Är det dags för Primakovs triangel (Indien-Kina-Ryssland)?

Av
Global Politics
-
36
Putin, Modi, Xi år 2019

’

MK Bhadrakumar.

( Jevgenij Primakov (1929–2015) var en rysk politiker. Han var Rysslands premiärminister 1998–1999.)

Det finns tecken på att plattformen Ryssland-Indien-Kina håller på att bli verklighet efter några år. Premiärminister Narendra Modis officiella besök i Moskva förra månaden var fullt av symbolik. Besöket sammanföll med Nato-toppmötet i Washington, som verkligen satte fokus på den globala karaktären av den rysk-indiska relationen i den omformande regionala miljön i dagens historia.

Läs gärna Modis viktiga möte med Putin testar Rysslands balansakt mellan bi- och tri-polaritet
Det fanns även andra markeringsinsatser. I synnerhet var Rysslands utrikesminister Sergej Lavrovs tal vid det tionde Primakovs läsforum i Moskva den 26 juni – knappt 10 dagar före Modis besök – betydelsefullt i detta avseende. Primakov Readings forum är ett prestigefyllt evenemang. Jevgenij Primakov har en unik plats i pantheonen av sovjetiska hjältar – han kombinerade sin anmärkningsvärda mångsidighet genom att spela en avgörande roll för att överbrygga den postsovjetiska övergången efter Rysslands misslyckade strävan efter boende i ett gemensamt europeiskt hus.

Primakovs visionära sinne kom till slutsatsen att en Ryssland-Indien-Kina (RIK) ”högskola” kunde vara av central betydelse i den framväxande världsordningen efter kalla kriget. Utan tvekan tänkte Primakov före sin tid. I rättvisans namn var varken New Delhi, som var besatt av sin ”unipolära situation” vid den tiden och längtade efter att vara en ”naturlig allierad” till USA, eller Peking, som var fascinerad av den hypotetiska G2-gruppen som kunde inkludera USA. och Kina (som de två viktigaste världsekonomierna) var förberedda på ett sådant epokgörande kvantsprång.

Kärnan i saken är att varken Indien eller Kina till fullo delade Primakovs revolutionära begrepp om multipolaritet, som bars av Rysslands besvikelse över västvärlden. Kina var något före Indien i progressivt tänkande och skulle förmodligen kunna visualisera existensberättigandet av Primakovs prognos om de viktigaste globala utvecklingstrenderna under decennier framöver. Det rysk-kinesiska dokumentet från 1997 med titeln Joint Declaration on a Multipolar World and the Establishment of a New International Order antydde det. Men Indien var en hopplös eftersläpning, instängd i Washington Consensus.

Nu, 25 år senare, har saker och ting förändrats enormt. Det ryska draget i februari 2022 för att skapa nya fakta på marken i Ukraina efter vulkanutbrottet av spänningar med väst om NATO:s expansion, uppkomsten av nya makt- och utvecklingscentra utanför västvärlden, den genomgripande önskan att bygga internationella relationer på brett och jämställt samarbete, fokusskiftningen från globalisering till regionalt samarbete – allt detta har blivit dominerande trender. Det räcker med att säga att tiden är inne för Primakovs idé att RIK-triangeln kan bli symbolen för den multipolära världen och dess kärna.

Lavrov sa på Primakov-forumet:

”För ungefär ett år sedan föreslog vi att skapa ett RIK trilateralt format. Nyligen tittade vi på idén igen. Men än så länge tror våra indiska vänner att gränssituationen (vis-a-vis Kina) måste lösas helt först. Vi förstår. Oavsett vilket visar både Peking och New Delhi ett tydligt intresse av att bevara det trilaterala samarbetsformatet. Jag är säker på att var och en av de tre kommer att dra nytta av att utveckla gemensamma tillvägagångssätt och ta samordnade ståndpunkter i nyckelfrågor på den eurasiska och globala agendan.”

Väst avskyr förstås alla tecken på att RIK stärker sin solidaritet och förhandlar från en gemensam ståndpunkt. USA:s störande ansträngningar i samband med Modis besök i Moskva är självklara – att utnyttja fellinjer i förbindelserna mellan Indien och Kina, för att skapa osäkerhet i det indiska sinnet om Rysslands avsikter, och framför allt att hämma den nuvarande farten för rysk-indianer. partnerskap, särskilt på den finansiella sidan.

