I kvälls-serien ”Aktuella artiklar för ett år sedan och idag” återpubliceras denna artikel. Men är detta aktuellt idag? Jo, i högsta grad tycker jag i alla fall. Och Du?
I mars 2021 beslöt regeringen att inrätta denna myndighet för psykologiskt försvar. Regeringskansliet:
Denna artikel, som först publicerats på Synapze, Behöver vi en särskild myndighet för psykologiskt försvar? har skrivits av Lars Drake som skrivit många viktiga artiklar i försvarsfrågor. Jag associerar till denna artikel Peter Hultqvist vill minska yttrandefriheten – får kritik av pressombudsmannen, med massor av länkar till yttrandefrihet.
Behöver vi en särskild myndighet för psykologiskt försvar?
Regeringen tillsatte 2019 en utredning som fick i uppgift att ta fram ett förslag till särskild myndighet för psykologiskt försvar. I maj 2020 presenterades resultatet. Utredningens rapport lider tyvärr av samma svaghet som svenska rapporter på försvarsområdet brukar lida av – grav ensidighet.
Redan i första och andra paragraferna i förslaget till ny lagtext finns ett problem som bör uppmärksammas.
”Det psykologiska försvarets ändamål
1 § Det psykologiska försvarets ändamål är att värna det öppna och demokratiska samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende.
2 § Myndigheten för psykologiskt försvar ska i fred, vid höjd beredskap och i krig stödja, stärka, samordna och utveckla samhällets samlade motståndskraft inom det psykologiska försvaret genom att:
1. Identifiera, analysera, och kunna möta otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information som riktas mot Sverige eller svenska intressen. …..” SOU 2020:29
Identifiera och bemöta (med vilka metoder?) sånt som anses vara ”otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information”. Värna om något positivt genom att jaga avvikande åsikter? Gynnar det den fria åsiktsbildningen som det talas om i den första paragrafen att staten ska kontrollera hur debatt förs i landet? Det är naturligtvis inte det som avses – i alla fall inte officiellt.
Om det här blir ett problem eller inte beror främst på hur tillämpningen sker. Spänningen mellan kontroll och frihet finns däremot inbyggd. Det kan bli en del i en McCarthy-inspirerad kampanj, men måste inte bli det.
Behövs en särskild myndighet för psykologiskt försvar när det redan finns flera myndigheter som ägnar mycket kraft åt att kartlägga sådan påverkan? Vi har ju redan SÄPO, MUST, MSB och FOI. De har i och för sig snävat in sig på hot från Ryssland, men det är ju det som den föreslagna myndigheten ska göra. Det framgår om man läser mellan och på raderna i utredningen.
Ett sätt att ta reda på vad en utredning vill åstadkomma är att räkna förekomst av vissa ord. Två av de ord som nämnts ovan har en central roll i argumentationen: informationspåverkan förekommer 217 gånger (+ informationspåverkans-området 1) och otillbörlig(a)(t) 119 gånger. Ordet vilseledande (39 ggr) används ofta i en fras tillsammans med dessa två. Otillbörlig kan tolkas som att informationen inte kommer från EU, USA, Nato eller andra närstående länder/organisationer.
Ordet Ryssland(s) förekommer 15 gånger och rysk(a)(t) 35. I flertalet fall handlar det om påstådd informationspåverkan från Ryssland. USA nämns på motsvarande sätt i en formulering:
”Forskaren Dov H Levin räknar i en studie publicerad 2016 att mellan åren 1946 och 2000 så ingrep USA och Sovjetunionen/Ryssland i val på nationell nivå i andra länder 117 gånger.17” SOU 2020:29.
Det hade varit hederligt att nämna att USA stod för 81 av dessa fall och Sovjetunionen för i sort sett alla de andra (46). Ryssland hade under 1990-talet, när landet befann sig i djup inre kris, knappast någon sådan aktivitet värd att nämna.
USA nämns ytterligare 4 gånger i utredningen (plus som en underrubrik i referenslistan). En gång för att visa att USA av USA-baserade (!) ’Freedom House’ rankas högre än Ryssland. En gång när det talas om det kalla kriget.
En gång när Muellerutredningen diskuteras, vilket ju handlar om påstådd rysk informationspåverkan. En gång där desinformation angående pandemin tas upp, även då är USA ett offer inte förövare. Även amerikansk(a)(t) nämns 4 gånger, men i ungefär samma sakområden.
USA åsyftas 9 gånger och då oftast som offer. Ryssland åsyftas 50 gånger och då oftast som förövare. Balans i relation till verkligheten?
Några exempel på hur andra länder eller överstatliga organ hanterar psykologiskt försvar tas upp: EU, Nato, Danmark, Norge och Estland. Naturligtvis inte grannlandet Ryssland – det nämns i sammanhanget bara som hot.
