Ekonomipriset till Alfred Nobels minne – ny vetenskap eller en stor flopp?

Nja, det är inte ”tre USA-amerikaner” som fått priset, utan en från Turkiet och två från Storbritannien. De är dock verksamma vid amerikanska ekonomiska universitetsinstitutioner som väl brukar räknas till världens främsta i forskningen i ämnet.

Redaktören skriver helt korrekt och tillräckligt ”Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne har utdelats till tre europeiska forskare verksamma i USA…” Redaktören skriver också ”Men täcker Västs syn hela demokratibegreppet?” Däri ligger den egentliga avsikten med årets ekonomipris; att försöka få folk att tro på de så kallade västliga värdena. Dessa värden, demokrati, kvinnliga rättigheter, yttrandefrihet, wokeism m.m. är värden som länderna utanför det så kallade väst sedan länge genomskådat avsikten med. Uppgiften för oss som lever i väst är att för människorna här ständigt förklara hur falsk vår politikerkast och dess uttolkare i massmedia är. Globalpolitics.se arbetar mycket med detta upplysningsarbete.
Med daglig glädje ser jag hur majoriteten av världens länder vänder sig bort från väst för att tillsamman finna en ny multipolär världsordning. Den 22-24 oktober skall till exempel BRICS ha ett viktigt möte i Kazan Ryssland. Varför nämns detta möte knappt i västliga media? Varför skriver några stora tidningar om att ett möte skall hållas, men nämner inte BRICS vid namn. Det påminner om hur allmogen förr i tiden undvek att tala om vargen. I stället sa man gråben eller något liknande. Man var rädd för vargen. Politikerkasten och dess uttolkare i massmedia i väst är rädd för BRICS, eftersom den sammanslutningen idogt arbetar på att skapa delar av grunden för den framväxande multipolära världsordningen.

Ett bra sätt att förstå varför ekonomipriset gick dit det gick, är att lyssna på samtalet mellan Alexander Mercouris och Alex Krainer https://theduran.com/brics-rise-and-europes-economic-decline-w-alex-krainer-live/ Där förklaras på riktigt varför fattiga länder är fattiga, och varför de nu sluter upp bakom BRICS-arbetet med en ny världsekonomisk arkitektur. Fredspristagarna är nollor, som vill försvara det imperialistiska ekonomiska system som USA dominerar. DÄRFÖR delar kungliga svenska vetenskapsakademin ut det pris som vasallstaten Sveriges riksbank står bakom.
Så här ser ledamotslistan ut:
Susanne Aalto Klassen för astronomi och rymdvetenskap
Igor Abrikosov Klassen för fysik
Hans-Olov Adami Professor, prefekt Klassen för medicinska vetenskaper
William Agace0 Professor Klassen för medicinska vetenskaper
Per Ahlberg Klassen för biologiska vetenskaper Mikael Akke Professor Klassen för kemi
Bo Albinsson Professor Klassen för kemi
Marcus Aldén Professor i förbränningsfysik Klassen för tekniska vetenskaper
Kari Alitalo Klassen för medicinska vetenskaper
Bert Allard Professor i kemi/miljövetenskap Klassen för geovetenskaper
Ronny Ambjörnsson Professor emeritus i idéhistoria Klassen för humaniora och för framstående förtjänst om vetenskap
Bruce N. Ames Professor of Biochemistry and Molecular Biology, Senior Scientist Klassen för biologiska vetenskaper
Leif Anderson Professor i hydrosfärsvetenskap Klassen för geovetenskaper
Siv Andersson Professor Klassen för biologiska vetenskaper
Leif Andersson Professor i funktionsgenomik, gästprofessor i molekylär husdjursgenetik Klassen för biologiska vetenskaper
Dan Andersson Professor i Medicinsk Bakteriologi Klassen för medicinska vetenskaper
Malte Andersson Professor emeritus i ekologisk zoologi Klassen för biologiska vetenskaper
Bertil Andersson Professor i biokemi, Provost Klassen för kemi
Göran Andersson Professor emeritus i elektriska energisystem Klassen för tekniska vetenskaper
Gunnar Andersson Professor i demografi Klassen för samhällsvetenskaper
Helene Andersson Svahn Professor Klassen för tekniska vetenskaper
Mats André Professor i rymdfysik Klassen för astronomi och rymdvetenskap
Bo Angelin Professor i klinisk metabolisk forskning, överläkare, klinikchef Klassen för medicinska vetenskaper
Hans Annersten Professor em i mineralkemi och petrologi Klassen för geovetenskaper
Alexandre Antonelli Professor och forskningschef Klassen för biologiska vetenskaper

Ronny Ambjörnsson är det enda namn jag känner igen, och med hänsyn till vad han tidigare skrivit borde han INTE ställa sig bakom valet av pristagare. ”Till hans tidiga forskning hör också Tradition och revolution, en historiematerialistisk framställning av idé- och kulturhistorien, skriven 1968 tillsammans med Aant Elzinga och Anna Törngren. Boken väckte uppmärksamhet med sin uppmaning ”Stöd FNL!” på omslaget.” Men det är väl gött i stugvärmen för en 88-åring.

Det låter som en PK-utredning i nyliberal anda som premierats. Ekonomierna uppfattas som brickor i ett spel där alla får delta på neutrala, jämbördiga villkor. Man bländar ut politiska och geopolitiska aspekter som överväger i den verkliga världen. Ekonomier som villigt medverkar på västmakternas villkor premieras varför de smartaste bland dem kan främja sin utveckling. Länder som vill förbli neutrala och oberoende, eller som tidigare rentav ville samarbeta med socialistblocket missgynnas, sanktioneras eller utsätts för militära angrepp.

Indien berömdes tidigare för att vara den största demokratin i världen. Men trots god ekonomisk utveckling de senaste decennierna har Indien inte kunnat mäta sig med Kina. Vijay Prashad från Indien har sagt att det första stora framsteget i Kina efter revolutionen var att folket fick sin mänskliga värdighet upprättad. ”Bönder tittade dig rakt i ögonen med värdighet” sade Prashad. En samhällsbas formades. Men utvecklingen började sacka av mot slutet av Mao Zedongs epok och det behövdes ekonomiska reformer. Efter dessa skedde utvecklingen i ett hisnande tempo. Men detta hade inte varit möjligt utan ett utbildningssystem där teknisk kompetens växte på ett aldrig tidigare skådat sätt. ”Varför vi tillverkar i Kina”, sade en amerikansk företagschef, är följande: ”Här hemma kan jag fylla en sal med kompetent personal, i Kina flera fotbollsplaner.” Utbildning och därtill förmågan att ständigt komma på nya och bättre lösningar har fört Kina framåt. Den senare faktorn bör ha kommit som en stor överraskning för den stereotypa bilden av kineser i väst säger ju att de inte gillar kritik.

Den ekonom som för länge sedan borde ha premierats med Sveriges Riksbanks pris är Michael Hudson. Men det lär inte ske, för en ekonom som inbegriper imperialismen i sin analys och talar om hur den via finansiella mekanismer fås att fungera, en sådan analys är tabu för priskommittén. Att Hudson utvecklat så djupa insikter beror på att han inlett sin yrkesbana i finansvärldens tjänst till skillnad från de flesta akademiska ekonomer som bara har teoretiska kunskaper men tunt med praktiska.

I Sovjetunionen kom försöket att reformera ekonomin försent. Gorbatjov motarbetades av partiets betonghäckar som inte vill offra sina ofta små men för dem kära privilegier. Det kan man läsa om i hans memoarer.