Denna artikel av den australiensiske juristen och geopolitisk analytikern James O’Neill har nyligen publicerats i New Eastern Outlook (NEO). NEO Two New Reports Point to Further US Decline & Higher Risk of War
Artikeln har vänligen översatts av tandläkare Dr. Martin O. Gelin i Australien.
Två nya rapporter pekar på ytterligare försämringar i USA med större risk för krig.
Två nyare rapporter från USA pekar på att USA planerar ett storkrig mot Ryssland och Kina. Man tycks dock vara långt ifrån förvissad om chanserna att lyckas med ett sådant krig. Rapporterna ger oss också insikter om hur USA har tänkt sig budgetera för det hela. Men en realistisk kalkyl saknas om sociala och mänskliga kostnader som en sådan politik medför.
Den första rapporten bär titeln ”Att skapa ett gemensamt försvar” (november 2018). Rapporten har utarbetats för att bättre kunna bedöma det nationella dokumentet om Försvarsstrategin som kom ut i början av 2018. Rapporten medger att förändringar ”i hemlandet och utomlands minskar amerikanska militära fördelar” och att detta utgör ett hot mot ”vitala” amerikanska intressen. Jhär
Nutida förändringar av den ”geopolitiska maktbalansen” undergräver den avskräckande effekten av och förtroendet för amerikansk och de allierades vapenarsenal, vilket ökar sannolikheten för militär konflikt”.
Skulle en krigskonflikt uppstå , kan USA drabbas av ett oacceptabelt stort antal mänskliga offer och stora förluster av infrastruktur. Rapporten säger att ”Amerika har förlorat övertaget på viktiga områden som luft- och missilförsvar, cyber- och rymdaktivitet , land- och sjökrigsföring, långdistans och elektronisk krigföring ”. Vidare erkänns att ”Amerikas ledande ställning sjunkit eller har helt försvunnit inom många viktiga tekniska områden, grundläggande för USA:s hittills militära överlägsenhet”.
En sådan öppenhet är högst ovanlig i ett amerikanskt strategibeskrivande dokument och detta kan sannolikt förklara att rapporten knappast alls har uppmärksammats i västerländska MSM.
Bekräftelser på teknologiska brister och strategiska nackdelar blir svårplacerade i bilden av ett allsmäktigt Amerika, som under långa tidsperioder kunnat bemöta alla hot mot egna och allierades inhemska och globala intressen. De allierade har åtnjutit den bekväma illusionen av ett allomfattande amerikanskt ”försvars-paraply”.
Kommissionens strategi ämnad att ta itu med denna situation uppfattas som illa planerad och förlusten av militär omnipotens blir därför svårare att bemästra. Den föreslagna lösningen på problemet är att spendera betydligt större summor, vilket för med sig en investeringsnivå som blir 3-5% högre än allmän inflation. Det innebär att en betydligt större andel än i tidigare federala budgetar , måste tillägnas militära utgifter.
Med tanke på USA:s redan enorma och växande statsunderskott (c:a 22 biljoner dollar = 22000 miljarder dollar), enligt rapporten, kan finansieringen av de nya och större militärkostnaderna endast möjliggöras genom nedskärningar av allmänna statsutgifter som pensioner, sjukvård och social trygghet.
”De balanseringar av budgeten” som enligt rapporten krävs , bekräftar projektets ”svårighetsgrad”. Uttalandet underskattar den sociala förödelse som sådana nedskärningar skulle leda till.
Planerna framläggs i en nation som redan spenderar mer på sin militärapparat än storleken av de åtta näst största nationella militära budgetarna tillsammans. USA: s nationella infrastruktur, allt från vägar/broar till skolor, är redan i dåligt skick och de starkt ökande militärutgifterna kommer bara att påskynda den nedåtgående processen. Planläggarna verkar oförmögna att förstå att Förenta staternas ansträngningar att försöka härska över världen till förmån för Förenta staterna, inte är önskvärda. De flesta länder i världen är inte heller intresserade, vilket framgår av flera resolutioner i FN:s generalförsamling.
Den andra rapporten.
Den andra rapporten, utfärdad av USA-regeringens Ansvarskontor (GAO) har som överskrift ”National Security: Long Range Emerging Threats Facing USA, Landets säkerhet: Uppkommande framtida hot mot USA”som identifierats av federala byråer (december 2018.) Den andra rapporten fick ännu mindre publicitet än utgåvan av det “Allmänna Försvarsdokumentet”.
