USA och Venezuelas svarta guld Varför händer det som händer i Venezuela?

7

Denna artikel av Ulf Bjerén har publicerats 11/3 i Blekinge Läns Tidning. Återges med författarens tillåtelse.Blekinge Läns Tidning: Varför händer det som händer i Venezuela?


USA:s nationella säkerhetsrådgivare John Bolton sa i en intervju i Fox News: ”Det kommer att få stor betydelse för USA ekonomiskt om amerikanska oljeföretag får investera och producera Venezuelas oljetillgångar.”

Han kunde tillagt: Och att samtidigt utestänga det på energitillgångar relativt fattiga Kina från Venezuelas oljetillgångar, de största i världen.

Med andra ord anses inte Venezuela ha rätt till sina naturtillgångar utan ExxonMobil ska profitera på dess svarta guld. Opinionen i USA, som indoktrinerats i att USA:s rätt står över alla andras rätt, kan möjligen finna detta rimligt. Men inte världsopinionen.

Och knappast Venezuelas folk som under Chavez och Maduro sett oljeinkomsterna användas mot fattigdom, mot analfabetism, för finansiering av sjukvård och utbildning, byggande av bostäder för fattiga och vaccinationsprogram.

Men det finns en annan viktig aspekt: Ryssland, Kina, Iran och Turkiet är på väg att gå över från dollar till andra valutor i oljeaffärer och Venezuela vill göra dem sällskap. Det gäller petrodollarns ställning. Den är avgörande för dollarns ställning som världsvaluta och mycket betydelsefull för USA:s dominans i världen.

Minns vad som hände i Irak och Libyen. Gemensamt för båda dessa länder är att de hade oljetillgångar och ville överge petrodollarn. De hade använt oljeinkomster till att bygga modern infrastruktur, sjukvård och utbildning och höjd levnadsstandard för folket. Med falska förevändningar angreps de av det USA-ledda imperiet. Miljoner dog och miljoner flydde. Länderna slogs sönder och störtade ner i rättslöshet, fattigdom och kaos.

Utsvältning av folket är, liksom det var i Irak på 1990-talet, en bärande komponent i USA:s strategi för regimskifte, att ta över Venezuelas svarta guld. Sanktionerna har sedan 2013 kostat Venezuela 345 miljarder dollar. De umbäranden för Venezuelas folk som detta innebär skyller USA och dess transatlantiska supportrar, däribland Sverige, cyniskt på Venezuelas regering och förlitar sig därvid på falskrapporterande media.

Bertolt Brecht skrev på 1930-talet: ”Gangsterledare skrida fram som statsmän.” Det gäller också idag.

Föregående artikelCNN inne i mordförsöket mot Maduro i augusti
Nästa artikelKritiska situationer och okritiska medier – berättelserna som dödar

7 KOMMENTARER

    • Det kan vara lönsamt både att stjälpa och hjälpa en oljekung. Även jag hjälper gärna någon där det finns något att hämta. Det är fullt mänskligt att göra så. Men och stjälpa någon? Nä, det är väl inte riktigt min grej.

  1. Högertidningen Nya Tider har den 18 mars publicerat en som jag tycker mycket intressant artikel om elavbrottet i Venezuela. Kan tyvärr endast läsa början. Hade gärna velat läsa hela. Landet verkar ha en minst sagt udda energilösning. Jag har aldrig hört talas om någoting liknande. Hela 80% procent av landets elförsörjning vilar på ett enda vattenkraftverk Guri Dam i nordvästra Venezuela och i Caroni River som är den näst största floden i Venezuela. Caroni River mynnar ut i floden Orinoco som senare mynnar ut i ett floddelta i nordvästra Venezuela och ut i Atlantiska Oceanen. Floden Orinico är den tredje största floden i världen. Det är några fakta jag studerade ut i all hast.

    Efter att ha tittat på kartan finner jag Venezuela som ett flod- och vattenrikt land. Vårt land Sverige är en lilleputt i jämförelse. Märkligt då att elproduktionen vilar på ett enda kraftverk. Visserligen ett jättekraftverk med 162 meters fallhöjd (16,2 bars vattentryck) och med en installerad effekt av nästan fjorton miljoner turbinhästkrafter. Det är inte lite det. Sveriges största vattenkraftverk Harsprånget har en installerad turbineffekt av 1,33 miljoner turbinhästkrafter alltså knappt tiondelen i jämförelse. Fallhöjden vid Harsprånget är 107 meter. Sverige har cirka 1.500 vattenkraftverk från det största till det minsta. Plus några stora kärnkraftverk samt någorlunda utbyggd vindkraft. Utöver det finns ett par stora reservkraftverk, ett stort startklart i Karlshamn samt ett antal mycket snabbstartade gasturbiner förmodligen i Skåne någonstans. Utöver finns några ej startklara reservkraftverk bl.a. i Stenungsund. Sen inte minst tiotusentals mindre eller något mindre lokala reservkraftverk hos alla förbrukare, sjukhus, varuhus, länsstyrelser, sommarstugor eller vad du vill. Allt det här ger många ben att stå på om det skulle krisa. Men vad har Venezuela? Ett ofattbart sårbart energisystem skulle jag vilja påstå. Hur starta reservkraft om det inte finns någon? Någon saboterade elförsörjningen i Venezuela. Jag tror inte det var särskilt svårt. Förmodligen räckte det med några snabba order från rätt personer. Samma tillvägagångssätt som jag misstänker skedde i Tjernobyl. Vad gör en underordnad? Jo, den lyder order från en överordnad.

    https://www.nyatider.nu/venezuela-rikstackande-stromavbrott-foljs-av-misstankt-sabotagevag/

  2. Då jag är tekniskt intresserad sedan barnsben håller jag på och studera energisystemet i Venezuela. Det tidningen Nya Tider säjer enligt länken ovan (kan tyvärr inte läsa hela) är heller inte riktigt korrekt.

