Oro i Kirgizistan skapar huvudbry i Moskva

Denna artikel av Björn Nistad, doktor i rysk historia, har vänligen översatts av en välvillig läsare.
Oro i Kirgizistan skapar huvudbry i Moskva.

Kirgizistan, en centralasiatisk fd sovjetrepublik, har de senaste dagarna varit scen för ett politiskt drama. Den 27 juli berövades den förre presidenten Almazbek Atambaev, som har anklagats för korruption och maktmissbruk, sin lagliga immunitet. Den 7 augusti gjorde specialstyrkor ett misslyckat försök att gripa Atambaev, vilket resulterade i en persons död och fler än 50 skadade. Och den 8 augusti arresterades Atambaev, tillsammans med några av sina närmaste medarbetare, i en operation där ett stort antal soldater och poliser var involverade.

Se video av det dramatiska gripandet av Atambaev.

Dessa händelser har utlöst oro i Moskva. Och i den ryska ledningen är man tydligen osäker på hur man ska svara på detta.
Utrikesministeriets talesman Marija Zakharova har uttalat sig och sagt att det som händer i Kirgizistan är en intern fråga som Ryssland inte har för avsikt att blanda sig i.

Samtidigt har premiärminister Dmitrij Medvedev, som själv kommer att besöka Kirgizistan för ett möte i den Eurasiska ekonomiska unionen, gjort ett mer tvetydigt uttalande: ”Enligt min mening är det uppenbart att Kirgizistan redan har förbrukat sin kvot av revolutioner. Och det skulle vara mycket illa om denna typ av händelser ledde till politisk, och därmed ekonomisk, instabilitet i landet.”

Och han betonade att samtidigt som man respekterade att det rörde sig om inre kirgiziska angelägenheter- så var det händelser som påverkade ett stort antal människor, och som hotade det eurasiska integrationsprojektet – något som ryssarna inte kunde förhålla sig likgiltiga inför.

Striderna i Atambaev har utlöst våldsamma upplopp i Kirgizistan.
Ryska myndigheter är tvungna att förhålla sig till det som händer i Kirgizistan. Tillsammans med Kazakstan, Vitryssland och Armenien är Kirgizistan en del av den euro-asiatiska ekonomiska unionen som Ryssland försöker bygga upp. Landet är också medlem i den kollektiva säkerhetspakten, en militär allians som inkluderar Ryssland, Vitryssland, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Armenien, med Serbien och Afghanistan som observatörer. Den kollektiva säkerhetspakten.

Ryssland har en flygbas och olika andra militära installationer i Kirgizistan. Gazprom och andra ryska företag har ekonomiska intressen i landet. Och det finns en stor rysktalande diaspora i Kirgizistan.

Oro och våld skulle kunna få islamisterna till makten i Kirgizistan och de andra centralasiatiska före detta sovjetrepublikerna. Eller utlösa stora flyktingströmmar.

Om USA eller andra utländska makter lyckas destabilisera en eller flera av de centralasiatiska fd sovjetrepublikerna skulle det skapa stora problem för Ryssland.

De ryska myndigheterna kan inte heller utan vidare offra Atambaev för att blidka de nuvarande härskarna i Kirgizistan. Om de offrar Atambaev, som under sin tid om kirgizisk president 2011-17 var mycket ryskvänlig och bland annat såg till att stänga av en amerikansk flygbas kommer det att hämma de ryska ansträngningarna att kontrollera det post-sovjetiska territoriet.

Varför ska ledare och andra elitfigurer i Rysslands grannskap ta hänsyn till ryska intressen om Moskva inte ens kan skydda dem från åtal om de skulle förlora makten?

Rysk politik i förhållande till de centralasiatiska fd sovjetrepublikerna är sammansatt och komplex. Ryssland försöker hålla USA, och delvis också Kina och andra spelare, borta från det som en gång var det sovjetiska Centralasien. Men att engagera sig i konflikter mellan de centralasiatiska fd sovjetrepublikerna, eller i interna konflikter inom dem, försöker det ryska ledarskapet undvika, främst med hänsyn till den exponerade positionen för hundratusentals etniska ryssar som bor i Centralasien. Ett tydligt uttryck för denna återhållsamhet var Moskvas avvisande av den kirgiziska regeringens begäran om utplacering av ryska fredsbevarande styrkor när etniska tvister 2010 bröt ut mellan kirgiziska och uzbekiska invånare i Kirgizistan.