Australien bryr sig om sina journalister när de får problem i Kina – men inte om medborgaren Assange!

Av
Global Politics
-
8
Assange förs ut från Ecuadors ambassad i april 2019.

Denna artikel av Caitlin Johnstone har vänligen översatts av Rolf Nilsson.

Australien bryr sig plötsligt om sina journalister när de får problem i Kina.

Kinas regering har arresterat och fängslat en australiensisk journalist för hans uppseendeväckande rapportering om kinesiska krigsförbrytelser. För närvarande pågår en farsartad rättegång för att ge en illusion om rättvisa att visa upp för världen, och en FN-rapportör intygar att journalisten har utsatts för tortyr.

Jag beklagar, sa jag Kina? Fel av mig, jag menade USA och Storbritannien. Jag blandar ibland samman dem.
Nej, vad Kina gjorde var att försöka förhöra två reportrar, Bill Birtles från ABC och Michael Smith från Australian Financial Review,om deras samröre med en annan australisk journalist vid namn Cheng Lei, som hålls häktad av kinesiska myndigheter och står inför ett sex månaders fängelsestraff på okänd anklagelsegrund. Lei var reporter för det kinesiska statsmediet CGTN, men hennes onlineprofiler för nätverket har sedan dess raderats.

Tack vare en snabb ”diplomatisk insats” från den australiensiska regeringen mot Peking, kunde Birtles och Smith ta skydd på ambassaden och har nu framgångsrikt återbördats till Sydney. Två australiska journalister tycktes riskera att drabbas av samma öde som Lei, och deras regering vidtog därför omedelbart åtgärder för att skydda sina medborgare, vilket regeringar ska göra.

Man övergav inte och skuldbelade inte de här journalisterna, medan en australiska Labour-premiärministern Julia Gillard skuldbelade WikiLeaks grundare Julian Assange 2010, innan någon övertygande bevisning, rättegång eller vederbörlig process av något slag ägt rum.

Där var inget prat om hur Birtles, Smith och Lei behöver stå till förfogande i Kina så att den kinesiska rättsprocessen kan ”gå sin gilla gång”, i motsats till det nonsens som framfördes om Assange förra året av Australiens nuvarande LNP-premiärminister Scott Morrison. Regeringen i Canberra förstod att australiska journalister riskerade att ställas inför en potentiell orättvisa, och de försatt ingen tid att handla.

Och debattörerna i Australien som helt har övergivit Assange, mitt i den mycket påfrestande förföljelse han utsätts för av USA:s imperium, twittrar för tillfället uppretade om den senaste uppblåsta fasen i Australiens idiotiska deltagande i Washingtons eskalering av det kalla kriget mot Kina.

”Det betyder att det inte finns några journalister kvar i Kina som bevakar landet för australiensiska mediers räkning”, twittrade ABC:s Ashlynne McGhee efter att Smith och Birtles drog sig tillbaka. ”Kina fick som det ville – det har tvingat ut eller nekat visum till australiensiska korrespondenter, vilket innebär att det nu för första gången sedan 70-talet inte finns några australiensiska ackrediterade journalister som arbetar i Kina” twittrade Latika M Bourke från Sydney Morning Herald.

Den australiensiska parlamentsledamoten Penny Wong kallade händelsen ”mycket störande” och sa att ”media spelar en viktig roll för att främja förståelse.”
”Med tanke på att de två sista australiensiska journalisterna tvingades att lämna Kina, borde den australiska regeringen ompröva visum för PRC: s statliga mediarepresentanter ” 

”Om australiensiska journalister inte tillåts rapportera från Kina, varför ska CCP-propagandister få verka här?”

Var har all den sedvanliga hänförelsen för australiensiska journalister tagit vägen under det senaste decenniet?

Ett uttalande från Australiens utrikesminister Marise Payne om händelsen förstärkte en tidigare regeringsrådgivares uttalande om att australiensiska medborgare som reser till Kina riskerar ”godtycklig internering”
.
Det är roligt att se den frasen populariseras och utvidgas i förhållande till australiska journalister idag, för godtyckligt frihetsberövande är precis vad en FN kommitté 2016 fann att Julian Assange utsatts för under sin tid i en inlåsning de facto vid den ecuadorianska ambassaden vid den här tiden.
”WikiLeaks grundare Julian Assange har godtyckligt hållits i förvar av Sverige och Storbritannien sedan han arresterades i London den 7 december 2010, till följd av rättsliga åtgärden mot honom av båda regeringarna,” lyder ett uttalande från februari 2016 från FN:s arbetsgrupp för godtyckligt frihetsberövande.

