Inuti Israels tortyr-, våldtäkts- och avhumaniseringscenter

7

Ett inslag i totalbilden av den stat vars premiärminister möttes av över 50 ovationer av USA:s kongress. Säger detta möjligen något?

En artikel av Robert Inlakesh

(Foto: The Cradle)

i https://thecradle.co/articles/inside-israels-torture-rape-and-dehumanization-centers

 

________________________________________

Den skrämmande sanningen om ockupationsmaktens systematiska tortyr, våldtäkter och förnedring av palestinska fångar är chockerande även med israeliska mått mätt och avslöjar en brutalitet som begravts i tystnad.

Medan världen varje dag bevittnar de grymheter och massakrer som begås under Israels militära angrepp på Gaza, möter de tusentals palestinier som hålls fängslade av ockupationsstyrkorna – före och efter händelserna den 7 oktober 2023 – tortyr och död bakom stängda dörrar, ensamma.

Ännu värre är att dessa fasor har offentliggjorts och till och med skrutits om av ockupationssoldater, med våldsamt och uttalat stöd från stora delar av det israeliska samhället.

I skuggorna av Israels fängelser utstår tiotusentals palestinska fångar en obeveklig kampanj av grymhet.

Rapporterna innehåller skakande berättelser om misshandel, gruppvåldtäkter och psykisk tortyr, som förvärras av att de förvägras grundläggande behov som mat, vatten och sjukvård.

Dessa systematiska övergrepp, som utförs i industriell skala, är häpnadsväckande i sin omfattning och grymhet. Offentliga protester har uppstått – inte för att fördöma dessa grymheter – utan för att kräva att israeliska soldater som är inblandade i sexuella övergrepp som är så allvarliga att offren tragiskt nog avlider av sina skador ska friges.

Hemlighetsmakeri och lidande i israeliska fängelser

Ronen Bar, chef för Israels säkerhetstjänst Shin Bet, utfärdade i juni en allvarlig varning till premiärminister Benjamin Netanyahu och beskrev situationen i de israeliska fängelserna som en ”tickande bomb”, som kan utsätta högt uppsatta israeler utomlands för fara och utsätta dem för ”internationella domstolar”.

Bar avslöjade i sitt brev att över 21.000 palestinska fångar hölls fängslade, vilket vida översteg de officiella siffrorna och fängelsernas kapacitet.

Ben Gvir

I stället för att ta itu med dessa problem svarade Israels extremistiske säkerhetsminister Itamar Ben Gvir, som har hindrat Röda Korset och humanitära organisationer från att komma åt de palestinska fångarna, med att skryta om sin roll i att försämra förhållandena för fångarna.

I ett policydokument från Institute for Palestine Studies framhölls de drakoniska åtgärder som genomfördes redan den 17 oktober – bara 10 dagar efter det att Operation Al-Aqsa Flood hade inletts. Dessa åtgärder inkluderade:

Inskränkning av bostadsutrymmen, borttagande av fångarnas sängar vid behov och ersättning av dem med madrasser på golvet, vilket leder till överbeläggning, en politik med ”stängningar” varigenom fängelseceller låses och total isolering införs, stängning av fängelser för alla familjebesök eller besök av Röda korset eller av advokater och upphävande av möjligheten att föra fångar inför domare så att alla rättsliga sessioner genomförs via videokonferens.

Situationen under säkerhetsministern har försämrats till den grad att Ben Gvir öppet har uppmanat till avrättning av palestinska fångar, vilket han anser vara en ”enklare lösning”. Sedan den 7 oktober har minst 35 palestinska fångar dött i israeliska fängelser och militära interneringsläger.

Rapporter om våldtäkter och övergrepp trots censur

Även om många detaljer fortfarande är oklara ger domstolsdokument, vittnesmål från ögonvittnen samt läckta foton och videoklipp en skrämmande bild av förhållandena i dessa anläggningar.

