Är kärleken till pengar och krig roten till allt ont?

11

I kvälls-serien ”Aktuella artiklar för ett-två  år sedan” återpubliceras denna artikel som är aktuell i högsta grad. Sedan länge och för lång tid framöver.

 

Är kärleken till pengar och krig roten till allt ont?

Detta undrar Larry Johnson. Pengar är väl bra att ha?

https://sonar21.com/is-the-love-of-money-and-war-is-the-root-of-all-evil/

_________________________________________________________________

Jag vill dela med mig av en annan framträdande del av Alex Krainer’s bok, Grand Deception: The Browder Hoax. Som många av er har upptäckt vägrar Amazon att sälja boken. Jag hittade mitt exemplar på Apple Books. Detta försök till censur är ganska avslöjande. Krainers ord utgör ett direkt hot mot de företagsintressen som tjänar på krig. När ni läser Krainer’s analys av hur stor del av den amerikanska ekonomin som beror på förberedelser för krig kommer ni att förstå varför de dödshandlare som tjänar på att bygga extremt dyra vapensystem vill dölja dessa fakta för er.

Följande är ett långt citat, men det illustrerar de pärlor som fyller Krainer’s viktiga arbete.

”För att fortsätta att blomstra var det militärindustriella komplexet och deras finansiärer beroende av en ständig tillförsel av fiender, existentiella hot och rädsla. Under större delen av andra hälften av förra seklet har den utpekade fienden nr 1 varit den internationella kommunismen i allmänhet och Sovjetunionen i synnerhet. Douglas MacEachin, chef för CIA:s kontor för sovjetisk analys, beskrev på 1980-talet betydelsen av Sovjetunionens roll som USA:s fiende nr 1: ”Sovjetunionen är så grundläggande för vår syn på världen, för vår uppfattning om vad som är rätt och fel i politiken, för vår känsla av säkerhet, att en större förändring i Sovjetunionen är lika betydelsefull som en större förändring i den sociologiska strukturen i själva USA.”

 När Sovjetunionen slutligen kollapsade utsåg det amerikanska säkerhetsetablissemanget den internationella terrorismen till ersättningsfiende för att rättfärdiga ytterligare ökningar av militärutgifterna och en rad begränsade krig i Mellanöstern och delar av Afrika. Men i takt med att den amerikanska allmänheten tröttnade på de många, oändliga och omöjliga terrorkrigen i Mellanöstern, som inte gick att vinna, förändrades det framväxande tänkandet bland västerländska tankesmedjor till förmån för ett stort krig mot en stormakt”.

 ”RAND Corporation, en inflytelserik medlem av det militärindustriella komplexet, publicerade 2008 en rapport där man förespråkade ett krig mot en stormakt som ett sätt att stimulera den amerikanska ekonomin.”[193] (Rand förnekar dock detta här, ö.a.)

Rapporten specificerade inte målet, men vid den tiden ansågs huvudkandidaterna vara Iran, Ryssland eller Kina. Följaktligen inledde media- och PR-branschen, som stod MIC, nära en subtil marknadsföringskampanj för att skapa allmänhetens samtycke till denna nya och förbättrade idé.

 I oktober 2010 skrev David Broder, kolumnist i Washington Post, hur ett krig (mot Iran) skulle bidra till att lösa den ekonomiska krisen i USA. 2012 publicerade Council on Foreign Relations, en annan mäktig tankesmedja som förespråkar krig, en artikel av Matthew Kroenig, med titeln ”Time to Attack Iran”. (se här, ö.a.) [194] Planerna på att attackera Iran verkar ha lagts på hyllan för en tid, men Ryssland har under tiden upphöjts till platsen som den nya största fienden och det mest existentiella hotet mot USA.

I april 2014 skrev historikern Ian Morris en artikel i Washington Post med den absurda titeln ”I det långa loppet gör krig oss säkrare och rikare”. Artikeln presenterades på Washington Post’s webbplats, tillsammans med en bild av en atombombsexplosion med bildtexten ”War is brutal. The alternative is worse.”[195] (här, ö.a.)””

