Är Ryssland imperialistiskt?

Detta är en förkortad artikel av Stansfield Smith från Monthly Review. MR Online: Is Russia imperialist? En del sifferdata samt noter till källor har utelämnats här. Texten bygger i hög grad på Lenins ”Imperialismen som kapitalismens högsta stadium”, utgiven 1916 i ett försök att förklara Första världskriget.

Stansfield Smith är en antikrigsaktivist som främst arbetar mot USA:s interventioner i Latinamerika. He var medlem i ”Chicago Committee to Free the Cuban Five”, som nu heter ”Chicago ALBA Solidarity”.

”Truster” som nämns i texten var omkring år 1900 en vanlig beteckning på stora företag som slog sig samman och upprättade monopol inom en viss bransch eller varuområde: kol, stål, järnvägar, olja etc. De har i varierande grad och varierande framgång bekämpats i en del länder, bland annat USA (”Antitrust-lagstiftning”).

Artikeln har vänligen översatts till svenska av Björn Nilsson, som driver den intressanta bloggen ”Björnbrum” Björnbrum

Från Anders Romelsjö: I boken och skriften ”USA som världspolis” diskuterar Ulf Karlström och jag karakteristika för dagens imperialism. Vi finner att Lenins beskrivning utgör en bra grund, men att andra karakteristika tillkommit. Köp nya, unika, billiga “USA som världspolis”!

Är Ryssland imperialistiskt?

Ryssland sägs vara en imperialistisk världsmakt, en i konflikt med den imperialistiska supermakten USA. Ryssland har karakteriserats på detta sätt både under Sovjetunionens tid och efter att Sovjetunionen kollapsade och separata stater bildades. Ryssland har sagts vara imperialistisk både när det var en socialistisk stat och nu som en kapitalistisk stat.

Ryssland sägs också vara en icke-imperialistisk kapitalistisk stat, som fortfarande kämpar för att återhämta sig från krisen efter sovjetkollapsen och den politiska och ekonomiska katastrofen under Jeltsins år, när den degenererade till en nära nog neokolonial klient som plundrades av USA.

Lenin insåg att den moderna kapitalismen ”överallt blir monopolkapitalism”. ”Kapitalismen har vuxit över i ett världssystem av kolonialt förtryck och finansiellt förkvävande av det överväldigande flertalet av jordens befolkning genom ett fåtal ”framskridna” länder.” …

Lenin definierade modern kapitalistisk imperialism:

1. Koncentration av produktion och kapital, vilken uppnått ett så högt utvecklingsstadium, att den skapat monopolen, vilka spelar en avgörande roll i det ekonomiska livet.

2. Bankkapitalets sammansmältning med industrikapitalet och uppkomsten av en finansoligarki på grundval av detta ”finanskapital”.

3. Kapitalexporten, till åtskillnad från varuexporten, erhåller synnerlig betydelse.

4. Internationella monopolistiska sammanslutningar av kapitalister, vilka delar världen mellan sig, bildas.

5. Jordens territoriella uppdelning mellan de kapitalistiska stormakterna är avslutad.

Imperialismen är kapitalismen på det utvecklingsstadium, då monopolens och finanskapitalets herravälde utformats, då kapitalexporten blivit särskilt betydelsefull, då världens uppdelning mellan de internationella trusterna börjat, och uppdelningen av hela jordens territorium mellan de största kapitalistiska länderna fullbordats.

I det följande kommer vi att titta på hur det kapitalistiska Ryssland idag delar dessa egenskaper genom att beakta den roll som ryska kapitalistiska monopol spelar i det världsimperialistiska systemet, karaktären av Rysslands exporthandel, exporten av den ryskt kapital, den roll som ryskt finanskapital spelar, och slutligen den ryska militära makten.

1. Rysslands styrka bland de internationella kapitalistiska monopolen

Rysslands roll i ”(4) bildandet av internationella monopolkapitalistiska föreningar som delar världen mellan varandra” kan mätas av landets företags position bland de 2000 viktigaste internationella företagen.