Ett särskilt oroande fall är Bassem Tamimi, en invånare i Nabi Saleh på Västbanken, som släpptes från administrativt förvar – en form av fängelse utan åtal – fysiskt utmärglad och känslomässigt nedbruten.

Till och med den israeliska nyhetstidningen Haaretz fick sin rapport om Tamimis behandling redigerad av myndigheterna i ett försök att dölja omfattningen av fängelsebrutaliteten.

I januari publicerades en gemensam rapport från Public Committee Against Torture in Israel (PCATI) som beskrev vad som kallades ”systematisk” tortyr av palestinier. Ett vittnesmål som presenterades i rapporten, från en fånge kallad ”Fånge R” som hölls i Ketziot-fängelset, avslöjade följande detaljer:

Fångvaktarna hotade att döda fångarna när de kom in i cellerna … Fångvaktarna genomförde visitationer medan fångarna var nakna, ställde nakna fångar mot varandra och placerade aluminiumanordningen som användes vid visitationerna i deras bak. I ett annat fall förde vakterna ett kort i en fånges rumpa. Allt detta skedde inför ögonen på andra fångar och fångvaktare, samtidigt som fångvaktarna njöt av att slå fångens könsorgan.

Efter en fångutväxling mellan Israel och Hamas i slutet av november började det komma fram uppgifter om svår tortyr och våldtäkt – vittnesmål som till stor del föll för döva öron. Den 1 december berättade Baraah Abo Ramouz, en palestinsk journalist som just släppts ur fängelset, för pressen att:

Situationen i fängelserna är förödande. Fångarna utsätts för övergrepp. De blir ständigt slagna. De utsätts för sexuella övergrepp. De blir våldtagna. Jag överdriver inte. Fångarna blir våldtagna.

Könsbaserat våld som kollektiv bestraffning

Efter att ha lämnat fängelserna valde många palestinska fångar att hålla tyst om sina upplevelser i de israeliska fängelserna på grund av rädsla för repressalier, men också på grund av en djup känsla av skam och behovet av att bevara sin heder i ett konservativt samhälle.

Vid den tidpunkten gav Israels säkerhetsminister polischefen Kobi Shabtai order om att slå ner på alla firanden som familjer till de frigivna fångarna skulle göra. Som Ben Gvir offentligt förklarade:

Mina instruktioner är tydliga: det får inte förekomma några uttryck för glädje … Uttryck för glädje är detsamma som att stödja terrorism; segerfirande ger stöd åt dessa mänskliga avskum.

En FN-rapport som släpptes den 12 juni fokuserar nästan helt på fall av sexuella övergrepp och våldtäkter som begåtts mot palestinska män, kvinnor och barn under fångenskap. Israeliska styrkor, står det i rapporten:

Systematiskt riktat och utsatt palestinier för SGBV [sexuellt och könsbaserat våld] online och personligen sedan den 7 oktober, inklusive genom påtvingad offentlig nakenhet, påtvingad offentlig avklädning, sexualiserad tortyr och övergrepp samt sexuell förnedring och trakasserier.

I rapporten anges vidare att det könsbaserade våldet ”riktat mot palestinska kvinnor syftade till att förödmjuka och förnedra den palestinska befolkningen som helhet”. Män och unga pojkar kläddes av och paraderades genom gatorna, och kvinnorna tvingades se på när de kidnappade, handfängslade och med ögonbindel försedda fångarna ”tvingades utföra fysiska rörelser medan de var nakna”.

I Gaza samlas inte bara slumpmässigt utvalda civila palestinier in och utsätts för offentlig förnedring, utan många förs sedan utan åtal till israeliska fängelser för att där utsättas för tortyr och till och med död.

Enligt ögonvittnesskildringar som samlades in av Palestinian Prisoners Club (PPC) i juli avrättades summariskt fyra fångar med förbundna ögon utan åtal summariskt inför andra fångar på Kerem Abu Shalom-anläggningen som ligger längs Gazas yttre gräns.