Bild

 ”Otroligt nog vill Washington Post få sina läsare att tro att det visserligen är hemskt att gå i krig, men att det är ännu värre att inte gå i krig! För att inte överträffas gav New York Times sitt eget bidrag till den beaktansvärda saken i juni samma år genom att publicera Tyler Cowens artikel ”The Lack of Major Wars May Be Hurting Economic Growth” (bristen på stora krig kan skada den ekonomiska tillväxten, se här, ö.a.). Cowen ansträngde sig för att övertyga sina läsare om att krigföring inte är så illa som det brukade vara, och inkluderade i sin artikel ett diagram som visar hur mycket de stridsrelaterade dödssiffrorna har sjunkit sedan 1950-talet: ”

Bild med graf

 ”Som man kan se sjönk de stridsrelaterade dödsfallen – soldater plus civila som hamnat i korseld – till 2010 till endast tre personer per miljon. Dessa övertygande siffror bevisar att det nu är säkrare att föra krig än att köra bil, föda barn eller utsättas för passiv rökning. Cowen fortsätter oförtrutet att intellektualisera hur ”det kan verka motbjudande att hitta en positiv sida av kriget i det här avseendet, men en titt på den amerikanska historien visar att vi inte kan avfärda idén så lätt”. Ja, låt oss inte avfärda denna fantastiska idé så lätt. 196 George Orwell hade säkert rätt när han påpekade att ”politiskt tal och skrivande till stor del är försvaret av det oförsvarbara”.

 ”Att förstå varför västvärldens eliter längtar efter ett nytt världskrig är inte komplicerat. USA är världens största gäldenärsnation. För närvarande[197] är den federala regeringens skuld långt över 100 % av bruttonationalprodukten (BNP) med dessutom cirka 200 biljoner dollar i så kallade ofinansierade skulder. Dessa skulder är relaterade till statliga förpliktelser som pensioner för federalt anställda, vård av militära veteraner, socialförsäkring och Medicare. De motsvarar den absurda summan av över 640 000 dollar per man, kvinna och barn i USA och mer än 1,7 miljoner dollar per skattebetalare. Dessa förpliktelser skulle aldrig kunna uppfyllas även om ekonomin skulle registrera en solid tillväxt.

Men sedan finanskrisen 2008 och den därav följande ekonomiska recessionen har USA:s ekonomiska återhämtning varit den svagaste någonsin, trots en skattemässig och monetär stimulans utan motstycke, vilket har ökat den totala kreditmarknadsskulden till 360 procent av BNP. Dessa skuldnivåer har blivit ett hinder för den ekonomiska tillväxten och gjort nationen sårbar för allvarliga sociala spänningar på flera fronter. Offentliga och privata pensioner i hela USA är allvarligt underfinansierade och hundratusentals pensionärer upptäcker redan att de måste fortsätta att arbeta för att kunna försörja sig själva under sina ”pensionsår”. Samtidigt står de yngre generationerna inför en svag arbetsmarknad och de av dem som gått på universitet har kollektivt ackumulerat en skuld på 1,4 biljoner dollar.”

Jag erkänner att jag inte kände till RAND-rapporten som förespråkade krig som det ultimata ekonomiska afrodisiakumet och David Broeders hejarop om att angripa Iran för att få fart på den eftersatta amerikanska ekonomin 2010. Jag undrade till en början om detta var Babylon Bee-artiklar (Babylon Bee är en satirisk webbplats som specialiserat sig på att grilla de rika och mäktiga). Detta var inte resultatet av en konstig, pervers komedisketch av Monty Python. Döda tusentals människor för att skapa värde för aktieägarna. Kastar nytt ljus på aforismen att ”kärleken till pengar är roten till allt ont”.

 

Föregående artikelTucker Carlsson intervjuar Lavrov, Rysslands utrikesminister. Svensk text!
Nästa artikelMacFarlane och Kina (!) om intervjun med Lavrov om kärnvapenkrig och annat
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

11 KOMMENTARER

  1. Nejdå, kärlek till pengar är inte roten till alla krig.
    Det är BANKIREN som är roten till ALLA krig.

  2. Imperialismen är det onda. Marknadsekonomi behöver inte vara något ont. Imperiet innebär maktmonopol som uppnås med våldsmonopol inklusive det ’mjuka’ våldet – propagandan.
    Maktmonopolet uttrycks med penningsystemet där imperiets fördel är att kunna parasitera. Utan våldsmonopolet med tillhörande propaganda går det inte att upprätthålla den parasitismen utan då sänks penningvärdet av marknaden.
    Men imperiet har lyckats vinna rymdkapplöpningen utan att sända upp en enda astronaut före 1981. Dvs bluffmakeri är något som inte bör underskattas. På något vis påminner det om bankväsendets metod med att blott fingera ett värde.
    Det fanns teknologiska sakförhållanden som sannolikt var avgörande för att det skulle gå att köpa sig prestige. Dvs imperiets datorteknologi var överlägsen och utgjorde ett starkt förhandlingsinstrument.
    Det var med andra ord både ett skickligt bluffande och en hög teknisk nivå som lät imperiet dominera.
    När rivalernas teknologiska nivå kom i fatt började imperiet falla samman.
    Det skedde därför att rivalerna krängde av sig den ideologiska tvångströjan som imperiet tidigare hade påtvingat rivalerna.
    Kina och Ryssland har efter vad jag förstår inga fördomar vare sig mot att delegera till privata parter eller till att även satsa på starka statliga företag.

