Ukrainas sönderfallande ekonomi

I kvälls-serien ”Aktuella artiklar för ett år sedan och idag” återpubliceras denna artikel som vars aktualitet inte minskar av Sveriges stora ekonomiska stöd till Ukraina.

Under ”Relaterat” finns länkar till senare artiklar om Ukraina.

Denna artikel av Ekaterina Zolotova har vänligen översatts av Björn Nilsson, som driver den intressanta bloggen Björnbrum Geopolitical Futures

Jag delar inte hennes politiska bedömning om Ryssland, men finner uppgifterna om ekonomin intressanta.

Ukrainas sönderfallande ekonomi

Landets ihållande ekonomiska stridigheter går mot kris.

Ukraina är i intern oordning. Det som driver oordningen är landets försämrade ekonomiska situation. Medan dåliga ekonomiska förhållanden föregick ”revolutionen” 2014 förvärrades de av efterföljande rysstödda protesterna, och annekteringen av Krim skärpte de underliggande ekonomiska problemen och tvingade Ukraina att försöka en snabb omorientering mot väst. Ukraina avvärjde en potentiell katastrof i december när Internationella valutafonden IMF som en del av sitt fyraåriga biståndsprogram, godkände ett nytt 3,9 miljarders dollar standbylån [lån som eventuellt kan betalas ut i framtiden om låntagaren så önskar ö.a.], varav 1,4 miljarder dollar har betalats ut. (Ukrainas statsskuld närmar sig nu 70 procent av bruttonationalprodukten.) Men programmet är bara ett plåster.

I år kommer det att bli ett allvarligt prov för Ukraina, eftersom miljontals medborgare – som redan lider av de nuvarande förhållandena – kommer att känna svedan av ekonomiska reformer som krävs av Ukrainas fordringsägare.

Stigande priser, försämrade villkor

Även om viss officiell statistik målar en konstgjord rosig bild, är den ekonomiska situationen i Ukraina med nästan vilket mått som helst i fara att bli kritisk.

Ukrainas socialminister noterade att mellan 2014 och 2017 ökade fattigdomen i Ukraina från 8 procent till 55 procent. Förbättringar i ekonomin kan oftare spåras tillbaka till byråkratisk tilldelning av budgetmedel för att stödja entreprenörer än till några faktiska förbättringar bland befolkningen i stort.

Kommentar: Enligt en FN-källa är 60 % fattiga i Ukraina. källan

Inflationen har blivit ett skadligt problem. Medan den officiella inflationstakten har varit cirka 10 procent sedan juni förra året, anger ukrainska forsknings- och medieföretag att den är mycket högre. Vesti-UA rapporterade att priserna på 87 procent av konsumtionsdagligvarorna har ökat. Info-Shuvar rapporterade att priset på potatis har fördubblats sedan början av november och Obozrevatel säger att sådana ökningar inte var begränsade till potatis. Enligt den statliga statistiken har lökpriset ökat med 115 procent, kål och morötter med 60 procent och betor med 30 procent (jämfört med samma tid i fjol). Bröd, mjöl, mannagryn och bacon har sett prishöjningar mellan 14 och 17 procent, medan priserna på nötkött, fisk och korv har rapporterats ökat med mellan 9 och 11 procent.

Andra konsumtionsvaror och tjänster känner också av effekterna av inflationen. Kollektivtrafikpriserna har stigit med 26 procent. Cigarettpriserna stiger med 16 procent och antibiotika kostar cirka 10 procent mer än vad de gjorde för ett år sedan. Allra störst är dock prisökningarna på naturgas. IMF har beordrat Ukraina att sänka subsidierna på naturgas om det vill behålla sin goda ställning. Ukraina har stått emot. Från och med den 1 maj börjar priset på naturgas ändå att öka med 15 procent, och från och med 2020 kommer det att säljas till marknadspris. (På grund av tidigare prishöjningar betalar ukrainare nu ungefär 40 procent av marknadspriset för gas. År 2015 betalade de bara 12 procent.) Samtidigt har volymen naturgas i Ukrainas underjordiska lagringsanläggningar sjunkit till 43 procent av kapaciteten. Ukrainare bör förbereda sig för att betala mer för denna viktiga råvara eller falla tillbaka på kolindustrin.

Rapporter tyder på att fördjupad fattigdom och rädsla för ökad militär aktivitet leder till en ny våg av migration som ukrainare söker bättre ekonomiska förhållanden någon annanstans. Detta är inte ett nytt fenomen: Enligt IMF arbetar mellan 2 miljoner och 3 miljoner ukrainare utomlands, medan regeringen uppskattar att 3,2 miljoner ukrainska medborgare bor permanent utomlands. (FN uppskattade att 2017 bodde ungefär 6 miljoner ukrainare totalt i utlandet.) IMF har sagt att ökningen av antalet ukrainska emigranter blir en inrikespolitisk fråga. En oppositionspartiledare sa att ”fattigdom gör att ukrainare [vill] jobba utomlands, ibland måste människor arbeta under hemska förhållanden och med gammal utrustning.”