Det finns faktiskt motsägelser i RIK-formatet som USA kommer att fortsätta utnyttja. Quad är ett typiskt exempel. Dessutom är varken Kina eller Indien villiga att ifrågasätta globaliseringens grunder och mekanismer som lagts av amerikanerna, eller dela Rysslands tvångsmässiga strävan att påskynda de-dollariseringsprocessen. Ryssland har inget att förlora, eftersom det har stängts utanför det västerländska banksystemet, medan Indien och Kina inte har några problem att förlita sig på användningen av dollarn. På samma sätt är Kina och Indien djupt involverade i det västerländska globaliseringssystemet när det gäller volymen av finansiella avtal, investerings- och handelsavtal, leveranskedjor och den tekniköverföring de tillhandahåller.

The Quad Alliance: Alliansen, som består av USA, Australien, Indien och Japan, är ett diplomatiskt samarbete som till stor del relaterar till den asiatiska delen av världen. Sedan 2017 har alliansen hållit flera militärövningar, och länderna kämpar för ett fritt Indo-Stillahavsområdet, ett geografiskt område som omfattar den tropiska delen av Indiska oceanen, västra och centrala delarna av Stilla havet och den sydasiatiska övärlden.

Samtidigt står Indien inför ett akut problem på senare tid då nettoinflöden av utländska direktinvesteringar till landet sjönk med 62,17 procent på årsbasis till 10,58 miljarder dollar 2023-2024, den lägsta  på 17-år enligt en rapport. Enkelt uttryckt hoppas Indien att kinesiska investeringar kan ge pengar till Indien och främja uppgraderingen av den indiska industrin och optimeringen av dess ekonomiska struktur. Som Indiens ledande handelspartner har Kina faktiskt en viktig roll i att driva den indiska ekonomin och skapa kvalitetsjobb inom tillverkning, vilket naturligtvis är en känslig politisk fråga även för Modis regering, vilket var uppenbart i parlamentsvalet. Intressant nog har kinesiska analytiker noterat en nyligen förändrad indisk politik för att locka fler kinesiska investeringar.

En kommentar i onsdags i den officiella kinesiska tidningen Global Times avslutade:

”Att etablera politiskt ömsesidigt förtroende är en lång och komplex process, men den kan underlättas av ekonomiskt och kommersiellt samarbete. Genom ekonomiskt samarbete kan Indien och Kina främja förståelse och förtroende baserat på ömsesidig nytta, och gradvis lösa politiska skillnader och osäkerhet. Detta partnerskap kommer att gynna den ekonomiska tillväxten i båda nationerna och bidra till regional och global fred”.

Detta är en positiv signal. Det ligger i Rysslands intresse att vara en facilitator i relationen mellan Indien och Kina. BRICS-toppmötet i Kazan i oktober under president Vladimir Putins ordförandeskap kan komma att bevittna ett möte mellan Modi och Kinas president Xi Jinping. Modi och Putin kan ha delat åsikter i detta avseende under sina informella samtal i Moskva förra månaden. Faktum kvarstår att Moskva ser det större eurasiska partnerskapet som flaggskeppsprojektet för sin utrikespolitik. Utländsk ekonomisk strategi och internationell identitet hänger samman i den ryska kalkylen.

Föregående artikelJulian Assange är fri! Assange is free! Sång vid firandet
Nästa artikelKoranbränningen: Yttrandefriheten är viktigast – och att förbli vaksam
Global Politics
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

36 KOMMENTARER

  1. Asien konsoliderar sig. De kommer aldrig (mera) släppa in amerikanskt geopolitiskt och ekonomiskt kaos inuti Fastlandsasien.

    Det är bara att inse det. Detta är det 21:a århundradets framtidspolitik, ekonomisk som geopolitisk.

    Om det ryska samhället återgår till öppenhet och demokrati, vet vi dock inte hur det ryska folket ställer sig; återintegration med de europeiska kulturerna eller att leva med iranier, indier, nordkoreaner och kineser – den ryska kulturen har ofta varit väldigt avogt och negativt inställd till detta allmänna asiatiska, men kan å andra sidan blivit lika bortstött och frånskrämd av de västliga kulturerna och beteendet på senare år. Ukraina må ha förlorat Krim, men Europa kan ha förlorat Ryssland till Kina – och Indien.