[Tidskriften] Forbes listade de 2000 största företagen i världen baserat på total försäljning, vinst, tillgångar och marknadsvärde. Av de 10 största företagen är 5 kinesiska och 5 är amerikanska. … Ryssland har bara 4 på topp 100, rankad 43, 47, 73 och 98. Det har bara 6 på topp 500 och 25 på topp 2000. Dess totala företagsandel visar en liten minskning, inte en stigande trend: under perioden 2008-2013 fanns 29-30 ryska företag på Global 2000-listan.

De 2000 företagen på denna lista står för 39,1 miljarder dollar i försäljning, 3,2 miljarder i vinst, 189 miljarder dollar i tillgångar och 56,8 miljarder dollar i marknadsvärde. Rysslands 25 företag omsätter totalt 568 miljarder dollar, bara 1,45% av det totala. Deras kollektiva tillgångar uppgår till 1 757,3 miljarder dollar, vilket omfattar bara mindre än 1% av totalen.

Bland de internationella monopolen är Ryssland en mycket liten aktör.

Rysslands arbetsproduktivitet jämfört med Europeiska unionen och USA

Utsikterna till en betydande förändring av dessa siffror motsägs av problemet med den ryska arbetskraftens låga produktivitet. Arbetskraftsproduktiviteten, här mätt av bruttonationalprodukt i US-dollar dividerad med det totala antalet arbetade timmar av landets arbetskraft, var 25,4 år 2016 för Ryssland. Det här är den lägsta nivån bland alla europeiska länder, faktiskt så låg att det är mindre än hälften av genomsnittet i Europeiska unionen på 53,4. Rysslands arbetsproduktivitet är 36% av amerikanska nivån på 69,9; Tyskland är 68,1.

Ryssland förblir på ett outvecklat lands produktivitetsnivå, långt ifrån att kunna konkurrera med de avancerade kapitalistiska centra.

World Economic Forums globala konkurrenskraftsrapport baserad på en kombination av tolv faktorer, rankar Ryssland som 38 på sin lista, högre än flera av länderna i Östeuropa. Rapportens rankning har förbättrat Rysslands position från 67 år 2012-13, till 38 år 2017-18.

Ryska industriproduktionen

Den roll som Ryssland spelar i det världsekonomiska systemet kan återigen förstås när man jämför produktionen per land i dollar. År 2015 rankades Kina först med 2.010 miljarder dollar i förädlade varor, 20% av världens produktion och USA andra med 1,867 miljarder dollar, 18%. Ryssland rankade nummer 15, …, åter en marginell spelare som bara tillverkar 1% av världens produktion.

2. Ryska export av råvaror respektive högteknologiska varor.

I sin exporthandel visar de imperialistiska länderna en tydlig tendens till försäljning av sofistikerade, högkvalitativa färdiga varor, av kunskapsintensiva tekniska tjänster och även av finansiella tjänster. Nationer som är förtryckta av imperialismen är vanligtvis begränsade till export av råvaror till priser som bestäms av den imperialistiska marknaden och till produktion av färdiga varor av imperialistiska ägda företagsdotterbolag i sina länder.

Av de största exportländerna i världen 2017 rankades Ryssland som nummer 17, efter Mexiko, Förenade Arabemiraten och Singapore. Kina rankades först med $ 2 263 miljarder i export, USA andra med $ 1 547, Tyskland tredje med $ 1 448, med Ryssland uppåt kraftigt från 2016, men exporterar fortfarande bara 353 miljarder dollar av varor.

Världsbanken rapporterade om Ryssland år 2017 att olja och gas står för 58% av exporten, metaller för ytterligare 11%, 6% livsmedelsråvaror, 3% trä och massa och papper, 4% ädelstenar och metaller, andra mineraler. Över 82% av Rysslands export är råvaror, medan de färdiga tekniska produkterna (inklusive militära) endast utgör 8% av exporten.