 

Palestinas Abu Ghraib

Abu Ghraib: This image of a prisoner (Abdou Hussain Saad Faleh) being tortured has become internationally infamous, eventually making it onto the cover of The Economist (see ”Media coverage” below)[1][2]. Wikipedia.

De kanske mest ökända fallen av övergrepp, tortyr och våldtäkt mot palestinska fångar har inträffat i förvaret Sde Teiman, en anläggning som ligger på en israelisk militärbas i Naqaböknen (Negev) och som är särskilt utformad för personer som förts bort från Gaza.

Enligt en ändring av israelisk lag i december har militären rätt att hålla ”misstänkta terrorister” i upp till 45 dagar utan åtal innan de överförs till det israeliska fängelsesystemet (IPS). Många av de bortförda palestinierna hölls dock kvar mycket längre med hjälp av kryphål i Israels rätts- och fängelsesystem.

Trots otaliga läckta rapporter om förhållandena för fängslade Gazabor, däribland kvinnor, barn, läkare, personer med funktionsnedsättning och äldre, var det första riktiga avslöjandet som bröt igenom den engelskspråkiga mainstream-mediabarriären en undersökande artikel som publicerades av CNN i maj.

Det amerikanska mediet läckte bilder på fångar som hölls bundna, hade ögonbindel och hölls i stressade positioner bakom taggtrådsstängsel, och citerade israeliska visselblåsare som arbetade på anläggningen.

Vittnesmålen vittnade om de fruktansvärda sanitära förhållandena och den rutinmässiga tortyr som utövades där, och som en israelisk visselblåsare sade hade ”berövat dem allt som liknar mänskliga varelser”.

Senare publicerade New York Times sin egen tre månader långa utredning av Sde Teiman-anläggningen, som bekräftade tre fall av elchocker, två fall där fångar fått revbenen brutna under godtycklig misshandel och avskyvärda brott som anala våldtäkter av fångar.

I rapporten beskrivs också hur fångar förnedrades och tvingades bära enbart blöjor under förhören. En läckt del av en FN-rapport om anstalten, som bekräftade undersökningsrapportens bevis, citerade fångar direkt och avslöjade detaljer som gör en illamående.

”Vi såg maskar komma ut ur hans kropp

I ett vittnesmål som samlats in av UNRWA sa en 41-årig före detta fånge:

De tvingade mig att sitta på något som liknade en het metallpinne, och det kändes som eld – jag har brännskador [i anus]. Soldaterna slog mig med sina skor på bröstet och använde något som en metallpinne som hade en liten spik på sidan … De bad oss dricka från toaletten och fick hundarna att attackera oss … Det fanns människor som fängslades och dödades – kanske nio av dem. En av dem dog efter att de hade stoppat upp den elektriska käppen i hans [anus]. Han blev så sjuk; vi såg maskar komma ut ur hans kropp, och sedan dog han.

En kvinna i trettioårsåldern vittnade också om att hon hade fått se en flygbild över sitt grannskap och att hon hade hotats med att man skulle bomba familjemedlemmar. En annan 32-årig kvinna beskrev sina uppslitande upplevelser när hon förflyttades mellan olika häkten:

De bad soldaterna att spotta på mig och sa: Hon är en b**** (bitch, ö.a.), hon är från Gaza. De slog oss när vi rörde oss och sa att de skulle lägga peppar på våra känsliga delar [könsorgan]. De drog i oss, slog oss, de tog oss på bussen till Damon-fängelset efter fem dagar. En manlig soldat tog av oss våra hijaber, och de nöp oss och rörde vid våra kroppar, inklusive våra bröst. Vi hade ögonbindel och vi kände hur de rörde vid oss och tryckte våra huvuden mot bussen. Vi började klämma ihop oss för att försöka skydda oss från beröringen. De sa ”b****, b****”. De sa åt soldaterna att ta av sig skorna och slå oss i ansiktet med dem.

