USA:s nederlag i FN:s säkerhetsråd

I kvälls-serien ”Aktuella artiklar för ett år sedan och idag” återpubliceras denna artikel som verkar vara aktuell i högsta grad… Den självutnämnde Guadió prisades av Donald Trump i dennes tal till nationen Hör hur president Trump prisar självutnämnde “interrimspresidenten” Guaidó, erkänd av Sverige och 30 % av världens länder.

USA:s nederlag i FN:s säkerhetsråd.

Detta är en artikel Resumen Latinoamericano, 26 februari 2019, vilken översatts av Eva Björklund.

FNs Säkerhetsråd förblev splittrat om Venezuela. USA och några länder i Latinamerika och Europa bekräftade sitt erkännande av den självutnämnde ”tjänstgörande” presidenten Guaidó. Medan Kina, Ryssland och övriga länder avvisar den utländska inblandningen och försvarar Venezuelas självbestämmande som stat.

Venezuela upprepade sin vilja till dialog och efterfrågade stöd för en resolution som förkastar all inblandning och att FN bekräftar sitt fortsatta handlande till stöd för de humanitära principerna.

Den djupa splittringen i FN:s Säkerhetsråd när det gäller läget i Venezuela blev uppenbart denna tisdag i det sammanträde som USA tagit initiativ till efter våldsamheterna som ägde rum i lördags, när motståndarna till Venezuelas regering försökte ta sig in i Venezuela från Colombia och Brasilien med så kallat humanitärt bistånd, utan venezolanska myndigheters tillstånd.

”Humanitärt bistånd ska inte ha politiska skäl och bör ges till dem som behöver det”, sa FNs vice generalsekreterare för Politiska och Fredsskapande frågor, Rosemary DiCarlo, som var först av 39 talare i det möte som USA kallat till och där Venezuelas utrikesminister och USAs särskilt utsända till Venezuela deltog. DiCarlo påminde om att hon för en månad sedan informerade Säkerhetsrådet om krisen i Venezuela och att den spända situationen sedan dess på ett alarmerande sätt trappats upp.

Di Carlo hänvisade till generalsekreterarens uppmaning till alla inblandade att vara återhållsamma och påminde om att FN-systemet samarbetar med de venezolanska institutionerna ”för att humanitärt bistå befolkningen” i enlighet med principerna om medmänsklighet, neutralitet, opartiskhet och oberoende.

”Vi kommer att fortsätta att följa de humanitära principerna, arbeta med de venezolanska institutionerna för att bistå de människor som behöver det. Generalsekreteraren har upprepade gånger understrukit vikten av dessa vägledande principer och har uppmanat alla parter och medlemsstater att respektera dem.”

”Hela det venezolanska politiska landskapet har ansvar för att sätta det venezolanska folkets intressen i centrum för sitt handlande i denna kritiska tid”, avslutade DiCarlo.

Motsatta ställningstaganden

Precis som för en månad sedan visade debatten den internationella polariseringen när det gäller på vilket sätt Venezuela bäst kan komma ur det rådande dödläget. USA leder en grupp länder – Colombia, Brasilien, Storbritannien och Tyskland, bland andra – som erkänner Juan Guaidó som övergångspresident och ställer Venezuelas regering till svars för lördagens våldsamheter och anklagar den för att kränka befolkningens rättighet att stoppa det humanitära biståndet från intrång.

USA:s särskilda utsände för Venezuela, Elliot Abrams, bedyrade att det var gäng kontrollerade av president Nicolás Maduro, som stod för våldet och körde över befolkningens rättigheter, när de stoppade det humanitära biståndet och kritiserade de länder ”som uppmanar till samtal i stället för att hjälpa de venezolaner som behöver det”.

”USA och världssamfundet bör stödja det venezolanska folkets kamp för att återupprätta sin demokrati. Vi bör respektera deras grundlag och självständighet, det är därför vi bör stödja övergångspresidenten Juan Guaidó”, sa Abrams.

”Det är bara Maduroregimen som använder våld med säkerhetsstyrkorna och beväpnade gäng. Det är bara regimen som har förrått Venezuelas oberoende och självbestämmande genom att underkasta sig de kubanska officerarnas inflytande som infiltrerar säkerhets- och utredningstjänsterna som politiskt redskap för samhällskontroll och källa till korruption.”

Ryssland och Kina och andra länder som delar deras synsätt upprepade sitt erkännande av Nicolás Maduro som Venezuelas legitime president och ansåg att USA iscensatt ett politiskt spektakel som förlöjligar internationell rätt.

Rysslands FN-ambassadör, Vassily Nebenzia, framhöll att USA:s sanktioner mot Venezuela sedan 2013 har kostat Venezuela 345 miljarder dollar, ”en uppgift som tystas ned” när landets ekonomiska läge kommer på tal.

Han tillade att i lördags i Cúcuta, Colombia ”gjordes försök från ett grannland att olagligt föra in en billast genom att använda civila som mänskliga sköldar”. ”Filmerna visar tydligt att det var folk som från colombianskt territorium trängde sig fram aggressivt för att provocera venezolansk militär i tjänst.”

”Låt oss nämna saker vid deras rätta namn, detta är inte humanitärt bistånd. Om USA skulle vilja delta i biståndet kan de göra det genom de humanitära organisationer som verkar i Venezuela, på samma sätt som de gjort i andra länder. Till exempel bidrog Ryssland förra veckan med 7,5 ton läkemedel till Caracas genom Världshälsoorganisationen, OMS, och stötte inte på något hinder.”

Misslyckat interventionsförsök

Venezuelas utrikesminister Jorge Arreaza hänvisade för sin del än en gång till det misslyckade försöket att föra in humanitärt bistånd som förevändning för intervention, och bekräftade att kuppförsöket hade misslyckats.

Jorge Arreaza uttryckte sin indignation över den vinklade information som dominerar i massmedia och fördömde användandet av Colombias mark för att angripa Venezuela, och tillade att i den brinnande lastbilen med humanitär last också hade med sig verktyg och material för att bygga barrikader och tillverka vapen för att ”tända eld på Venezuela”.

Utrikesministern insisterade på venezolanska regeringens beredvillighet att samtala med ”Montevideomekanismen” eller vilket annat initiativ av god vilja som helst, innefattande Säkerhetsrådets. ”Nya val? Det är möjligt. Finns andra möjligheter? Kanske, vi har en mycket utförlig grundlag”.

Han förklarade att hans land genomlever en institutionell kris där en av statens fem maktpelare – Nationalförsamlingen – är oenig, och därför behövs samtal.

En resolution för Venezuela

Arreaza uppmanade Säkerhetsrådet att tillbakavisa varje möjlig aggression mot hans land, och att anta en resolution som fastslår det:

”Vad ber vi om? Att ni avvisar alla hot om våld innefattande våld mot Venezuelas Bolivarianska Republik. Att en sådan möjligt fullständigt förkastas.”

Säkerhetsrådet är inte till för att kriga.
Säkerhetsrådet är inte till för att skapa förutsättningar för andra att kriga.
Det är inte till för uppenbara brott mot FN-stadgan.
Det är till för att säkerställa fred och internationell säkerhet.
Det är till för att bevara kommande generationer från krig.
Låt oss bevara Venezuela.

Källa: NEWS.UN.ORG