Kommissionens strategi vid offentliggörandet av GAO-rapportens faktabeskrivning avspeglar sig i MSMs återhållsamma rapportering om att USA hamnat på efterkälken gällande militär kapacitet, det vill säga jämfört med de två nämnda huvudrivalerna: Ryssland och Kina.
Beskrivningen av USA:s relativa militära svaghet är inte ny. Andrei Martyanov ger i sin bok Losing Military Supremacy (2018) en detaljerad analys av varför rysk militärteknik skulle vara överlägsen USAs på flera viktiga områden. Martyanovs utsago om Rysslands kapacitet gäller även för Kina. Martyanovs argument illustrerades dramatiskt vid president Putins 1:a Mars tal, år 2018, inför Ryska parlamentet.
Den första amerikanska kritiska reaktionen gällde Putins påståenden.
Inom loppet av några dagar krävde det militära industrikomplexet mer pengar för att motverka de ryska vapnens överlägsenhet som demonstrerats i Putins tal. GAO-rapporten ger nu en auktoritativ bekräftelse av att Putin inte bluffade.
Under ett avsnitt i rapporten med rubriken “Vapen”, finns underrubriken “Hypersoniska vapen”. Kinas och Rysslands strävanden med hypersoniska vapen blir förståeligt när man inser att dessa avseende, hastighet, höjd och manövrerbarhet kan besegra de flesta existerande
missilförsvarssystemen, och de kan också användas till att förbättra konventionella och kärnkraftsvapen på lång sikt. Inga motåtgärder existerar.
Missiler: Motståndare utvecklar missilteknik för att attackera USA på nya sätt och samtidigt utmana USA:s missilförsvar, inklusive konventionella och nukleära ICBM (Inter Continental Ballistic Missiles), sjö till land-missiler och rymdbaserade missiler som kan kretsa runt jorden.
Flygplan. Kina och Ryssland utvecklar/har utvecklat nya flygplan, inklusive Stealth-flygplan, som kan flyga snabbare, bära avancerade vapen och flyga längre sträckor. Sådana flygplan skulle kunna tvinga amerikanska flygplan att operera på längre avstånd och därmed placera fler amerikanska mål i farozonen.
Fler, likartade utvecklingar sker inom olika områden: (När man går igenom dessa punkter blir tidsbegreppet villkorligt.) Användningen av sådana ord som ”måhända” eller ”kanske skulle” blir överflödiga. Den nya vapenteknologin är redo att användas (www.thesaker.is 1 mars 2018). Ett antal kommentatorer har hävdat att tidsklyftan mellan de ryska och kinesiska systemen jämfört med de amerikanska, kan mätas i årtionden. Det saknas bevis som tyder på att detta tidsgap skulle kunna överbryggas inom överskådlig framtid. Ett mer sannolikt scenario är att det teknologiska avståndet, tidsmässigt, kommer att öka ännu mer.
Även om det finns starka röster i Förenta staternas administration och i ”Djupa Staten” som är tillräckligt vilseledda och galna nog att fortfarande tro på att USA kunde ”vinna” ett kärnvapenkrig mot Ryssland och/eller Kina, så bör den nya GAO-rapporten ha en dämpande effekt på deras vilda ambitioner.
Historien visar att det är oklokt att underskatta kraften och viljan som Förenta staterna kommer att sätta in för att försöka behålla sin självutnämnda roll som världens dominerande hegemon. (se Michael Pembrokes Korea, 2018).
Faktum är att USA:s era av dominans har förminskats.
I stället för att riskera ett kärnvapenkrig som skulle medföra ofattbar förstörelse över hela världen, inklusive för första gången i USA, kommer det mer troliga scenariot att bli en intensifiering av vad Andrei Korybko kallar hybridkrigföring.
En nuvarande illustration av detta, är den kampanj som nu riktas mot Huawei, förmodligen på grund av potentialen till kinesiskt cyberspionage, men också möjligheten att försvaga och undergräva Kinas år 2025-program i ledarskap, i artificiell intelligens, kvantinformation och annan sofistikerad teknologi samt att tvinga USAs allierade att köpa USAs underlägsna vapensystem. Proxykrig i Mellanöstern, Afrika, Asien och Latinamerika kommer sannolikt att öka exponentiellt.