Avhumanisering av palestinska fångar

Haaretz bekräftade tidigare rapporter i frågan och publicerade också en artikel om att okvalificerade personer amputerade fångars lemmar, vilket skedde på grund av att fångarna var fastkedjade (man använder hårt åtdragna buntband, ö.a.) under långa perioder, vilket gjorde att deras kött i brist på blodcirkulation ruttnade och blev infekterat.

En 32-årig man från Gazaremsan, som talar med The Cradle under förutsättning att han får vara anonym, säger att israeliska vakter ”slog mig upprepade gånger och sedan urinerade på mig” när han hölls i Sde Teiman-fängelset. Han vittnar också om att han utsattes för svår tortyr.

”Det fanns till och med läkare där, funktionshindrade och ungdomar, men de brydde sig inte om vem du var; vi behandlades alla som djur”, säger han och förklarar att ljud ständigt spelades upp för att störa sömnen och göra det omöjligt att avgöra vad klockan var.

Han fortsätter med att berätta att han blev slagen med metallverktyg och att fångvaktarna hånade honom och hotade att döda resten av hans familj, med full vetskap om att hans bror hade mördats i en tidigare serie israeliska luftangrepp före hans bortförande, och att de använde informationen för att plåga honom psykiskt.

Chefen för Al-Shifa Medical Complex i Gaza City, Dr Mohammad Abu Salmiya, som släpptes efter att ha tillbringat sju månader i israeliskt häkte utan åtal, vittnade om vad han bevittnade efter att ha förts genom en rad olika häkten, däribland Sde Teiman.

Dr Abu Salmiya uppgav att ”fångar i israeliska fängelser utsätts för olika typer av tortyr. Armén behandlar dem som om de vore livlösa föremål och israeliska läkare attackerade oss fysiskt.”

Han fortsatte med att säga att det förekom ”svår tortyr och nästan dagliga övergrepp inne i fängelserna och att vi nekades medicinsk behandling” och tillade att ”ingen internationell organisation besökte oss i israeliska fängelser och vi förbjöds att träffa advokater. Många fångar är fortfarande kvar i mycket dålig hälsa och psykologiska förhållanden.”

Duschar åtföljs av stränga bestraffningar

Utöver de otaliga provisoriska fängelser som hastigt byggts upp i Gaza – där fångarna kläddes av, fick ögonbindel och lämnades i sanden för att uthärda hårda väderförhållanden – finns det tre officiella fängelser som är särskilt avsedda för palestinier från Gaza och som omger det belägrade kustområdet.

Den palestinske advokaten med israeliskt medborgarskap Khaled Mahajneh gav en insiktsfull förstahandsuppfattning om förhållandena i fånglägret Sde Teiman efter att ha beviljats ett sällsynt besök och sade att ”behandlingen är mer skrämmande än något vi har hört om Abu Ghraib och Guantanamo”.

Mahajneh återgav vittnesmålet från en fånge, som avslöjade att den enda gången bojorna togs av var under en veckovis dusch på en minut. Men de palestinska fångarna började vägra att duscha eftersom överskridande av enminutersgränsen, utan en timer som vägledde dem, resulterade i ”stränga bestraffningar, inklusive timmar utomhus i hettan eller regnet”.

Efter månader med allt fler bevis på de livsfarliga förhållandena på Sde Teiman anklagades 10 israeliska reservistsoldater för att ha gruppvåldtagit en palestinsk fånge med en pinne. Nio av de anklagade arresterades, varav en skulle släppas dagen därpå och skryta om sina handlingar i israelisk TV.

Arresteringarna ledde dock till att tusentals israeliska demonstranter invaderade militäranläggningarna, uppbackade av Ben Gvir, som hyllade våldtäktsmännen som ”hjältar”. En debatt om händelsen följde även i det israeliska Knesset, där Likudpartiets parlamentsledamot Hanoch Milwidsky argumenterade för gruppvåldtäkten.

