En artikel publicerad 10 september av Caitlin Johnstone. https://caitlinjohnstone.com.au/2024/09/10/the-us-empire-can-only-exist-in-a-continuous-state-of-mass-military-violence/
Ingen regering borde mörda människor så konsekvent och pålitligt att människor kan planera hela sina liv utifrån det.
Jag borde inte kunna försörja mig på det här. Att kritisera en enskild maktstrukturs krigshets borde inte vara någons heltidsjobb. Ingen regering borde mörda människor så konsekvent och pålitligt att människor kan planera hela sina liv kring det.
Ändå är vi här. Det är inte bara så att människor som jag kan fokusera på att kommentera USA:s och dess satellitstaters militära massvåld på heltid, utan vi tycker oftast att det finns för mycket att prata om från dag till dag.
Bara i dag, 10 september, får vi rapporter om att minst 40 personer har dödats i en massaker av IDF mot ett tältläger i södra Gaza nära Khan Younis, som Israel tidigare hade utsett till en humanitär säkerhetszon. (som vanligt påstod man att Hamas hade en kommandocentral i tältlägret, ö.a.)
Det finns videor av familjer som gräver frenetiskt i sanden för att försöka rädda nära och kära som begravdes av explosionen, som enligt uppgift var så kraftiga att kroppar hittas cirka 30 meter ner.
Dave DeCamp på Antiwar har börjat skriva dagliga uppdateringar om de dokumenterade israeliska massakrerna på palestinska civila i Gaza, ofta med dussintals offer som läggs till den officiella dödssiffran på en enda dag.
Kamala Harris har äntligen tillkännagivit en utrikespolitisk plattform, och den innehåller inget annat än ett löfte om mer av samma sak. Hon lovar att ”se till att USA förblir den starkaste och mest dödliga stridskraften i världen”, att ”se till att Amerika, inte Kina, vinner tävlingen om det 21:a århundradet”, att ”stärka, inte abdikera från, vårt globala ledarskap”, att ”stå upp för Israels rätt att försvara sig” och att ”skydda amerikanska styrkor och intressen från Iran och Iranstödda terroristgrupper”, och skryter med att hon ”har arbetat med våra allierade för att se till att NATO är starkare än någonsin” inför ”Vladimir Putins brutala aggression”.
Med andra ord, mer obevekligt våld och militarism för att säkerställa att det amerikanska imperiet fortsätter att dominera planeten. Det är inte svårt att se varför Harris får stöd från några av de värsta krigshetsarna på planeten.
Den blodtörstiga imperiechefen Victoria Nuland erkänner nu öppet att USA saboterade ett fredsavtal i Ukraina under krigets första veckor, och säger i en intervju att Washington pressade Kiev att förkasta avtalet eftersom det ”innehöll begränsningar av exakt vilka vapensystem Ukraina skulle kunna ha” om det godkändes.
Det här är något som människor som jag brukade bli kallade ryska propagandister för att de sa hade hänt, trots alla överväldigande bevis för att det hade hänt.
Fasorna i Ukraina händer eftersom den USA-centraliserade maktalliansen vägrade att göra det ena enkla avsteget efter det andra. Hela det här kriget kunde lätt ha undvikits, och det kunde lätt ha avslutats kort efter att det började. Men de fortsatte att driva på, eftersom de ville ha det här kriget.
Bernie Sanders, progressivismens officiella ansikte utåt i den amerikanska mainstream-politiken, sa faktiskt ”Jag applåderar Cheneys” under ett framträdande i NBC News ”Meet the Press” som svar på Dick och Liz Cheneys stöd till Kamala Harris.
Det finns ingen giltig ursäkt för att dessa ord någonsin ska komma ut ur någons mun, än mindre från någon som människor betraktar som förnuftets och medkänslans röst på Capitol Hill. När din progressiva hjälte börjar sjunga lovsånger till ett monster som Cheney är det dags att hitta andra hjältar.
Det här är bara några av de saker som händer just nu och som jag lätt hade kunnat skriva hela uppsatser om.
Jag stöter alltid på människor som tycker att det är konstigt och misstänksamt att jag ständigt kritiserar USA:s utrikespolitik dag ut och dag in som ett heltidsjobb, och det är det absolut – men inte av de skäl som de tror. De tycker att det är konstigt och misstänksamt eftersom jag måste få betalt av någon subversiv utländsk regering, eftersom ingen annars skulle vilja ägna sin tid åt att kritisera den västerländska maktstruktur vi lever under.
