Majoriteten i EU, OAS och världen erkänner inte självutnämnde Guadió

Enligt nyheterna (TV-Aktuellt) på måndag kväll att 17 av 28 EU-länder inte bakom Guadio som Venezuelas president.

I går morse uppgavs att ”Förutom Sverige har Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Spanien, Österrike, Nederländerna, Portugal, Danmark och Litauen valt att stödja Guaidó.”
Färre länder erkänner Guaidó som president. Dock stora länder som Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Spanien.

”Vi godtog aldrig valresultatet när Maduro valdes till president. Vi stödjer och betraktar Juan Guaidó och nationalförsamlingen som de enda legitima representanterna för det venezuelanska folket”, säger Wallström till SVT Nyheter på morgonen 4/2. SvT Nyheterna
Detsamma säger EU:s utrikespolitiska talesperson Federica Mogherini.

Men Margot Wallström påstod vid intervju i morgonnyheterna att EU i praktiken kommer att ”erkänna/betrakta” den självutnämnde presidenten Guaido som den legitime presidenten och att ett uttalande om detta skulle komma under dagen.

Men uttalandet innefattade inte detta, utan var svagare.

EU:s utrikespolitiska talesperson Federica Mogherini sa ”Europeiska unionen och dess medlemsstater har aldrig erkänt presidentvalet som hölls förra året, sade hon som svar på en fråga om Venezuela vid en presskonferens. ”Vi deltog inte, ingen av oss, vid invigningen av Maduro den 10 januari och vi erkänner som landets legitima institution, nationalförsamlingen och erkänner ställmningen för dess president.

Detta är tydligt. Detta är en gemensam ställning. ”När det gäller erkännande av stater eller institutioner är det inte någon av EU: s behörigheter att erkänna stater eller institutioner inom staterna. Vi har en konsoliderad ställning i detta. Det ligger i medlemsstaternas befogenheter och befogenheter, så i dessa timmar ser ni medlemsstater som utnyttjar dessa nationella befogenheter och tillkännager deras erkännande av den institutionella rollen för presidenten för Venezuelas nationella församling. Det här är bland de nationella befogenheterna och inte bland Europeiska unionens befogenheter. ” Politico

Margot Wallström talar om stöd till Nationalförsamlingen. Tre ledamöter från Amazonas blev inte blev godkända av Valmyndigheten pga dokumenterat valfusk år 2015. Det enklast hade varit att göra om valet vilket Nationalförsamlingens majoritet vägrade att göra. Högsta Domstolen slog fast att detta var trots från Nationalförsamlingens sida, som därefter haft en svagare roll politiskt.

* En majoritet i OAS (Organization of American States) med 19 av 35 länder har tagit avstånd från den självutnämnde Guaidó och håller fast vid sitt samarbete med president Maduro.

* Afrikanska Unionen (55 stater) har sagt Nej till J. Guaido som president.

* Den stora majoriteten av världens stater har inte ställt sig bakom Guadio, i bästa fall ett uttryck för stöd för nationellt självbestämmanderätt och demokrati.

* Förenta Nationernas Generalsekreterare har starkt understrukit att det varken är USAs eller något annat lands sak att erkänna andra medlemsstaters statsledningar, det ankommer bara på Generalförsamlingen, som också fortsättningsvis erkänner Venezuelas statsledning.

Låt mig åter summera uppgifter om det omdiskuterade presidentvalet i Venezuela i maj 2018.

Presidentvalet i Venezuela 2018

Maduro omvaldes som president i Venezuela 20 maj. Han fick 5,8 miljoner av de 8,6 miljoner avlagda rösterna (67%), vid ett valdeltagande på 46 procent. Hans närmaste utmanare, Henri Falcon, fick 1,8 miljoner röster. Processen övervakades av ca 200 valobservatörer från ett 30-tal länder. Bland observatörerna fanns Spaniens tidigare premiärminister Zapatero, som kommenterade: ”Jag hyser inga tvivel om valprocessen. Det är ett avancerat och automatiserat valsystem.” En annan observatör var Ecuadors förre president Rafael Correa som gjorde en liknande bedömning. Fair, Svensk-kubanska föreningen och Stor valseger för Maduro i valet i Venezuela. Vad skriver media?

Venezuela har haft över 20 fria val på 20 år – betydligt fler än t.ex. Sverige där 85 % uppger att de saknar politiskt inflytande mellan valen enligt Demokratiutredningen.

Det låga valdeltagandet på knappt 50 %, som i ett ordinärt kongressval i USA, är en svaghet, frammanat bl.a. av högerns partiella bojkott. Maduro fick 31 % av rösterna från de röstberättigade medan t.ex. Trump fick 26 % av de röstberättigas röster 2016 vid ett valdeltagande på drygt 50 %.

Men västerländska media har framställt valet som bristfälligt eller som en total bluff ledd av en diktator – utan belägg.

* USA:s regering vägrade också att erkänna valet i Venezuela 2013. Nicolas Maduro fick 260 000 rösters övervikt i ett val som fick mycket högt betyg av internationella valobservatörer. USA:s förre president Jimmy Carter sa att Venezuelas valsystem är ”det bästa i världen.”

Valobservatörer avfärdar EU:s kritik av presidentvalet.

Fyra valobservatörer skriver ”Vi var enhälliga i att slutsatsen var att valet genomfördes rättvist, att valförhållandena inte var partiska, att äkta oegentligheter var exceptionellt få och av mycket liten betydelse. Det fanns inget röstköp eftersom det inte finns något sätt på vilket en röst kan köpas.
Själva förfarandet utesluter eventuell möjlighet för någon att veta hur en väljare ger sin röst och det är omöjligt att en enskild person röstar mer än en gång eller att någon ska rösta på någon annan vägnar.
EU uppmanades att skicka observatörer till valet men avböjde att göra det. Ingen av kritiken i EU:s pressmeddelande baseras därför på direkt EU-observation av valet.” Venezuelaanalys

* Annan kritik mot valet diskuteras Påståenden om valfusk vid presidentvalet 2018

*

I praktiken och “i demokratins namn” ser flera EU-länder, inklusive Sverige, den självutnämnde Guaido som Venezuelas president i stället för Maduro som valts i fria demokratiska val av hög kvalitet.

Något om utvecklingen i Venezuela.

Hugo Chavez styrde Venezuela från 1999 till 2013.
Under dessa år mer än halverades fattigdomen och den extrema fattigdomen.
Analfabetismen utrotades.
Miljoner människor fick medicinsk behandling för första gången.
Fri utbildning infördes.
Det skedde en stor investering i bostadsbyggande för de fattiga.
Folk fick gratis vacciner genom statliga program.
Antalet studenter i högre utbildning ökade från c:a ,5 till c:a 2 miljoner.
Under Chávez upplevde Venezuela den näst starkaste fattigdomsminskningen i regionen, från 49% till 25% från 1999 till 2013. Enligt FN var Venezuela landet i världen med den tredje största utvecklingen inom mänsklig utveckling från 2006 till 2011.