Ett uttalande som i någon form nämns i de flesta försvarsrelaterade rapporter från svenska myndigheter de senaste åren tas i den här utredningen upp under avsnittet om EU:
”Inom EU har den ryska aggressionen mot Ukraina och annekteringen av Krim föranlett en ökad satsning på säkerhet och på att motverka hot av olika slag.” SOU 2020:29
Utredarna håller sig även inom ramarna genom att INTE nämna USA/Natos krigande i Jugoslavien, Afghanistan, Irak, Libyen och Syrien. Det är väl inte ”otillbörliga” krig enligt utredarna.
Att utredningen är gravt ensidig vad avser hotbild är uppenbart, men det är tyvärr mer norm än undantag i Sverige nuförtiden när det handlar om försvarspolitik. Det ger dåliga underlag för politiska beslut. Hur länge ska detta få fortgå utan åtgärd?
http://johnhelmer.org/the-reputation-of-mikhail-fridman-and-pyotr-aven-is-worth-18000-each-but-it-cost-sixteen-times-that-much-to-defend-enough-to-bankrupt-christopher-steele-2/
Luften är fylld av desinformation skapad av våra stora medier och statliga ryktesspridare ofta med militära kopplingar.
Att punktera dessa kampanjer är svårt eftersom bakgrundsinformationen oftast är oåtkomlig. Läs därför John Helmers rapport om fallet Christopher Steele. Steele var den f.d. brittiske spion som producerade det mesta av det material som låg bakom RussiaGate. Steele begick det fatala misstaget att han utpekade ryska affärsmän med feta bankkonton. De hade resurser att slå tillbaka, vilket de gjorde genom att gå till brittisk domstol där de utgick som vinnare i sitt ärende.
I en domstol går det inte att komma undan med att ”jag har det från säker källa”. Domaren vill veta vilken källa och hurdant material. Steele hade ingenting att komma med. Allt han sagt och skrivit är bluff och båg. Vilket vi anat sedan länge men nu har domaren fastställt att så är fallet.
Affärsmännen rentvådde sina namn och fick ett symboliskt skadestånd. Men värre blev det för Steele, enligt Helmer kommer rättegångskostnaderna att ruinera hans företag Orbis Intelligence.
Stoffet som ledde till RussiaGate var således bara skräp. Blir det förstasidesnyhet på DN för att korrigera den psykologiska vilseledningskampanj som pågått i tre år redan ? Naturligtvis inte. Om det behövs en myndighet för psykologiskt försvar borde dess första uppdrag bli att ta itu med DN och övriga stora medier – fast så lär det knappast vara planerat.
Vad vi behöver är en myndighet som skyddar oss mot värdelösa politiker och marknadskrafter som skiter i människors grundläggande behov.
Och en sådan myndighet kommer odelbart att fyllas och för-laddas med politikernas lokala lakejer som kommer att använda den för allt mer dölja brotten inom politiken. Till exempel, lagarna skrivs ju idag av Partierna, för partiernas behov, domarna tillsätts av politikerna, nämndemännen av Partierna. Media är för-laddade med politikernas trogna för att tjäna politikerna. Journalister och media har ju till och med i praktiken ett eget rättsväsende och är inte ens ansvariga mot lagen som vi andra. Följ Kinas exempel. Allmänheten kan bilda tribunaler, kalla in politiker och tjänstemän till förhör, fråga ut dom, tvinga som att lyssna och följa folkviljan, och avlägsna dom om dom inte sköter sig.
Ett bra psykologiskt försvar är att andas djupt i meditation och känna till olika former av osanning och vetenskapsteori. Det försvaret riktar sig inte mot någon yttre fiende, men mot lögner och vilseledning i sig självt, vilken även kan komma inifrån, genom repetitionen av fastfrusna osanna föreställningar.
Tyskland inrättade 1933 just en särskild myndighet för psykologiskt försvar. Den hette officiellt ”Reichsministerium für Volksaufklärung und Propaganda”, RMVP eller Propagandaministerium, Ministry of Propaganda. Ordet ”propaganda” betydde då att sprida saklig och oberoende information, alltså ordagrant vad media som DN. Expressen och alla MSM idag hävdar att man sprider. Även så statens Public Service som SVT och Sveriges Radio.
Det handlar inte alls om någon försvarspolitik, det handlar om Sverige som ett lydigt verktyg för USAs aggressionspolitik och deras målsättning att bygga en global hegemoni och militärdiktatur styrd med järnhand från USA.
[…] Behöver vi en särskild myndighet för psykologiskt försvar? dök först upp på Global […]