Ulf Bjerén från Folket i Bilds avdelning i Karlskrona har förmedlat en intressant och positiv rapport om mötet om Vilhelm Moberg på Karlskrona stadsbibliotek 26/1. Själv lärde jag känna Ulf Nilsson för ungefär 40 år sedan då jag bodde i Karlshamn i Blekinge under några år. Jag var med och startade en avdelning av Svensk-kinesiska vänskapsförbundet, och Ulf hade varit i Kina. Han ordnar sedan flera år mycket uppskattade resor till Kina, Kambodja och Vietnam. Ulf Nilsson Guide & resor.
”Jag vill ge en annan bild av Moberg”
Mötet om Vilhelm Moberg i Karlskrona blev en succé både publikt och till innehållet.
Lokaltidningen Sydöstran publicerade i sin söndagsupplaga av e-tidningen en intervju med föredragshållaren Ulf Nilsson signerad Fredrik Swensson. Vi citerar ur texten:
”Vilhelm Moberg är ständigt aktuell. Det visade sig inte minst under lördagen, då en föreläsning om författaren drog fullt hus på Karlskrona Stadsbibliotek.”
Ulf Nilsson är Vilhelm Moberg-kännaren som de senaste 20 åren åkt runt och föreläst om författaren. Under lördagen var det Karlskronas tur att ta del av hans kunskap. Hörsalen på Karlskrona stadsbibliotek fylldes till bredden…
– ”En sak är klar. Vilhelm Moberg är ingen bygdeförfattare. Då hade jag inte stått här i dag. Han utgick från det småländska landskapet, hembygden gav honom näring. Men han var en svensk författare i världen” säger Ulf Nilsson, uppväxt och boendes i Växjö, men som under några år bott i både Karlskrona och Olofström.
– Han flyttade från Småland när han var 30 år gammal och flyttade aldrig tillbaka. Han ligger begraven i Stockholm, bara en bit från August Strindberg, inte i Algutsboda.
Mobergs kändaste verk står i skuggan av hans övriga litterära insats, menar Ulf Nilsson.
– Jag kan tycka det är synd att sviten om Utvandrarna skymmer så mycket annat av det han gjort. Och jag tror han kände det själv också, framför allt i slutet av sitt liv. Det är därför jag åker runt och pratar om det. Jag vill visa en annan sida av honom, säger Ulf Nilsson.
Han fångades av debattören och samhällskritikern Vilhelm Moberg under sin egen gymnasietid. Det var först på 1990-talet han upptäckte den skönhetslitterära sidan.
– ”Jag läste ”I egen sak”. Det väckte mitt intresse åter, gav mig en fördjupande bild och gjorde att jag gick med i Vilhelm Moberg-sällskapet. Med ”Kristina från Duvemåla” blev han het igen och jag började anordna guidade visningar i Småland”, säger Ulf Nilsson.
Han är en beundrare av Moberg, men delar inte alltid hans åsikter.
– ”Nej, det gör jag inte. Men man måste också tänka att han var präglad av sin tid. Det märker man inte minst i hans debattinlägg. Jag är dock väldigt försiktig med att uttala mig om vad jag tror att han själv hade tyckt och tänkt om dagens samhälle.”
Ulf Nilsson menar att Vilhelm Moberg hade en styrka andra författare saknar.
– Många har tagit fiktiva figurer och satt in dem i samband med riktiga händelser och platser. Men känslorna och människobeskrivningarna, särskilt de kvinnliga, kommer andra inte i närheten av. Vem kan glömma Kristina eller Ida, efter att ha läst Utvandrarna och Raskens? Det är väldigt gripande.
Föreläsningen arrangerades av Folket i Bild/Kulturfront.
– ”Vi har tre paroller. Försvara yttrande- och tryckfriheten, arbeta för ett folkets kultur och anti-imperialism. Jag tror Vilhelm Moberg hade stöttat alla tre”, säger Ulf Bjerén på Blekinges lokalavdelning
Jag är ingen bokläsare men min far var bokläsare. Just Wilhelm Mobergs böcker var också favoriten. Han läste om kvällarna efter arbete och middag och jag minns han kunde somna till i soffan med glasögonen på nästippen. Jag var på en bussresa för länge sedan och då åkte vi runt Wilhelm Mobergs hemtrakter Moshult strax nordväst Emmaboda. Jag minns inte vilka böcker far läste men jag tror någon hette Utvandrarna. På bussresan fick jag också veta Wilhelm Moberg var både politiskt och samhällsintresserad. Jag har fått för mig det var mycket vanligt att arbetarklassen förr i tiden läste böcker. Kanske var det ett resultat av bildningsförbunden? Vad gäller läs- och skrivintresse är jag ett barn av min tid. Så gott som all sådan kommunikation går genom trådlöst Internet ofta via sökmotorer. Men allt finns inte på Internet och då kan det fordras böcker eller tidningar. Jag var på biblioteket och lånade en bok förra veckan men lånekortet fungerade inte. Det hade inte varit använt på minst tio år och därmed gått ur tiden.
När Bjeren påstår att han verkar för yttrande- och tryckfrihet så skrattar jag mig harmynt.
Inga synpunkter på mötet?