Var fanns då oron över godtyckligt kvarhållande? Assange är australiensisk medborgare och är journalist, enligt vilken som helst konventionell definition av begreppet – även en prisbelönt journalist. Varför har hans hemland övergivit honom på ett så upprörande sätt
medan han utsatts för tortyr och sviktande hälsa under flera år, medan till och med den minsta antydan om att en vanlig reporter kan drabbas av en bråkdel av den orättvisa han utsatts för får alla larmklockor att ringa?

Svaret på dessa frågor beror på makt och imperialism, som med så mycket annat. För trots all den självgoda upprördhet man visar upp, handlar det här om inget annat än imperialism och
oligarkisk kontroll.

Australien är en del av det USA-centraliserade imperiet, det täta nätverk av allierade som fungerar mer eller mindre som en enda enhet i internationella frågor, medan Kina är den mäktigaste av de återstående nationer som framgångsrikt har motstått att uppslukas av detta imperium.

Storbritannien, Sverige och Ecuador – de övriga nationer som är ansvariga för Assanges förföljelse – är också en del av detta imperium.
Som ett läckt memorandum från 2017 av neocon Brian Hook tålmodigt klargjorde för dåvarande utrikesministern Rex Tillerson är mänskliga rättigheter alltid av vikt för USA:s imperium när de
kan användas mot nationer som Kina, vilka inte är en allierad. När det däremot handlar om USA:s allierade (läs: medlemsländerna i imperiet), ska de mänskliga rättigheter ignoreras.

Hooks riktlinjer för ”mänskliga rättigheter” följs av medlemsländerna på samma sätt som av Washington. Och nu är Assange föremål för en löjlig Kafkaartad skenrättegång av detta imperium, där han får träffa sina advokater för första gången på sex månader och där de som bevakar hans intressen förbjuds att bevittna rättegången. Där står han inför risken att dömas till 175 års fängelsestraff om han utlämnas till USA. Var finns nu passionen för att skydda australiska journalister?

Relaterat
Sveriges ansvar för Julian Assanges situation uppmärksammas i anmälan till ICC i Haag.
Julian Assange får stöd av mode-ikonen Vivienne Westwood.
Assange får åter ett fredspris.
Julian Assange får fint journalistpris.
Han har vunnit erkännande som journalist med över 15 utmärkelser, senast utmärkelsen från Europaparlamentsgruppen GUE/NGL för Journalister, visselblåsare och sanningssägare.
Manifestation utanför brittiska ambassaden i Stockholm 17 juni till stöd för Julian Assange med brev till regeringen.
”Publicisten Julian Assange vid Wikileaks får i juni 2019 det 4:e årliga DANNY-priset – Danny Schechter Global Vision Award för Journalism & Activism – för journalistik av icke-vinstdrivande utbildningsstiftelsen Global Center. Defend Wikileaks

Internationella och Svenska Journalistförbundet tar ställning för Julian Assange och andra visselblåsare, liksom Internationella och Svenska Pen!
Journalister höjer rösten för Julian Assange.
INTERNATIONELLT Staty rest i Berlin över demokratiska visselblåsarna Edward Snowden, Julian Assange och Chelsea Manning!
FN-utredare: hög svensk polis fabricerade bevis mot Julian Assange. Sveriges största rättsskandal?
FN-rapportör om behandlingen av Assange: «Ett mordiskt system skapas inför våra ögon». Sveriges största rättsskandal?
Frige Julian Assange – Upprop och öppet brev till Utrikesdepartementet
Utrikesminister Pompeo “Då jag var CIA-chef då ljög vi, fuskade och stal”. Vem tror att han ändrat sig? Vad säger han om Assange?