    • Tja, hade väst lyssnat på Ryssland och agerat med förnuftet så hade detta aldrig hänt? Nu står man här och kan konstatera att världens största kärnvapenmakt Ryssland står mot västvärlden i stället för på samma sida mot Kina, som vilket folks tycks glömma, har 1.4 miljarder invånare alltså betydligt mer än västländerna tillsammans! Den idiot(er) som drev politiken att Ryssland hamnade på samma sida som Kina ska ju ställas mot en vägg…

  2. Ja Indien Kina är ju bästa vänner. De Indiska och Kinesiska soldaterna som är i varandras närhet får inte ens ha vapen för att dom skulle börja skjuta på varandra efter en kvart. Dom går lös på varandra med klubbor och påkar istället. Men låt inte verkligheten stå i vägen för fantasierna.
    Och vem vill inte ha en allians med Ryssland dom har ju visat sig så pålitliga fråga Armenien, dessutom om du mot förmodan skulle få hjälp så är det stridsvagnar ifrån 70talet och fångar som kommer jippi.

  4. Ja men visst hela världen vill bli som Ryssland en alkoholiserad åldrande befolkning men en infrastruktur som väst hade på 40 talet yeahhh vilken dröm. För att inte tala om utveckling som sker i Ryssland vilka bilar dom gör wow, vilka avancerade tekniska produkter dom tillverkar ex telefoner eller datorer vi använder väl alla datorer som är designade och tillverkade i Ryssland eller hur.

    Seriöst över 20% av ryssarna har inte ens toalett eller rinnande vatten och ni tror att det landet är framtiden. Hade det inte varit så urbota dumt hade det varit roligt.

    • Håller med dig om att det inte är någon bra alkoholkultur i Ryssland.
      Men å andra sidan är det ett gammalt arv som man från Ryska myndigheter numera försöker göra sig av med.
      Jag tror här man kan hoppas på de unga och städerna som har lättare för att modernisera sig.
      Men att inte kunna ha någon fest eller något kalas utan att dricka Vodka i stora glas, det är verkligen ingen bra kultur.

      Men vi ser nu i Ukraina hur Ryska Militären inte tillåter någon alkohol bland soldater för då vet dem att Specialoperationen går käpprätt åt skogen.
      Soldaterna måste vara nyktra och alerta. Annars står en öppen cell och väntar på dem.

    • Jonas,
      Numera finns moderna Ryska kvalitetsbilar.
      Moskvitz är ett Ryskt bilmärke som börjat blomstra igen efter många års vila.
      Men de var populära under Sovjettiden.
      Det var då bilar gjorda för Ryssland. Enkla men stabila.
      Idag är det istället högteknologi som gäller.
      Ryska bilen Moskvitz görs inte i Ryssland längre.
      Moskvitz som egen konstruktion och design tillverkas i Kina istället.
      Så du ser hur Ryssland och Kina knyter närmare band till varandra.

      • Moderna ryska kvlitetsbilar jo men visst. Och som exempel tar du upp en bil som helt tillverkas i Kina skojar du?

        Men snälla nämn alla andra Ryska produkter världen inte kan leva utan.
        När du behövde medicin sist var den rysk?
        Har det någonsin hänt att den varit rysk? Har du dom senaste låt oss säga 30 åren köpt någon elektronik tillverkad i Ryssland?

        Att dom Ryska soldaterna inte dricker faller ju på deras egna filmer. Internet är fullt av filmer på fulla Ryska soldater men låt mig gissa CIA fejks allihopa.

          • Det är alltid någon annans fel eller hur.

            Enligt er så klarar sig ju Ryssland jättebra trots sanktioner hur ska ni ha det? Ena sekunden spelar det ingen roll vilka sanktioner väst inför Rysslands ekonomi är bäst, nästa sekund ”Kan mångåriga hårda sanktioner mot Ryssland ha betydelse?” Snälla nån bestäm er.

        • ”Har du dom senaste låt oss säga 30 åren köpt någon elektronik tillverkad i Ryssland?”

          Nej, det har jag inte gjort.
          Det är svårt att hitta ryska produkter i Sverige överhuvudtaget.
          Nu är det helt omöjligt att hitta nya produkter från Ryssland eftersom Västvärlden satt Ryssland under sanktioner.