De tror detta eftersom de har indoktrinerats från födseln till att stödja det USA-centraliserade imperiets dagordningar och informationsintressen av den imperialistiska propagandamaskinen som normaliserar och rättfärdigar våra härskares brottslighet, och tränar dem att betrakta all information som strider mot denna vanliga världsbild som olycksbådande och misstänkt.
I själva verket är det märkligt och misstänkt att jag kan ägna mitt liv åt att kritisera imperiets fördärvlighet eftersom imperiet är så pålitligt fördärvat. Det är ett jobb som inte borde finnas, vars existens säger dig att något konstigt händer som faller långt utanför vad du kan förvänta dig av ett normalt och hälsosamt samhälle – som om jag berättade att jag arbetar som vampyrjägare eller något. Bara det faktum att någon kan bli en publikfinansierad författare som kommenterar det militära massvåldet från en viss maktstruktur säger att något har gått väldigt fel med den här världen.
Men det finns många andra som jag. Och för varje person som tjänar sitt levebröd på att motsätta sig USA:s krigshets finns det tusentals som tjänar sitt levebröd på att underlätta den. Inom militären. I vapenindustrin. I tankesmedjor. I media. I politiken. I statliga myndigheter. Det går att tjäna mycket, mycket mer pengar på krig än på fred. Det är en av de främsta anledningarna till att det kapitalistiska imperium vi lever under existerar i ett konstant tillstånd av militärt massvåld. Det oändliga våldet och hotet om det är det lim som håller ihop imperiet.
I en hälsosam värld skulle inget av dessa jobb existera – människor som arbetar för fred eller människor som arbetar för krig. Fred skulle bara vara sakernas naturliga ordning.
Men tills den friska världen har uppstått kämpar vi vidare. Dag efter dag efter dag efter dag efter dag, så länge som arbetet är nödvändigt.
Till skillnad då från det ryska imperiet, som bildades med fredliga folkomröstningar och som nu upprätthålls med hjälp av yttrandefrihet, fred och generös välfärd till alla.
Som vanligt har du fel G Weiss. Ryssland är ett land inte ett imperium.
Visst, absolut Ja.
Men inte till Fosterlandets förrädare.
De ska jagas och tas om hand som dem alltid gjorts.
För det gemensammas bästa.
Att vara Ryss innebär både Plikt och Frihet.
Det är det absolut enda sättet att uppnå den Ryska suveräniteten från en invasiv Demokratisk Västvärld.
Faktiskt tror jag Kommunistrevolutionen har varit till stor hjälp för Rysslands överlevnad.
Utan Sovjetunionen kanske Ryssland skulle vara uppstyckat i flera mindre republiker idag och och ett lätthanterligt byte för Västvärldens Demokratier och Multinationella Företag precis som dessa hanterat länderna i Mellanöstern och gjort dem till sina egna gruvor.
Men nu har Rysk Storlek, Gemenskap och Samarbete effektivt satt stopp för denna Västerländska Kapitalistiska Rovdrift.
Någon som är så insatt i sitt lands historia skulle kanske kunna ge oss mindre införstådda en historisk tillbakablick i den avgörande händelsen som ledde till USAs beslut att delta i WWI. De började väl tidigt med kampen för demokrati världen över.
Lite knapphändig information finns om passagerarångaren Lusitania som torperterades av tysk ubåt i början av maj 1915, strax utanför/söder om Irland. Det intressanta är att Tyskland publicerat varningar i amerikanska tidningar om att inte segla in i vattnen kring Storbritannien/Irland. Det fanns också misstanke om att ångaren var packad med ammunition. Lusitania (brittisk konstruktion) hade tydligen dubbla uppdrag med vapen/ammunitionsleverans och passagerare när det seglade från USA mot Liverpool.
Frågan är om dessa passagerare helt enkelt skickades i döden. Deltagande i kriget rättfärdigades genom denna händelse. Reaktionerna var hatiska mot tyskarna, fastän de varnat amerikanarna. Men det stannar inte där, med USAs delaktighet följde också Spanska sjukan 1918.
Det är inte utan att man funderar på vad det var som var föregångare till OSS, senare CIA om än i annan form.
Början av förra seklet var turbulent. Finansiären i president Woodrows krets var Adam Schiff och det lär vara han som finansierade avrättningen på den ryska tzaren och hans familj.
Skulle det kunna gå att sätta diagnos på den nord amerikanska kontinenten kunde resultatet lyda: mycket långt kroniskt framskriden och obotlig genetisk åkomma. Bör undvikas på det skarpaste.