Kommer Brics att ärva jorden? USA kan inte stoppa multipolaritet

En artikel av Thomas Fazi på https://unherd.com/2024/10/will-the-brics-inherit-the-earth/

Thomas Fazi är kolumnist och översättare på UnHerd. Hans senaste bok är The Covid Consensus, skriven tillsammans med Toby Green.

Ett betydelsefullt globalt skifte pågår för närvarande. Ett skifte som idag tar sig uttryck i den ryska staden Kazan där Brics-blocket håller ett internationellt toppmöte med den förmodade globala parian Vladimir Putin som värd.

Sedan konflikten i Ukraina bröt ut har västvärlden försökt isolera Ryssland genom sanktioner och diplomatiska påtryckningar.

Ändå kommer Kazan att välkomna statschefer eller högt uppsatta tjänstemän från 32 länder, inklusive blockets fyra nya medlemmar – Egypten, Etiopien, Iran och Förenade Arabemiraten – samt många andra länder som är intresserade av medlemskap, inklusive Turkiet, det första Nato-landet någonsin som överväger att ansluta sig. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres kommer också att vara närvarande.

Evenemanget vittnar om det växande inflytandet från den globala södern – eller den globala majoriteten, som ryssarna kallar den – och dess sökande efter ett alternativ till det USA-ledda systemet. Ett 40-tal länder står enligt uppgift på väntelistan för att få bli medlemmar, och Saudiarabien och Indonesien har uttryckt ett stort intresse, vilket ytterligare illustrerar den växande attraktionskraften hos denna ”icke-västerländska klubb”. Medlemskap är lockande för de länder som söker alternativ till de västdominerade ekonomiska och finansiella strukturer som ofta anklagas för att äventyra svagare länders ekonomiska utveckling, sociala stabilitet och nationella suveränitet.

Det är särskilt talande för västvärldens tondöva inställning till resten av världen att så många länder, till västvärldens förvåning, uttryckte intresse för att ansluta sig till Brics efter utbrottet av kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Ironiskt nog var det västs sanktionsregim – och i synnerhet frysningen av 300 miljarder dollar av Rysslands valutareserver, en ekonomisk krigshandling utan motstycke – som fick många länder att söka alternativ till den dollardenominerade västliga finansiella infrastrukturen.

”Nu har Ryssland satt upp ett nytt strategiskt mål för blocket: av-dollarisering.”

Utvidgningen av Brics, i kombination med det växande intresset från det globala syd, understryker den geopolitiska maktförskjutning som pågår – från väst till resten. Brics-blocket har redan ett betydande ekonomiskt inflytande.

Gruppens sammanlagda BNP, justerat för köpkraftsparitet (PPP), står för 35,6% av den globala ekonomin, vilket överstiger G7:s andel på drygt 30%. När det gäller befolkningsmängd är skillnaden ännu mer slående: I Brics-länderna bor 45 procent av världens befolkning, medan G7 står för mindre än 10 procent.

Med Indiens, Kinas och Rysslands BNP som förväntas växa med cirka 4 procent i år, jämfört med 2 procent för västekonomierna, och med fler länder som kommer att ansluta sig, har Brics historiens vind i seglen. Inte undra på att detta toppmöte beskrivs som ett ”Bretton Woods för det globala syd”.

Trots detta har västländerna ofta avfärdat Brics institutionella relevans och påpekat att blocket inte är mycket mer än en lös sammanslutning av länder med ofta divergerande ekonomiska och geopolitiska intressen. Dessutom har man misslyckats med att erbjuda ett konkret alternativ till de västerländska systemen. Även om det är sant att Brics har prioriterat ömsesidigt samarbete inom ekonomi och infrastruktur, och det bredare begreppet ”sammanlänkning”, framför en formaliserad styrningsstruktur, kan detta vara på väg att förändras.

Ryssland har spelat en drivande roll i Brics utveckling genom att bidra till gruppens ursprungliga bildande, värdskapet för dess första toppmöte, Sydafrikas inträde och den efterföljande expansionen. Ryssland har positionerats som en medlare mellan Kina och Indien och har lyckats behålla en nyckelroll inom organisationen, vilket gör landet till en viktig aktör i varje institutionellt språng framåt.

Nu har Ryssland satt upp ett nytt strategiskt mål för blocket: av-dollarisering. Sanktionerna mot Ryssland och västmakternas frysning av landets tillgångar har understrukit behovet av finansiellt oberoende, vilket gör att av-dollariseringsagendan inte bara är eftersträvansvärd utan en nödvändighet – inte bara för Ryssland utan även för andra länder. Det huvudsakliga svaret hittills från övriga Brics-länder har varit att i allt högre grad avveckla sin internationella handel i nationella valutor snarare än i dollar, med anmärkningsvärda resultat: handelsvolymen som betalas i medlemsländernas valutor har redan

Det huvudsakliga svaret hittills från resten av Brics har varit att i allt högre grad betala sin internationella handel i nationella valutor snarare än i dollar, med anmärkningsvärda resultat: volymen av handel som betalas i medlemsländernas valutor har redan överträffat volymen av dollarbaserade transaktioner.