          Rysslands ekonomi och näringsliv har sett något annorlunda ut än Västvärlden.
          Istället för industrivaror har Ryssland satsat på råvaruproduktion och klarat behovet av konsumentprodukter genom import.
          Det är klart en dumdristig och vågad satsning men man har lyckat hålla ryska folket nöjda genom att de erhållit kvalitetsvaror om än inte producerade inom landet.
          Egentligen är det konstigt att se folk i Ryssland gå omkring i kläder från utlandet men sådan är marknaden. Eller har varit i varje fall.
          Nu genom sanktionerna satsar Ryssland mer på inhemsk tillverkning och ryska varumärken.
          De måste dem göra nu eftersom det är efterfrågan som styr tillgången.
          I Västvärlden där industriproduktionen åtminstone tidigare varit hög har det istället varit tvärt om.
          Att det är tillgången som styrt efterfrågan.
          För så ser Västvärldens Liberala samhällen ut.
          Demokratin köper människors förtroende genom ohämmad konsumtion.
          Men det har sitt pris på Klimat och Miljö vilket har framkommit mer och mer.
          En av de sju dödsynderna är frosseriet och har det väl kommit igång och människor ser det som en ”naturlig” del av livet är det mycket svårt att stoppa hur dana riskerna än är.
          Fisken borde få växa till sig runt våra kuster men fiskerinäringen säger Nej.
          Därför att efterfrågan är hög.
          Farliga industrier som inte borde få finnas anläggs ändå för konsumtionens skull.

          https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/efter-debatten-om-utslapp-sd-vill-stoppa-senior-materials-i-eskilstuna

          Men förutom konsumentprodukter har Ryssland en rejäl basindustri.
          Allt som rör infrastruktur, transporter, energi, skogsindustri m.m. tillhör Världens främsta.
          För att inte tala om det Ryska Jordbruket som vi gott kan påstå tillhör Världens ledande.
          Vad vi kan konstatera är att det går ingen nöd på ryssar och Ryssland.
          De klarar sig bra.
          Så bra, att USA och Västvärlden räds dem.

          Asiens länder går framåt.
          Medan Västvärlden är på dekis.
          Vad tycker du om vårt land Sverige förresten?
          Börjar det inte likna ett land i socialt kaos kanske?
          Både Ryssland och Belarus är socialt stabila länder med en strävsam och lojal befolkning.
          Trots Västvärldens bestraffningar i ekonomiska sanktioner.
          Resultatet blir då att Ryssarna sluter sig samman och ser Västvärlden som Ondskan.
          Det blir ingen Västerländsk Demokrati i Ryssland.
          Sug på den!

      • Ryssland är ett mycket större land med större arme och större resurser inte speciellt förvånande att dom då får ett övertag.
        Om man tar det i beaktande blir frågan hur kan Ryssland inte ha vunnit än. Ryska armen har ju inte precis lyckats med sina mål trots ett enormt övertag inom i stort sett alla områden.
        Men har nu läst här sen dagen efter invasionen att nu vinner minsann Ryssland, det har låtit likadant hela tiden Kiev faller snart bl.a. bla bla.

          • Har nåt av målen dom Putin la fram i sitt tal han höll när tanken började rulla?

            Tror du det här var planen?
            År av krig användandet av tanks från 70talet och fångar som soldater. Bland det första Ryssland tvingades göra var en väldigt illa omtyckt mobilisering.
            Lägg sen till en korvgubbe med egen arme som får storhetsvansinne. Du tror att det var planen?

        • Du vet ju svaret? Ryssland vill helt enkelt inte bomba sönder Ukraina som de anser bebos av ett broderfolk! Gissa hur Ukraina sett ut om Ryssland ansett att ukrainska folket varit en fiende som borde jämnas med marken? Ryssland krigar inte mot folket i Ukraina utan dess regim och Nato som via kuppen 2014 olagligen tagit makten i Ukraina.