Rysslands 10 mest exporterade och importerade varor 2017 visar att maskinvaror uppgick till 12,8 miljarder dollar i export jämfört med 106,2 miljarder dollar i importen. Rysslands export (och import) passar inte in i ett imperialistiskt tillstånd, utan snarare i en halvutvecklad tredjevärlden-stat som exporterar främst råvaror och är beroende av utländsk import av avancerade varor.

Rysk ranking i export av högteknologiska varor

Imperiemakter borde vara ledande inom export av högteknologiska varor. När det gäller världsranking i export av dessa varor var Kina återigen först, med 496 miljarder dollar i högteknologisk export, med USA tredje (efter Tyskland) och exporterade 153,2 miljarder dollar. … Ryssland rankades 31 i export av högteknologiska varor, med endast totalt 6,64 miljarder dollar i exporten. Dessa siffror visar också att Ryssland är långt ifrån att bli en imperialist på världsscenen.

3. Den ryska rollen i internationell bankverksamhet och finanskapital

I Lenins lista över egenskaperna hos imperialistiska länder på hans tid är de stora bankerna de viktigaste organisationerna i finanskapitalet. Vi skulle förvänta oss att en imperialistisk stat skulle vara väl representerad bland de ledande bankerna. Av världens 100 bästa banker, rankad efter totala tillgångar, har Kina 5 av de 10 främsta. USA har 6 av de 40 främsta. … Ryssland har en, rankad som nummer 66.

Lenin hävdade att under den imperialistiska epoken har ”världsuppdelningen mellan de internationella trusterna” ägt rum. Hur världen i den imperialistiska epoken är uppdelad bland dessa truster förändras när imperialistiska stater stiger upp och faller. I den nuvarande världsuppdelningen mellan dessa truster finner vi Ryssland som en ganska liten aktör, 4 företag i topp 100, 25 i topp 2000, som innehar 1,45 procent av världsmarknadsandelen, inga företag bland de 100 bästa i form av utländska tillgångar, och en bank bland de 100 största internationella bankerna.

Rysk export av kapital

Lenin uppgav att ”(3) Kapitalexporten, till åtskillnad från varuexporten, erhåller synnerlig betydelse..” Ryssland har en betydande export av kapital, men detta kommer i form av kapitalflykt till skatteparadis som Cypern och Brittiska Jungfruöarna. Rysslands centralbank satte landets nettokapitalflykt 2014 till 154,1 miljarder dollar och summan sedan Putin tillträdde 1999-2014 till cirka 550 miljarder dollar. Den faktiska totalen under 2014 kan vara större än 1 miljard dollar. Centralbanken satte ryskt kapitalflykt 2018 till 66 miljarder dollar.

Ryska multinationella företags utländska tillgångar

En studie visar de 100 största icke-finansiella multinationella företagen som rankas efter sina utländska tillgångar, deras investering i andra länder. Med detta nyckelmått för export av finansiellt kapital är 20 av företagen amerikanska, …

Inte ett enda ryskt företag finns på listan över 100 företag, baserat på deras investeringar utomlands.

De 10 största icke-finansiella ryska multinationella företagen har 188,3 miljarder dollar i totala utländska tillgångar, vilket motsvarar en tredjedel av den ryska totalsumman. Ryska företags totala utländska tillgångar utgör fortfarande mindre än de för de första två överst på listan av 100 icke-finansiella multinationella företag.

