet haft med sig inte kan uppfylla sina löften.
Det är ju så en Demokrati fungerar.
Avsaknad av tillräcklig handlingskraft.