          • Du måste ju vid det här laget inse vilket struntprat det där är. Visst du tror säkert varenda bomb och missil som träffat civila mål är Ukraina som gör det för pr men även du måste ju inse att det här pratet är strunt. Dom vill inte bomba sönder ett brödrafolk, har du sett bilderna på städerna efter ryska artilleri angrepp? Vilken arme skulle dom använda jag menar nu tvingas man använda fångar och uråldrig material gömmer dom undan ett par tusen nya stridsvagnar bara för skojs skull eller vad menar du? Ryska flygvapnet har inte ens lyckats få luftherravälde efter år, vilket nu har lett till att Ukraina får och kan använda f16 men det är meningen eller vad?
            Ska vi prata om flottan hur många fartyg har Ryssland nu förlorat till ett land utan flotta? Dom har ju helt dragits tillbaka efter Moskva sänkningen.
            Men enligt dig skulle dom kunna vinna ätt, det här går inte ihop det måste du väl förstå.
            Om man nu är så bekymrad om Ukrainska liv varför skapade man inte luftherravälde så som USA gjorde i Irak? Då hade man kunnat plocka militära mål väldigt enkelt, istället använder man. Tungt artilleri och infanteri. Men om man bara ville så skulle man eller hur?

            Och det här pratet om brödrafolk tror du på allvar att ukrainarna ser det så nu? Tror du relationerna kommer gå tillbaka till dom gamla när kriget är slut. Tror du folk i Ukraina efter hundratusentals döda och skadade för att inte tala om städer som bombas sönder efter der här kommer se det så?
            Och snälla var seriös i ditt svar.

        • Operation Z har reducerat Europas näst största arme rejält. enheter. Nu är hela Ukraina-regimen på randen till sammanbrott.

          PS: vi Rysslands vänner ser fram emot första F-16 blir rostad i luften

  5. Några europeiska kulturer låt oss säga EU, västkulturen, lär inte det ryska folket vilja sammansmälta med…Alex Krainer, bäst av alla kunniga som har ngt att säga om världssituationen, från dåtid, i nutid och framtid. Om ni tar er tid att lyssna, så förstår ni! Det blir ett kort avbrott under intervjun, ha tålamod och bli inte irriterad….

    https://www.youtube.com/live/vhsqYwIbaQI?si=HZ3Ry0iBAqw3wF8Z

  6. Ryska alkoholkulturen är idag långt bättre och avsevärt lägre än på 1990-talet, delvis för att man lyckats väcka en ölkultur(!) i det ryska samhället.

    Levnadslängd och levnadsförhållanden har stigit kraftigt under Putins epok, jämfört med både sovjetisk och jeltsinsk tid. Barnadödligheten är avsevärt lägre än den amerikanska, liksom antalet uppmätta brott och fångar, där den amerikanska statistiken är långt sämre än den ryska. Faktiskt.

    Det är den skickliga ryska diplomatin som lyckats steg för steg, år för år, fört de kinesiska och indiska sidorna allt närmare varandra. Asiens äldsta politiska och militära allians är faktiskt den mellan Moskva och Delhi, vilket vi ofta glömmer bort.

    Diplomatiskt och säkerhets- och utrikespolitiskt har denna asiatiska gyllene triangel Indien-Ryssland-Kina alla framtidsmöjligheter att just lyckas.

    En sak vet vi säkert: någon kommande amerikansk geopolitisk kontroll över Centralasien blir det faktiskt verkligen inte!

    Redan där är verkligen Brzezinski- och Wolfowitzdoktrinerna helt avdödade. Av de amerikanska fiaskona i Iran, Irak, Syrien och Afghanistan, helt på egen hand.