    ”Det nästan rikstäckande strömavbrottet var en följd av att något hände vid den stora Guri-dammen och vattenkraftverket där som förser Venezuela med närmare 80 procent av all elektricitet”
    https://www.nyatider.nu/venezuela-rikstackande-stromavbrott-foljs-av-misstankt-sabotagevag/

    Vattenkraftverket vid Guridammen förser INTE 80% av all elektricitet i Venezuela däremot kan det omfattande strömavbrottet vara en följd av något som hände vid Guridammens reglersystem. Men mer om det senare. Förenklat kan man beskriva Venezuelas elektriska energiförsörjning som två tredjedelar vattenkraft och en tredjedel fossilkraft. De två fossileldade kraftverken jag hittat finns vid Venezuelas norra kust och ett av dem är oljeeldat och de andra förmodligen drivet med naturgas.

    Venezuelas vattenkraft är av naturliga skäl koncentrerad till Caroni floden på en cirka tio mil lång sträcka mellan Guridammen och industristaden Ciudad Guayana, en stad på någon miljon invånare, och vid Caroni flodens utmynning i den stora Orinoco floden. Fallsträckan på cirka tio mil är ”trappstegsformad” i fyra steg p.g.a vattenkraftutbyggnaden med fem olika och mycket stora vattenkraftverk. Fem kraftverk därför det ligger två kraftverk (ett jätte och ett mindre) i den sista dammen i centrala Ciudad Guayana. Ett plötsligt stopp i det här mycket koncentrerade och stora vattenkraftkomplexet efter Guridammen kan mycket väl ha slagit ut de båda fossileldade kraftverken i norra Venezuela om de nu vid det aktuella tillfället var helt eller delvis i bruk.

    Här är en bild på det oljeeldade kraftverket. Jag tror det finns någonstans vid kusten i närheten av Caracas

    https://commons.wikimedia.org/wiki/Planta_termoel%C3%A9ctrica_Ricardo_Zuloaga_(Tacoa)#/media/File:Maiquetia_coast.jpg

  3. Det finns flera stora oljeeldade kraftverk i Venezuela och de verkar ligga vid Venezuelas norra kust. Förmodligen därför de stora bränsletankarna ska kunna fyllas upp från oljetankers som endast kan nås sjövägen.
    CORPOELEC – Central Termoeléctrica Planta Centro är ytterligare ett oljekraftverk som ligger cirka tio mil väster om huvudstaden Caracas och strax väster om staden Puerto Cabello.

    https://www.el-carabobeno.com/un-muerto-y-cinco-detenidos-durante-intento-de-sabotaje-en-planta-centro-en-carabobo/

    I A Romelsjös länk nedan utlovas 20 vattenkraftverk i Venezuela. Jag har hittills lyckats lokalisera fem av dem varav ett är under konstruktion. Det är Tocoma kraftverk, det andra vattenkraftverket i ordningen efter Guridammen. Kraftverket blir toppmodernt med tio stycken Kaplanaggreggat om 310.000 turbinhästkrafter vardera som tillsammans beräknas ge 12,1 TWh. Det är nästan lika mycket som alla kraftverk i Sveriges största kraftverksälv Luleälven ger tillsammans.

    https://en.wikipedia.org/wiki/Tocoma_Dam

    https://www.impsa.com/en/products/hydro/kaplan-turbines/

    ”Guri-anläggningens elektroniska hjärna reglerar 20 vattenkraftverk genom att ta hänsyn till spänningsvariationer, vilka används för att öka eller minska hela systemets funktion”
    https://www.globalpolitics.se/varfor-elstopp-i-venezuela/

  4. Jag översatte tidningsartikeln ovan och fick den här texten:

    ”En man dödades och fem fängslades under en påstådd ”sabotage” av det elektriska systemet i Planta Centro, i delstaten Carabobo, informerade presidenten för Corpoelec, Luis Motta Domínguez.
    I de tidiga timmarna av denna torsdag blev det lärt sig att flera beväpnade personer kom in i den termoelektriska anläggningen i El Palito, Juan Jose Mora kommun, påstås att stjäla strategiskt material.
    Elektriska makten, Luis Motta Domínguez, i uttalanden i Venezolana de Televisión (VTV) via en telefonkontakt visade att faktiskt tre folkvaktstyrkor skadades.
    Dominguez förklarade att bland de involverade är en arbetare från växtcentret, ”som underlättade ämnets inresa till anläggningarna”. De som deltar i brottet identifierades som José Vicente Linares, José Paredes Jesús Figueroa, Manuel Barrios och Dixon Gómez.
    Man lärde sig att en av de tre sårade uniformerna är en kvinna som fick en kula i knäet, som överfördes till Francisco Isnardi Naval Hospital i Puerto Cabello.

    Jag vill nog fortsätta hävda att ”elstoppet” knappast skulle bero på cyberattacker från USA. Det måste vara science fictions påhitt från regeringen Maduro. Men det flesta människor är inte insatta i energisystemen och då kan man ju dra till med nästan vilken lögn som helst. Av tidningsartikeln ovan tycks kraftverket haft besök av sabotörer som dessutom var beväpnade. En arbetare på kraftverket hjälpte tydligen till att släppa in dem. Det får mig att tro de största hotet mot Venezuelas regim faktiskt kommer inifrån Venuzela. Kanske det möjligen finns militanta oppositionsgrupper som har för avsikt att störta regeringen Maduro?

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here