Föregående artikelInför valet i Venezuela…
Nästa artikelSkapar upphovsmännen bakom Navalny en ny ”False Flag” för att dölja lögner?
Global Politics
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

8 KOMMENTARER

  2. Mycket bra skriven artikel av Caitlin Johnstone – originalet:

    https://caitlinjohnstone.com/2020/09/08/australia-suddenly-cares-about-its-journalists-when-they-get-in-trouble-in-china/

    En kommentar från en australier under Caitlins ursprungliga artikel:

    “I too as an Australian, am ashamed of the attitude of our Government. I remember how badly treated Hicks was, when he was locked up by the Americans (menas australiske medborgaren David Hicks i Guantanomo). . There was little or no support for him either. Unfortunately we play from the same song book as the Americans. There are many Australians who feel very strongly about the injustice being meted out to Julian Assange. And feel strongly too about the vindictiveness of the Americans trying to get him to America so they can lock him up. He is not an American & as such has little or no safeguards. We owe so much to Assange. We need to know what is happening in the world & in particular what is being done in our name.He has shone a light in some dark corners.We also feel helpless with a right wing government such as ours who curries favour with the idiot incumbent, in the White House. And to you Caitlin from a fellow Melbournian, a bouquet. Please continue to bravely speak your truth.”

    En passande och stark satir (om den finns kvar!)mot Judge Vanessa Baraitser:
    https://www.youtube.com/watch?v=EvIdaydBFjg&w=1877&h=1056%5D

  4. Som läget nu är i västvärlden, med allt större desperation, förväntar jag mig ännu fler liknande reaktioner från väst. Fler och fler fingerpekningar åt så kallade odemokratiska länder (utom vissa som SA och UAE) och fler och fler ingripanden mot egna medborgare som ”gör fel”. Fast just nu mest icke-ingripanden till egna medborgares försvar. Men bara mest, även denna blogg och t.ex. steigan.no har blivit utsatta. Medborgare i gemen är dock ännu inte tillräckligt uppmärksamma på vart den borgerliga demokratin och yttrandefriheten i Sverige är på väg. När de väl blir mer uppmärksammade på detta kommer nog protesterna att öka. Vi måste arbeta hårt för att sprida information.

  6. Australiens fientliga inställning mot Kina kan tyckas märklig när man ser till hur beroende Australien är av att Kina köper deras råvaror och Australiens ekonomi är till ca 33% beroende av handeln med Kina. Här snackar vi verkligen om att bita den hand som föder dig! Det är inte otroligt att Kina så snabbt det går avskaffar Australien som leverantör och köper från annat håll! Visst kan det vara så att Australien i smyg spelar under täcket med Kina och säger till kineserna att det är detta vi måste låtsas göra för att inte dra på oss USA:s vrede. Det kan vara jobbigt att vara vasall också…Dubbelspel ser vi exempel på från t ex Turkiet som också är vasallstat till USA!

    • Minns jag rätt byggde eller upprustade Australien en hamn för att kunna exportera kol (från en ny gruva?) till Kina, men Kinas kolimport sjunk eftersom landet växlar över till biogas, naturgas, sol, vattenkraft, vind och kärnkraft förutom att energieffektivisera.
      Just import från Australien sjunk drastisk och den australiska investeringen går därför inte runt. Det orsakar sura uppkastningar…
      Jag vet inte om Kina prioriterade kol från annat håll av kostnadsskäl eller som en markering mot den australiska politiken, alternativt för att stödja en annan exportör (någon som vet vart kolet från Donbas tog vägen när Ukraina stoppade importen?), men fallet illustrerar den makt som stora kunder besitter gentemot sina leverantörer när dessa har få kunder medan kunden har en uppsjö av möjliga leverantörer.
      För vissa varor är Kina i samma sits som Lidls inköpare.
      För vissa avancerade maskiner är däremot Kina fortfarande beroende av monopolleverantörer.
      Fulspel av USA (som struntar i bl.a. WTOs regelverk) kan inte leda till annat än att alla som kan kommer att undvika usoniska leverantörer för annat än stapelvaror, och att sky usoniska patent.
      Till exempel köpte Indien och Grekland åldriga Rafale i stället för F-någonting (dessa länder kan av politiska skäl inte köpa billigare rysk stridsflyg, och inte heller JAS, som görs delvis på basis av anglosaxiska patent).

      Australien måste först och främst skaka av sig den engelska kronan om landet vill få en chans till verklig självständighet. Den detaljen missades av Labour, och därmed snöp sig själv.
      Kina har inga som helst skäl till att hysa någon som helst förtroende till Australien, som förblir knähund.
      Behandlingen av Assange, respektive de australiska korrespondenterna, illustrerar hur den fula verkligheten ser ut.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here