  7. Ukraina står på randen till betalningsinställelse eftersom president Vladimir Zelensky undertecknade ett dekret som gör det möjligt att skjuta upp betalningar av utlandsskulder i två månader, från och med den 1 augusti. Denna åtgärd syftar till att ge regeringen tid att förhandla fram ett omstruktureringsavtal med västerländska långivare och avvärja en nära förestående finansiell kollaps.
    Den nyligen antagna lagen gör det möjligt för Ukraina att stoppa betalningarna på sin utlandsskuld, en åtgärd som ses som nödvändig med tanke på det allvarliga ekonomiska tryck som förvärras av den pågående konflikten med Ryssland. Förra månaden nådde Ukraina en preliminär överenskommelse med en kommitté bestående av landets största obligationsinnehavare om att omstrukturera nästan 20 miljarder dollar i internationella skulder. Förslaget innehåller en nominell nedskrivning på 37 procent på de utestående internationella obligationerna, vilket i praktiken sparar Kiev 11,4 miljarder dollar i betalningar under de kommande tre åren. I gengäld kommer Ukraina att ge ut nya euroobligationer.
    Det är inte första gången som Ukraina försöker befria sig från sina skuldbördor. Efter upptrappningen av konflikten med Ryssland säkrade Ukraina 2022 ett tvåårigt moratorium för återbetalning av skulder. Detta moratorium löpte ut den 1 augusti, vilket gör det nuvarande upphävandet till en kritisk tillfällig åtgärd.
    De senaste lagändringarna är omfattande och ändrar landets budgetkod för att göra det möjligt att stoppa betalningarna. Dessutom införlivar lagen 2021 års euroobligationer som utfärdats av Ukravtodor, Ukrainas statliga vägmyndighet, värderade till 700 miljoner dollar plus ränta, i ramen för omstrukturering av statsskulden. I och med detta utvidgas omstruktureringsarbetets omfattning och återspeglar den omfattande karaktären på Ukrainas ekonomiska problem.
    Detta är Ukrainas andra stora skuldsanering på ett decennium. Den första inträffade 2015 när landet, som brottades med ekonomisk turbulens och konflikter, antog lagstiftning för att hantera statliga, statligt garanterade och lokala skuldtransaktioner. Denna omstrukturering gjorde det möjligt för Ukraina att ställa in betalningarna på statsskulder, vilket ledde till överenskommelser med långivare och att en överenskommelse ingicks senast i november 2015.
    Även om den ukrainska regeringen har vidtagit djärva åtgärder för att hantera sin skuld, är framgången för dessa ansträngningar beroende av långivarnas godkännande. Internationella obligationsinnehavare måste gå med på det senaste omstruktureringsförslaget, och tekniska frågor relaterade till avtalet förväntas ta veckor att lösa. Under tiden står Ukraina inför risken för en kortfristig betalningsinställelse.
    Enligt Fitch, ett ledande USA-baserat kreditvärderingsinstitut, är Ukraina på gränsen till betalningsinställelse. Fitch sänkte nyligen Kievs kreditbetyg från ”CC” till ”C”, vilket indikerar att landet antingen är i konkurs eller i en process som liknar betalningsinställelse. Trots dessa dystra utsikter anses en kortfristig betalningsinställelse med ett pågående omstruktureringsavtal vara mindre skadligt för Ukrainas långsiktiga låneutsikter jämfört med en betalningsinställelse utan något avtal i sikte.
    Ukrainas ekonomiska utmaningar sträcker sig längre än till skuldåterbetalningar. Fitch räknar med ett statligt underskott på 17,1 procent av BNP för 2024, vilket understryker den allvarliga finanspolitiska obalansen. Försvarsutgifterna, som drivs av den pågående konflikten med Ryssland, har varit en betydande belastning och står för 31,3 procent av landets årliga ekonomiska produktion 2023. Som ett resultat förväntas Ukrainas skuld stiga till 92,5 procent av BNP 2024, vilket målar upp en dyster bild av landets finansiella stabilitet.
    Uppskjutandet av skuldbetalningar och strävan efter omstrukturering är strategiska drag för att stabilisera Ukrainas ekonomi mitt i konflikten. Dessa åtgärder är dock tillfälliga lösningar på djupt rotade problem. Den utdragna konflikten med Ryssland har ödelagt Ukrainas ekonomi och lett till massiv förstörelse av infrastruktur, fördrivning av befolkningar och störningar i ekonomisk verksamhet. Det internationella samfundets stöd, både ekonomiskt och politiskt, är fortfarande avgörande för Ukrainas återhämtning och långsiktiga stabilitet.
    Den internationella reaktionen på Ukrainas ekonomiska situation har varit blandad. Även om det finns ett betydande stöd för landets suveränitet och motståndskraft mot rysk aggression är långivarna försiktiga med finansiella åtaganden. Obligationsinnehavarnas godkännande av skuldsaneringsplanen kommer att vara ett avgörande test för det internationella förtroendet för Ukrainas ekonomiska förvaltning och framtidsutsikter.
    Ukrainas beslut att ställa in skuldbetalningarna belyser det prekära läget i landets ekonomi. President Zelenskyjs regering navigerar i ett komplext landskap av konflikter, ekonomisk instabilitet och internationell diplomati. Att skuldsaneringsplanen blir framgångsrik och att den därefter godkänns av internationella obligationsinnehavare kommer att vara avgörande för att avgöra Ukrainas ekonomiska framtid. När landet brottas med dessa utmaningar följer världen noga och erkänner att Ukrainas stabilitet inte bara är en regional angelägenhet utan en fråga av global ekonomisk och politisk betydelse.
    Följ Blitz på Google News Channel

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here