Ryska innehav av finansiell kapital jämfört med imperialistiska stater

Ett annat mått på finansiellt kapitalinnehav av världens länder produceras årligen av Credit Suisse. Dess Global Wealth Databook 2018 kartlägger nationell ekonomisk förmögenhet (aktier, obligationer, penningmarknadsfonder och bankkonton) genom att dela nationell ekonomisk förmögenhet med den totala vuxna befolkningen i varje land. Den övre gruppen, med över 100 000 dollar i genomsnitt per vuxen, består av länderna i Västeuropa, Nordamerika, Australien och Nya Zeeland, Japan, Israel, Singapore och Taiwan. USA ($ 336 528) rankas andra efter Schweiz ($ 372 336). Alla länder i denna grupp är imperialistiska länder, eller viktiga satelliter till det imperialistiska centret USA. Världens genomsnittliga ekonomisk förmögenhet per vuxen är 38,110 dollar; … Ryssland ligger … på 8 843 dollar, vilket uppgår till 2,6% av den genomsnittliga ekonomiska förmögenheten för vuxna jämfört med USA.

Ryssland är mycket långt från att ha ett imperialistiskt lands finansiella rikedom. Av finansiell och icke-finansiell rikedom i världen har USA 31% andel,… Ryssland 0,7%.

Lenin skrev ”Imperialismen är finanskapitalets och monopolens epok” … ”där export av kapital har fått stor betydelse.” När det gäller export av finansiellt kapital för produktiv användning av ryska multinationella företag är Ryssland en mycket liten aktör.

4. Rysslands militära tyngd i världen

Lenin refererar slutligen till ”(5) Jordens territoriella uppdelning mellan de kapitalistiska stormakterna är avslutad.” Grundläggande för imperialistiska länders dominans av globala ekonomiska strukturer är deras roll i att övervaka och upprätthålla världsordningen de påtvingar oss. Ledande imperialistiska makter har viktiga vapenindustrier och deltar som säljare i den globala vapenhandeln.

Rysk militärexport

Det är bara i militär tyngd som Ryssland visar sin makt, men det i sig gör en inte till imperialist enligt Lenin. … Medan Rysslands betydande militära makt, särskilt dess kärnvapenarsenal, gör det svårt för imperialisterna att knuffa runt Ryssland.

Och Ryssland invaderar inte länder över hela världen som USA gör, eller till och med som andra klassens imperialistmakter som Storbritannien och Frankrike gör.

Vidare utvecklade kapitalistiska Ryssland, i motsats till dessa andra imperialistiska militära makter, inte sin egen, men ärvde sina militära styrkor och militärindustrier från Sovjetunionen. Ryssland är också unikt för att vara det enda landet i den tidigare socialistiska sovjetblocket som fortsätter att omges och hotas av militära attack från den imperialistiska västern.

Ryssland är dock vapenexportör i världsklass. Ingen gren av rysk tillverkning är konkurrenskraftig på den internationella marknaden utom försvarsindustrin. Världens vapenexport år 2016 uppgick till 32.262 miljarder dollar och 31.106 miljarder dollar 2017. Stockholms internationella fredsforskningsinstitut [SIPRI] listar Rysslands vapenexport till 6.148 miljarder dollar 2017, från 6.937 miljarder kronor 2016. Världens största vapenexportör är USA, med 10.304 miljarder dollar i vapenförsäljningen 2016 och 12.394 miljarder USD 2017. USA står för 34% av den globala militära försäljningen och Ryssland för 22%.

Amerikanska vapenexporten är något mer än dubbelt så stor som den ryska. Här halkar Ryssland efter: medan amerikanska vapenexporten ökade med 25% 2013-17 jämfört med perioden 2008-12, minskade Rysslands export med 7,1% under samma period.

Ryska företag bland vapenproducenter

Enligt SIPRI hade världens 100 största vapenproducenter 398,2 miljarder kronor i försäljning och militär service år 2017. … Halva summan gick till de 10 främsta tillverkarna, varav fem är amerikanska företag, medan ett är ryskt. Av de översta 100 är 42 amerikanska företag, medan 10 är ryska.

Ryska utländska militära baser och militärbudget

Ryssland har 15 militära baser i 9 främmande länder. Endast två av dessa ligger utanför det tidigare Sovjetunionen, i Vietnam och Syrien. Kina har en bas utanför Kina, i Djibouti. USA har över 800 utländska baser.

