Med anledning av Internationella museidagen som infaller den 18 maj kommer Medelhavsmuseet att ha ett specialprogram för att uppmärksamma hotat kulturarv med fokus på Afghanistan, Irak och Syrien.
Hur bevaras kulturhistoriska spår för framtida berättelser och kunskap under krig och konflikt?
Under seminariedagen kommer internationellt inbjudna gäster föreläsa om hur man bevarar och synliggör kulturarv i krigszoner samt hur man arbetar för att förebygga illegal handel med kulturföremål.
Programmet avslutas med en lansering av den svenska översättningen av ICOM:s ”Red List”, en sammanställning av kulturföremål från regionen som är i farozonen för illegal handel. Världskulturmuseerna är en statlig myndighet som har som uppdrag att verka för att människor, museer och andra aktörer världen runt samarbetar för att aktivt arbeta med att skydda kulturarv som kan gå förlorade.
Hela seminariedagen hålls på engelska.
Pris: Fri entré. Biljetter till seminariet ska förbokas.
* OBS Biljetterna till föreläsningarna är sålda, men det finns fler andra aktiviteter som på Torget.
Exempelvis har jag fått denna information: Syriska Riksförbundet kommer att delta med en hel del intressanta aktiviteter som visning och info om hotade traditionella handarbeten på många olika sätt!
* Förfriskningar finns.
Program seminariedagen i hörsalen
13.00 – 13.15
Välkomsttal av Ann Follin, överintendent på Världskulturmuseerna
En hälsning från Medea Ekner, ordförande i svenska ICOM
Introduktion av dagen, Eva Myrdal, moderator och senior forskare på Världskulturmuseerna
13.15 – 13.35
Att bevara syriskt kulturarv under krisen 2012 – 2017
Maamoun Abdulkarim, professor vid Arkeologiska institutionen Damaskus Universitet i Syrien
13.40 – 14.00
Projektet Basrah Museum
Qathan Alabeed, museidirektör Basrah Museum i Irak
14.05 – 14.25
En ark för Irak: återupplivandet av det gamla Mesopotamiens hantverk och maritima arv under 2000-talet
Rashad Salim, konstnär baserad i Storbritannien och södra Irak
14.20 – 15.00
Fikapaus
15.00 – 15.20
Afghanistans kulturarv; problem, hot och framtida möjligheter
Noor Agha Noori, chef för Afghanistans arkeologiska institut
15.25 – 15.45
Samlingarna: dåtid, nutid och framtid. Proveniensforskning på Världskulturmuseerna
Maria Dahlström, intendent på Världskulturmuseerna
15.45 –16.30
Paneldiskussion
Moderator Eva Myrdal
16.30
Seminariet avslutas
16.30 – 17.30
Lansering av nyöversatt svensk version av ICOM:s ”Röda lista” för Syrien och Irak, Sophie Delepierre, Head of Heritage Protection and Capacity Building Departement, ICOM Paris.
II. Program på Torget i Salongen
12.00 Syriska tamburinspelare hälsar välkommen, George Said med medmusiker
12.15 Öppningshälsning
12.20 Journalisten Jesper Huor visar några filmsekvenser från ett projekt under utveckling:
Kriget om Syriens kulturarv: Om de som vill förstöra – och de arkeologer som med livet som insats kämpar för att rädda lämningarna efter mänsklighetens tidiga civilisationer.
12.45 Musik från Irak, Abbas Almawwasshi
14,30 Musik från Afghanistan, Jalal Mehrabi & Favshid Anvari
14.45 Musik från Sverige, Erika Lindgren Liljenstople
Medverkande på Torget under dagen
Irakiska Konstföreningen, ordf. Shakir Attiyah
Omar Alani, workshop i arabisk kalligrafi
Svenska Aghanistankommitten, Björn-Åke Törnblom
Syriska riksförbundet, Teodora Abda
Svenska ICOM, Medea Ekner, Daniel Wetterskog
Svenska Unescorådet, Julia Lodén, Louise Oscarsson
Bagdad kultur och teaterförening, Atiya Salam
Hur bevaras kulturhistoriska spår för framtida berättelser och kunskap under krig och konflikt?
Museum?
Jag tycker inte den benämningen känns riktigt rättvisande. Som jag förstått har svenska staten genom kulturdepartementet sökt ändra inriktningen på verksamheten till att ”stärka toleransen för mångkultur”.
”Regeringen förvandlar museer till propagandacentraler” menade kritiker för något tiotal år sedan. Jag har inte glömt museidebatten och ovan kan vi möjligen se resultatet av det regeringen åstadkommit?
”Uppfostringsanstalten” kanske?
Men för det måste samlingarna rensas ut och verksamheten om-organiseras för att kunna uppnå den nya målsättningen.
https://www.fokus.se/2016/09/valkommen-till-%c2%aduppfostringsanstalten/
Kan inte låta bli att kommentera när jag ser bilden på Palmyra-templet. Jag har fått veta att detta tempel inte var ett kristet tempel, utan ett s k avgudatempel till ”guden” Baal, som antagligen bestod av flera ”gudar” (Eller om han hade flera namn): t ex Molok. Till Molok / Baal offrade folk levande små barn, genom att lägga dem i ”gudens” framböjda armar där en eld brann.
Såg ett inslag på youtube där en man berättade och visade filmsekvens från av avtäckning av en kopia på själva portalen av templet i Washington (tror det var där). Han frågade sig varför just detta tempel ansågs så värdefullt där. Själv tänkte jag på senaste valrörelsen i USA där abort-frågan var så viktig för Clinton. Hon ville ju tillåta abort in i nionde månaden, och där såg jag kopplingen till Palmyra. Barnoffer.
Har sen läst att många i USA som kände till detta blev upprörda. Så då beslutade dom (politikerna) att skicka denna portal på en slags ”turne” runt om i världen, där den tidvis placeras på diverse ljusskygga platser. Vilka är det som värdesätter och kanske avgudar en sådan portal när man vet vad den symboliserar?
Templet blev en kristen helgedom under den bysantiska tiden, och senare en moské. Hur pass säkert det att barn offrades vet jag inte. Människooffer förekom i flera religioner bakåt i tiden, bl.a. i Sverige.<, där vi långt senare brände kvinnor som häxor (Mångdubbelt fler människor offrades i religionens namn i diverse krig).
”(Mångdubbelt fler människor offrades i religionens namn i diverse krig).”
På den tiden fanns ingen politik. Det var religionen som var politiken. Därför vill jag ändra det till att mångdubbelt fler människor offrats i politikens namn. Och vi kan fortfarande i vissa delar av världen se hur religionen styr politiken. Bland annat i USA:s bundsförvant Saudi Arabien.