Rapporterna visar att USA har förlorat sin tidigare tekniska och militära överlägsenhet, men likväl är villigt att vidta extraordinära åtgärder för att förhindra ytterligare erosion av dess världsomspännande roll och makt p.g.a. av de två nya supermakterna, Ryssland och Kina.
Huruvida amerikansk beslutsamhet kommer att försätta världen i ett katastrofalt kärnvapenkrig framstår som en av de stora frågorna för 2019.
Översättarens anmärkning
Nedanstående länk beskriver dagens, 27DEC2018, artikel i ZeroHedge om den ryska “Hypersonic Glider” kallad Avangard. Utvecklingen av Avangard kom som svar på att USA drog sig ut ur ABMT eller Anti Ballistic Missile Treaty år 2002. Meddelandet från Ryssland klargör att Avangard kommer att tas i bruk år 2019. Avangards topphastighet på c:a 30000 km/tim, gör det praktiskt taget omöjligt att bli nerskjuten. Zerohedge
Relaterat
Denna artikel som publicerades 22/11 behandlar kortfattat rapporten om ”gemensamt försvar”
USA förbereder storkrig mot Kina och Ryssland, som kan utplåna mänskligheten.
1. Den viktigaste anledning till USAs förfall är att den krigade för israel i nästan fyra decennier. USAs förfall är självförvållad. Den värnade aldrig om sina intressen utan parasitens.
2. Att USAs själv erkänner att den ”har förlorat övertaget på viktiga områden som luft- och missilförsvar, cyber- och rymdaktivitet , land- och sjökrigsföring, långdistans och elektronisk krigföring “. USAs ledande ställning sjunkit eller har helt försvunnit inom många viktiga tekniska områden, grundläggande för USA:s hittills militära överlägsenhet”, är väldig skön musik till det antiimperialistiska örat.
3. USAs Akilles häll är dock dollarn. Många länder låter bli att använda dollar som valuta i handel sinsemellan. Ju mindre dollar som används desto snabbare USA fröfall.
https://www.globalresearch.ca/empires-currency-lie/5660161
Slutsats: USAs förfall är oåterkalleligt. USA kommer aldrig att resa sig igen. Världen har insett etta utom föreningen ”USA oavsett” som håller fast vid att USA varar för evigt och kommer att skriva en rapport om det eviga USA (utgiven av Timbro).
1. Den viktigaste anledning till USAs förfall är att den krigade för israel i nästan fyra decennier. USAs förfall är självförvållad. Den värnade aldrig om sina intressen utan parasitens.
2. Att USAs själv erkänner att den ”har förlorat övertaget på viktiga områden som luft- och missilförsvar, cyber- och rymdaktivitet , land- och sjökrigsföring, långdistans och elektronisk krigföring “. USAs ledande ställning sjunkit eller har helt försvunnit inom många viktiga tekniska områden, grundläggande för USA:s hittills militära överlägsenhet”, är väldig skön musik till det antiimperialistiska örat.
3. USAs Akilles häll är dock dollarn. Många länder låter bli att använda dollar som valuta i handel sinsemellan. Ju mindre dollar som används i världshandel desto snabbare går USA förfall.
https://www.globalresearch.ca/empires-currency-lie/5660161
Slutsats: USAs förfall är oåterkalleligt. USA kommer aldrig att resa sig igen. Världen har insett etta utom föreningen ”USA oavsett” som håller fast vid att USA varar för evigt och kommer att skriva en rapport om det eviga USA (utgiven av Timbro).
De presstituerade politrukerna på borgerliga tankesmedjor kommer förmodligen inte bita den hand som föder dem. Krösus sorks fixaresorkar älskar dollars. Varför skulle de riskera att bli ”Kremls” eller ”Bejings” obetalda ”troll” i Oksanens storvulna kolumn helt i onödan? Hans homofilpropeller är förmodligen ett hemligt vapen från CIA. Självsäkerheten tyder på det.
I veckan cirkulerade en notis i medierna där en rapport från amerikanska myndigheter placerade Kina som den globalt ledande aktören vad gäller rustningsteknologi. Den vidhängande motiveringen var däremot besynnerlig. Den hänvisade till kinesiskt industrispionage och till att utländska företag verksamma i Kina tvingats släppa ifrån sig sitt kunnande.