Jämfört med den amerikanska militärbudgeten, vilken enligt SIPRI uppgick till 610 miljarder dollar, är bara ökningen av Pentagonbudgeten i år större än hela Rysslands militärbudget, som var 66 miljarder dollar 2017, fjärde efter Kina och Saudiarabien.

Ryska interventioner i andra länder

Ryssland har ingripit i andra länder (Jugoslavien, Georgien, Ukraina, Syrien) men inte på ett sätt som imperialistiska länder, som är motiverade att ta tillvara naturresurser och rikedomar. Inte heller är ryska ingripanden i närheten av samma nivå som till och med sekundära imperialistiska makter som Frankrike eller Storbritannien.
Inte heller har Ryssland arrangerat statskupper i andra länder som imperialistiska länder ständigt gör.

Ryssland ingrep i en mycket begränsad intervention i f.d. Jugoslavien i mitten av 1990-talet när de ryska styrkorna fungerade som mjuka poliser för Nato. Ryssland kämpade om det proryska Sydossetien med Georgien 2008 som stöddes av USA.

Konflikten i Ukraina är ett direkt resultat av USA:s arrangerade av en anti-rysk högerkupp 2014. Folket i Ukrainas östra region, som är övervägande rysktalande, reste sig och krävde politisk och ekonomisk självständighet. Medan de i östra Ukraina stöds av Ryssland har Moskva inte visat något intresse av att absorbera östra Ukraina som det gjorde med Krim efter folkomröstningen där.

Rysslands direkta militära engagemang 2015 i det syriska kriget liknar det i Ukraina: att avvärja fortsatta regimförändringar av USA och Nato och omringning av landet. Ryssland inbjöds av den syriska regeringen för att hjälpa till att besegra rebellgrupper beväpnade och finansierade av USA, Nato och Saudiarabien.

Till skillnad från USA, Storbritannien och Frankrike har i inget av dessa fall Ryssland ingripit militärt för att störta en regering för att skydda sina utländska ekonomiska intressen.

USA och Nato:s ökande omringning av Ryssland är en fortsättning på sin tidigare politik för att underkasta och återkolonisera Sovjetunionen. …

5. Ryssland och imperialismen idag

Med hänvisning till Lenins uttalande om imperialismen är Ryssland inte en spelare om monopolens och finanskapitalets dominans, och export av kapital spelar inte en viktig roll (frånsett den negativa effekten av pågående kapitalflykt), och inte heller spelar ryska truster något väsentligt roll i uppdelningen av världsresurserna.

Ryssland kan rankas som en av världens mest kraftfulla stater bara baserat på sin militära styrka. Ekonomiskt delar den egenskaper som inte tillhör ett avancerat kapitalistiskt tillstånd, utan av någon i kapitalistiska halvperiferien. Det spelar en mycket liten roll i den typiska imperialistiska verksamheten: export av kapital till periferin och utvinning av vinst från utvecklingsländernas arbetskraft och resurser. Rysslands finanskapital är litet, exporten är främst råvaror, dess industri svag, dess multinationella företag mindre, ekonomin plågad av låg arbetsproduktivitet.

Imperialismen fortsätter att vara den största faran för världens folks liv och välbefinnande. Våra problem, mänsklighetens problem, är förankrade i imperialistiska dominans av våra nationer och våra liv. Specifikt betyder detta den amerikanska imperialistiska hegemonin och de sekundära imperialistiska makterna i dess kretslopp: Västeuropa, Japan, Kanada och Australien. Ryssland, fast det är ett kapitalistiskt land som inte är en del av något imperialistiskt gäng som hotar oss, mobbas av USA på grund av sitt oberoende (som Venezuela, Iran, Qaddafis Libyen, Nicaragua). Snarare finner världsmakterna Ryssland och Kina att de måste reagera på imperialismens ansträngningar att underordna dem. Lyckligtvis ger deras inkonsekventa motstånd öppningar för andra folk och länder för att hävda sin egen nationella suveränitet.