Sedan dess har en video av övergreppet dykt upp och den israeliska rättshjälpsorganisationen Honenu, som företräder fyra av de anklagade, har hävdat att deras klienter handlade i ”självförsvar”.Det är inte bara en anläggning

Vid en presskonferens som hölls i staden Ramallah på Västbanken i mitten av juli avslöjade Mahajneh också att han under ett besök på Ofer-fängelset på Västbanken hade fått veta att en 27-årig palestinsk fånge brutalt våldtagits på följande sätt:

Ett rör från en brandsläckare användes på en handfängslad fånge. Han tvingades lägga sig på mage, kläddes av helt och hållet och brandsläckarens rör fördes in i fångens ändtarm. Därefter aktiverades brandsläckaren … framför ögonen på de andra fångarna.

Fallet med den palestinske kroppsbyggaren Muazzaz Abayat från Betlehem, som förlorade halva sin kroppsvikt under sin nio månader långa fängelsevistelse, är ett exempel på de omänskliga förhållanden som alla fångar utsätts för och att den vidriga behandlingen inte på något sätt är begränsad till fånglägren runt Gaza.

Enligt officiella israeliska siffror uppgår antalet palestinska politiska fångar till strax under 10 000, inklusive 3 380 administrativt frihetsberövade och 250 barn. Dessa siffror är helt klart felaktiga, med tanke på att Israels Shin Bet-chef redan i juni uppskattade antalet fångar till omkring 21 000. De exakta siffrorna är fortfarande svårbedömda och många fångar saknas fortfarande. Den bekräftade dödssiffran bland palestinska fångar, som för närvarande uppgår till 53, är sannolikt också en underskattning, eftersom många fångar fortfarande betraktas som saknade.

I skarp kontrast till den intensiva mediebevakningen och den politiska oron för de israeliska fångarna i Gaza, ignoreras i stort sett de palestinska fångarnas situation.

Det finns fler palestinska barn som hålls som gisslan av Israel än det totala antalet israeler som greps den 7 oktober, även enligt den lägre uppskattningen på 10 000 fångar. I jämförelse med de palestinska fångarnas lidande är frågan om deras israeliska motsvarigheter – enligt vissa uppgifter färre än 100 – bara en droppe i havet.

Relaterat
USA kommer inte att kalla israelisk våldtäkt av palestinska fångar ett krigsbrott
”Israel” dödar palestinska fångar från Gaza efter att de släppts.
CNN avslöjar hemska israeliska tortyrmetoder på palestinska fångar.
Palestinska och ryska fångar i svensk propaganda.
Hur Israel försöker att skyla över sina krigsförbrytelser i Gaza.
Common Dreams: UN Probe Finds ’Appalling Acts’ of Torture Against Palestinians Detained by Israel

Föregående artikelNato-länder tror inte att Ukraina kommer att kunna hålla territorium i Kursk
Nästa artikelMassakern på Maidan och kriget i Ukraina
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

7 KOMMENTARER

  1. Outhärdlig grymhet – endast möjlig eftersom den prägla hela det israeliska samhället. Bojkotta allt samröre med denna varböld.!Stoppa alla vapenleveranser till Israel!

    • Kamel Harris är bara senaste kamelen i sionisternas stall. Den kommer att ridas av sionisterna som det behagas.

  2. Västvärlden; USA och Europa som gärna betecknar sig som den mänskliga civilisationens fanbärare följer dessvärre samma brutala mönster, liknades vid deras koloniala erövringståg, varhelst det finns människor eller mark att exploatera. Och så sker bortom dom mest avskyvärda metoder som fullständigt avhumaniserar såväl dom egna höga idealen som deras offer.
    Medskyldiga till detta fasansfulla befinner sig våra politiska valda där Socialdemokraternas företrädare är delaktiga.
    Hur kunde detta vansinne stödjas av det lilla oskuldsfulla landet med traditioner där respekt för människovärdet, fredsfrågor och nedrustning, med fredens hav Östersjön som riktmärke?
    jag må vara naiv, men någonstans måste man tro på människan och att den humant politiska kraften måste vara vägen framåt med understöd av folkets vilja i organiserad form,

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here