Det verkliga skälet, får man förmoda, var dock ett annat. Kina har varit och spanat på månens baksida och landat där med sin farkost. Den som kan prestera detta har förmodligen även några kort i ärmen som kan skakas fram om det skulle behövas för landets försvar.
De närmaste åren och årtiondet är ovisst och farligt eftersom den exceptionella nationen blir tvungen att finna sig i en ny situation, som uppkommit för dem oväntat tidigt, detta skulle ju bli dess nya århundrade hade de tänkt. Nedrustning vore påkallat men upprustning är sannolikare. Och ingen av de europeiska vasallerna har vaknat upp ur sin dvala, även om ett visst knorr hörs från Tyskland som riskerar att bli måltavla för nya medeldistansrobotar.
Länken Rapporten”Providing for the Common Defense” är inte i bruk. Åtgärda gärna.
Jag hittar rapporten här Har skrivit en artikel tidigare om detta. USA förbereder storkrig mot Kina och Ryssland, som kan utplåna mänskligheten
Utdrag från Artikel i RT .. Trump vill ut ur Nato: En gåva till Ryssland, eller en gåva till Tyskland?
https://www.rt.com/op-ed/449031-nato-trump-gift-russia/
En rapport har uppstått som hävdar att USA:s president har ständigt försökt dra USA ut ur Nordatlantiska fördragsorganisationen. Nyligen släppte New York Times en explosiv rapport som hävdade att USA:s president Donald Trump föreslagit en plan om tillbakadragande ur NATO av USA. Han ville dra USA tillbaka från Nordatlantiska fördragsorganisationen under det gångna året. Som Times noterar, ser Trump lite värde i Nato. Om det är sant, vill han dra sitt land ur organisationen.
Pensionären, Admiral James G. Stavridis, den före detta högsta allierade befälhavaren för Nato, noterade tydligt att diskutera tanken att lämna Nato – skulle vara seklets gåva till Putin.
Den 13 november 2017 undertecknade 23 av (av 28) EU-länder en deklaration för att skapa vad som egentligen är en gemensam europeisk armé. Tyskland har bidragit till att driva den europeiska kontinenten i denna riktning, oberoende av sina NATO-åtaganden. Utsikterna till den här armén har legat på bordet under en tid.
År 2015 sade Europeiska kommissionens president Jean-Claude Juncker till den tyska tidningen Welt am Sonntag att användningen av en europeisk armé inte skulle hända över natten, men ”en gemensam armé bland européerna skulle förmedla till Ryssland att vi är allvarliga om försvara EU:s värderingar”.
Tyskland är Europas största ekonomi. År 2020 syftar det till att spendera 53 procent mer på militär utrustning jämfört med 2016, enligt ett tyskt försvarsdepartement.
I februari 2017 meddelade Tyskland att det skulle börja öka storleken på sina väpnade styrkor inom sju år, från cirka 180.000 till nästan 200.000 personer. Samtidigt tillkännagav Tyskland att dess väpnade styrkor integrerades med Rumänien och Tjeckien, med små steg mot sin egen europeiska armé.
Skulle det inte göra perfekt förståelse då att ha en europeisk armé som tillhör Europa, med Tysklands ledarskapsroll i sikte? Det skulle säkert vara lämpligt i Donald Trumps tid, en tid som har lett Tyskland att öppet säga att det inte längre kan förlita sig på Förenta staterna, som det haft tidigare.
Redan före Trumps val tycktes Tyskland ha sina problem med NATO. Enligt en undersökning som genomfördes i slutet av 2017 sa de flesta tyskar att Ryssland är mer tillförlitligt än USA. Detta medför en annan undersökning av Pew Research Center i Washington som fann att 22 av de 37 undersökta länderna sa att de litade på Rysslands president mer än de litade på den amerikanska presidenten.
Inte många amerikaner kommer att få veta detta, och de kommer inte heller att bry sig, men den här anti-amerikanska inställningen är inte heller något nytt. Många tyskar beskyllde USA för Tysklands enande och de missförhållanden som följde, till och med beskyllde de västerländska allierade till att bygga Berlinmuren till att börja med.
Under ett möte som ägde rum den 9 februari 1990 i slutet av det kalla kriget, hade statssekreteraren James Baker faktiskt försäkrat Rysslands ledare vid den tiden, Mikhail Gorbatsjov, att Nato skulle inte expandera ”en tum österut”.