Men bortsett från skapandet av New Development Bank (NDB), som fungerar som ett alternativ till västerländska finansiella institutioner som IMF och Världsbanken, har det hittills inte gjorts mycket för att skapa ett giltigt alternativ till den västerländska internationella finansiella och monetära infrastrukturen – ett nytt Bretton Woods, så att säga. Kan Kazan markera början på en ny era i detta avseende? Hittills har detaljerna varit knapphändiga, men under de senaste månaderna har det spekulerats flitigt om Brics planer på att lansera ett helt nytt globalt monetärt ekosystem, eventuellt under toppmötet.

Detta skulle inkludera en mycket omtalad ”Brics-valuta” – en räkneenhet som används för att betala internationella transaktioner och hantera betalningsbalansproblem, inte att förväxla med en faktisk överstatlig valuta à la euro – samt ett banbrytande blockkedjebaserat internationellt betalningssystem som syftar till att tillhandahålla ett alternativ till befintliga globala finansiella system, såsom Swift, och den dollarbaserade finansiella infrastrukturen.

Systemet skulle använda blockkedjeteknik för att möjliggöra säkra, transparenta och oföränderliga betalningstransaktioner mellan Brics medlemsländer. Blockkedjans decentraliserade natur skulle eliminera behovet av en central mellanhand, vilket skulle göra gränsöverskridande betalningar mer effektiva och mindre känsliga för kontroll eller inblandning från externa enheter.

Det föreslagna betalningssystemet skulle inte bara stödja av-dollariseringsagendan utan också utgöra ett välbehövligt finansiellt skyddsnät för länder som utsätts för sanktioner från väst. Om initiativet blir framgångsrikt kan det bli hörnstenen i en ny, decentraliserad global finansiell ordning som bygger på digital teknik för att utmana dollarns dominans.

Som Oleg Barabanov, programdirektör för Valdai Discussion Club, en Moskvabaserad tankesmedja, förklarar kan detta ”vara det första steget mot att verkligen stärka av-dollariseringen inom Brics och den bredare icke-västliga världen”. Samtidigt kommer länderna ”att behålla full suverän kontroll över Brics-ländernas traditionella valutor”.

Naturligtvis innebär detta program såväl politiska som tekniska utmaningar. Det är viktigt att notera att inte alla medlemsländer är överens i denna fråga. Även om Ryssland och Kina (också) vill använda Brics som ett sätt att utmana USA:s globala dominans – därav Rysslands insisterande på att det nya betalningssystemet måste vara helt frikopplat från dollarn – är det inte alla medlemmar som håller med om denna fientliga strategi.

Länder som Indien, Saudiarabien och Turkiet är förmodligen mer intresserade av att flytta om stolarna runt det globala bordet än att bygga en helt ny matsal. Men i en tid av växande rivalitet mellan maktblocken – och när västvärlden alltmer lutar sig mot en nollsummetanke om att ”antingen är du med oss eller mot oss” – hur länge kommer de att kunna sitta på två stolar?

Brics-toppmötet i Kazan 2024 kunde inte komma vid en mer avgörande tidpunkt för global geopolitik och ekonomi. Med sin betydande ekonomiska och demografiska tyngd har Brics potential att omforma den globala styrningen, särskilt om de lyckas skapa en alternativ global finansiell arkitektur. Utmaningar kvarstår som sagt, särskilt när det gäller att hantera gruppens icke-hierarkiska struktur och tillgodose de olika ståndpunkterna hos befintliga och blivande medlemmar, men toppmötet i Kazan kan mycket väl lägga grunden för en ny era i de globala ekonomiska relationerna.

Hur bör västvärlden reagera på dessa stora förändringar? Eftersom västvärlden inte kan göra mycket för att stoppa det oundvikliga skiftet mot multipolaritet kommer hot mot länder som rör sig bort från dollarn, som Trump nyligen gjorde, bara att få motsatt effekt. Västländerna, särskilt i Europa, betalar redan ett högt pris för frikopplingen mellan väst och resten av världen.

De kan i stället välja att engagera sig i resten av världen på lika villkor, i vetskap om att en mindre andel av den globala BNP:n inte nödvändigtvis innebär en lägre levnadsstandard – en läxa som amerikanerna kan lära sig av många europeiska länder.

Men den nuvarande geopolitiska konfrontationen handlar om mycket mer än bara ekonomi. Det handlar om slutet på fem århundraden av västerländsk global dominans. Och om historien är något att gå efter vet vi att etablerade makter sällan, om ens någonsin, anpassar sig till andra makters uppgång. Det är därför inte konstigt att de nuvarande globala konflikterna i allt högre grad formuleras i civilisatoriska termer.

När Ryssland, Iran och Kina samlas i Kazan för att presentera sin nya världsordning är det mycket möjligt att mötet, snarare än att förebåda en ny era, kommer att bli ihågkommet som ännu ett steg på vägen mot en storbrand – något som förmodligen redan utspelar sig på den europeiska östfronten lika mycket som i Mellanöstern.

Relaterat
BRICS – det är framtiden!
Slå ihop BRICS och SCO – och få världens starkaste allians?!