Den ökade migrationen har resulterat i långa köer vid Uspenka-kontrollen, på gränsen mellan Ukraina och Ryssland nära ockuperade Donetsk. Ögonvittnen sade att det fanns mer än 200 bilar i kö för att komma in i Ryssland – men det är uppenbarligen möjligt att köpa en bättre plats i kön för 2.000 ryska rubel ($ 30). Detaljer om detta specifika utflöde är få och åtminstone en del av den ökade trafiken kan vara ett resultat av att folk återvänder till Ryssland efter julen, som den ortodoxa världen firade den 7 januari. Det återstår att se om situationen kommer att stabiliseras under kommande dagar.

Regeringsåtgärder

Det är svårt att veta om den ukrainska regeringens oförmåga att hantera dessa problem är ett symptom eller en orsak. Hur som helst, Kiev är alltmer oförmöget att stödja sina medborgare. Regeringen behöver pengar för att betala ut de utländska lånen som den tog 2014-2015, värderade till cirka 17 miljarder dollar. (Som av en händelse är det ungefär värdet av landets hela guld- och valutareserver, vilka sammanlagt uppgår till 17,7 miljarder dollar.) Huvuddelen av dessa återbetalningar skall ske under andra halvåret 2019, just när naturgasbidragen skärs ned, priserna går upp och val hålls.

Under tiden har Kiev ökat militärutgifterna, en politisk nödvändighet med tanke på att regeringen har gjort hotet om rysk aggression till en viktig valfråga. I december rapporterade Interfax att regeringen planerade att öka utgifterna på armén 2019 med 16 procent – till totalt cirka 16 miljarder dollar. Finansiering av försvars- och säkerhetssektorerna kommer att överstiga 5 procent av BNP. (År 2017 spenderade endast 5 länder en större andel av BNP på militären.) Ryssland utgör ett reellt hot mot regeringen. Men det gör också valen – och förklara väldigt mycket varför president Petro Poroshenko, som efter 2014 lovade att ”leva på ett nytt sätt”, nu utropar parollen ”Armé, Språk, Tro”.

Vad det här medför är att ukrainska myndigheter – oavsett om de är pro-eller anti-ryska – kommer att behöva en penninginjektion 2019. Oligarkerna har pengar, men de kommer inte att spendera det på Poroshenko. (Istället kan de kasta sina egna hattar i ringen denna valomgång.) IMF är fortfarande ett viktigt alternativ för presidenten. Beslut om nästa del av standbyprogrammet kommer att ske i maj och november i år. De kommer att hänga på Ukrainas förmåga att sänka sin budget, minska inflationen samtidigt som man bibehåller en flexibel växelkurs, privatiserar statliga företag och ökar naturgaspriserna. Ukrainska medborgare kommer inte att vara nöjda med dessa reformer, och det kommer inte vara lätt för presidentkandidaterna att vädja till befolkningen samtidigt som de håller sig på god fot med IMF. Att följa en av dessa imperativ hindrar nödvändigtvis den andra, vilket sätter Ukraina i det föga avundsvärda läget av att behöva välja mellan alternativ som är alla dåliga.

Relaterat

Idag 5 år efter Maidan: Kommer Poroshenko att fly sina frysande landsmän i Ukraina?
Ukrainare i Ryssland får inte rösta. Demokratisyn? 6/1 2019 och 2010.
Ukrainas bördiga mark säljs ut trots folkligt motstånd.
Vad kom ut av Parisförhandlingarna om Ukraina?
Hur är läget i Ukraina?
Putin varnar Poroshenko för att inte följa Minsk-avtalet. Av Björn Ditlev Nistad.
Som observatör vid valet i Donbass, Ukraina. “Varför får vi inte bli en del av Ryssland?” Av Björn Ditlev Nistad.
Sköt Ukraina ned flygplanet MH17 i östra Ukraina? Ny information Av Björn Ditlev Nistad.
Dags att erkänna statskuppen i Kiev, UKRAINA, efter fem år!
Ukrainare i Ryssland får inte rösta. Demokratisyn?
Ukraina inrätter ny helgdag för nazistledare och mottar hundratals miljoner av svenska skattepengar
Krav för de-eskalering av den pågående konflikten mellan Ryssland och Ukraina
Ekonomisk situation i Ukraina efter USA-stödd statskupp.