Detta påstående har ifrågasatts av hökar i årtionden. Men som det nationella intresset nu har bekräftat har nyligen omklassificerat material verkligen bekräftat att detta är så nära historiskt faktum som möjligt, trots år och år av förnekelse att det någonsin funnits något sådant löfte.
Enligt dokumentationen fick Gorbachev och andra sovjetiska ledare ytterligare försäkringar om att Nato inte skulle expandera från följande noteringar: President George HW Bush; Västtysklands utrikesminister Hans-Dietrich Genscher; Västtyskkansler Helmut Kohl; tidigare CIA-direktör Robert Gates; Fransk ledare Francois Mitterrand; Margaret Thatcher; Brittisk utrikesminister Douglas Hurd; och Manfred Woerner, NATO:s generalsekreterare.
Kanske skulle upplösningen av Nato vara en gåva, dröm eller vinst för Ryssland, helt enkelt för att den skulle ta bort amerikanska nukleära missilkapslar från gränsen, i enlighet med ett kraftigt dokumenterat löfte från våra tidigare västerländska ledare. (Skulle USA tolerera ryska missiler på sina gränser?)
Dessutom är det inte så klart att Tyskland verkligen ser Ryssland som ett strategiskt och potentiellt våldsamt militärt hot, trots att Nato:s enda syfte är att omringa och konfrontera Ryssland.
Under första halvåret 2018 ökade Rysslands gasexport till Tyskland med en betydande 12,2 procent jämfört med första halvåret innan dess.
Sammantaget är Tyskland den största köparen av naturgas i världen, och detta kan bara fortsätta på en högre bana med planer som rullar för full ånga framåt för Nord Stream 2-gas-röret mellan de två länderna på 11 miljarder dollar.
Faktum är att USA har varnat för tyska företag att de kommer att möta sanktioner om de fortsätter att arbeta med byggprojektet. Kom igen, Ryssland är inte ett hot eftersom det ”hackat” eller ”kolliderat” för att undergräva Amerikas obefintliga demokrati.
Det är ett hot eftersom Ryssland och Tyskland faktiskt kan bilda en mysig allians som bygger på ömsesidig respekt, pengar och mycket naturgas och rörledningspolitik.
Upplösningen av Nato – eller snarare, hotet om ett USA-tillbakadragande från Nato, kan faktiskt vara Trumps försök att skicka ett mycket tydligt budskap till Tyskland. Tyskland för sin del verkar redo att gå vidare från militäralliansen och misslyckas år efter år för att uppfylla sina så kallade skyldigheter. allt i färd med att långsamt bygga en egen europeisk armé, läser mycket tydligt tecknen framför dem att Förenta staterna inte är den globala samarbetspartner som det har låtsats att vara.
Intressant korpen. Om nu mot förmodan USA skulle lämna NATO så kanske världen blir en fredligare plats. Spännande nog så kanske USA:s närmaste allierade i Europa då kommer att bli Sverige, tillsammans med England och Polen.
Frågan är väl om Trump kan genomföra något sådant utan att bli mördad av det militärindustriella komplexet. Att han ens funderar på det stärker min uppfattning att Trump både är den knäppaste presidenten och den fredligaste presidenten i USA sedan WWII. Jävla tur att inte Hilary blev president!
Rotschilds lakejer i EU retas väl med Trump, kan man tänka? Trump framstår som freds-galen som vill avskaffa Nato, men det handlar nog om att skrämma monopolkapitalisterna med att om de inte slutar mobba honom och hans mur så blir det minsann fred i världen och inga mer beställningar av prylar från vapenindustrin. Skulle han få igenom saken genom kongressens feta krokodilträsk? Ytterst tveksamt, men nog kan det få börshajar att bli stela av skräck.
Han hotar oss med fred! Stoppa honom!!
Jösses….Dock är hans fredlighet aningen inkonsekvent. T.ex. är stödet för Israels apartheidpolitik allt annat än fredlig. Rasistmuren mot Mexiko känns inte heller särskilt fredlig. Vi får väl se vad han hittar på, men att det finns någon i världen som känner sig hotad av fred är ändå värt att notera.
Vi andra kan istället lyssna på den här.
https://www.youtube.com/watch?v=fgWFxFg7-GU