    • För mig har du helt rätt petergrfstrm.
      Det är imperialism som är det onda och därför har jag blivit anti-imperialist.
      Imperialismen förtrycker de som imperiet vill erövra, ibland även plundra, och resultatet kan endast bli konflikt som ibland leder till regelrätta krig.
      Västimperialismen vill t.ex. nu erövra Ukraina från Ryssland samt även utnyttja Ukraina för Västimperialismens intressen.
      Det kan bli förödande för de östslaviska folken och kan endast motverkas av styrkan i autokratin.
      Av den anledningen måste så kallade ”demokratiska oppositionsrörelser” i olika östländer motverkas med hårda nypor för att förhindra landet går under i kaos och blir möjligt att erövras av imperialisterna från Väst.

      Imperialism är svår att motverka då människan har sitt begär men en ”imperialism” spridd på många imperier eller makter gör den mindre våldsam då dess makt och möjligheter beskärs genom de små marginalerna.

      Många, inklusive socialister talar om samarbetets förträffligheter men samarbetet har också en mörk baksida om den utnyttjas som våldsmakt.
      Ett tydligt exempel på det är NATO som är ett direkt hot mot världsfreden.

      Människor strävar efter frihet.
      I den friheten ingår rätten att äga.
      Samt rätten att bestämma över det man äger.
      Upphäva ägandet är det samma som att klippa bort vingarna på en fågel.
      Fågeln förlorar sin frihet och kan inte längre flyga fritt som den vill.

  3. Gud, Skaparen och Utföraren av jorden och himmelen, har skrivit och den Han skrivit är sanningen: Ty kärlek till pengar är en rot till allt ont. I sitt begär efter pengar har somliga kommit bort från tron och vållat sig själva mycket lidande.

  4. Nej, roten är KONTROLLEN över media, den tootala kontrollen och ingenting mindre. Tootal kontroll. Devisen formulerades av packet, samma pack som nu massmördar Palestinier,, dvs sionister,, redan i slutet på 1800t

  5. USA är piskade att få igång WW3 för att smita undan från sina skulder.

    Vem äger alla dessa skuldsedlar som USA har ställt ut?

  6. Nu fick jag ett meddelande om kommentarer.

    Bli en del av lösningen! Hederligt folk måste in i beslutande församlingar! När vi löst detta och till slut skapat neutrala, alliansfria, välmående och ekologiskt hållbara nationer, samt världsfred, så är målet nått.

    T.o.m. insamlingen av uran och plutonium kan visa sig bli användbar för framdriften av AI i solsystemet eller t.o.m. i galaxen.

    Föreställ er! Jag ler stort bara genom att tänka på det.

  7. Affärsbanker och deras bankirer är helt beroende av överklassens köp av tjänster och dessa banker konkurerar om sina klienter. Ser du på vad diverse utlåningsinstitut anger för villkor så framgår det att man behöver kunna slänga fram ganska mycket pengar för att det ska vara möjligt för dem att kapa åt sig lönsamma projekt för klienternas räkning.
    Och de som har ganska mycket är miljoner människor antar jag.
    Det är deras marknadsbeteende som styr många av bankirerna.
    Oavsett om bankirerna investerar i moraliskt anständiga verksamheter eller i smutsiga krig.
    Klienterna brukar inte organisera sig för att kunna trycka på för att klienternas pengar sk användas moraliskt anständigt.
    Ingen ställer några speciella krav på dessa miljoner i den ekonomiskt oberoende klassen.
    Om bankirerna beter sig moraliskt kommer andra att konkurrera ut dem misstänker jag.
    Om klienterna dvs överklassen skulle organisera sig däremot skulle det kunna påverka bankirerna att föreslå andra projekt. Men det är hela tiden överklassen som har drivit historiens utveckling.
    De klokaste i antiken, Platon mfl, hade uppfattningen att demokrati inte fungerar utan man måste välja ut de mest dugliga och inte förlita sig på folket. Därför understödde de ibland demokrati i rivaliserande länder därför att det är dåligt och försvagade rivalerna. Om detta skriver Cynthia Chung i sin senaste artikel som ger er en värdefull översikt om den bakgrunden
    https://cynthiachung.substack.com/p/platos-fight-against-apollos-temple

    Kinas attityd är värdefull eftersom de är en stor aktör och har vissa möjligheter att hjälpa fram win-win genom att påvisa framgång för det synsättet.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here