Blind och döv…. USA, naturligtvis. Och en ursäkt

0
17
Frihetsstayn sjunker: Bild hos Pål Steigan.

 

Av Julian Macfarlane och översatt av Rolf Nilsson. här.

Julian Macfarlane
Rolf Nilsson

Som sagt, jag gör massor av misstag men jag har turen att ha skarpa läsare som korrigerar mig.

I en kommentar till min senaste artikel noterade Tom Walsh att artikeln från vilken jag tog siffran på 15 biljoner dollar för ”skuld” inte handlade om skuld – utan underskott. Inte samma sak. Tack Tom!

Så jag började fundera på frågan om underskott och skuld och deras förhållande, som är intressant och leder i många riktningar.

Skuld kontra underskott: En översikt

Skuld är alla pengar som man är skyldig någon annan. Begreppet underskott avser en situation där kostnaderna överstiger intäkterna eller skulderna överstiger tillgångarna. Skuld kan inte bara vara en ackumulering av lånade belopp utan också flera års underskott som kan öka skulden.

 Skuld och underskott är två av de vanligaste termerna inom makroekonomi. De är också de mest politiskt relevanta, eftersom de inspirerar till lagstiftning och verkställande beslut som påverkar många människor.

 Även om människor ofta använder dessa ord synonymt är de till sin natur olika och storleken på det ena har inte nödvändigtvis något att göra med det andra. Men de kan ha mycket att göra med människors situation, företagens hälsa och välbefinnandet i en underliggande ekonomi. Investopedia.

Uppenbarligen kommer USA:s underskott öka statsskulden, åtminstone med den nuvarande ekonomiska politiken, som inte gynnar industriell tillväxt eller produktivitet Här är vad NYT säger.

Amerikas federala budgetunderskott steg till 1,8 biljoner dollar under räkenskapsåret 2024 och nådde den högsta nivån på tre år, enligt nya uppskattningar från Congressional Budget Office som släpptes på tisdag.

 Ökningen från förra årets underskott på 1,7 biljoner dollar kom när skatteintäkterna inte lyckades hålla jämna steg med de stigande kostnaderna för statliga program och den ökande räntan på statsskulden.

Siffrorna visar den fortsatta finanspolitiska påfrestningen på den amerikanska ekonomin, där statsskulden närmar sig 36 biljoner dollar. Trots en stadig ekonomisk tillväxt och låg arbetslöshet växer de årliga underskotten igen efter att ha minskat från pandemitidens toppnivåer. I september, räkenskapsårets sista månad, redovisade USA ett överskott på 63 miljarder dollar, enligt C.B.O.

 USA:s beroende av lånade pengar för att finansiera sina prioriteringar och betala sina räkningar förväntas inte upphöra inom en snar framtid. Både vicepresident Kamala Harris och den tidigare presidenten Donald J. Trump föreslår en politik som, om den genomförs, skulle kosta ytterligare biljoner dollar under det kommande decenniet. En stor del av dessa utgifter förväntas finansieras med lånade pengar. New York Times

Allt väldigt förvirrande för någon med min ljumma IQ.

Lyckligtvis har vi det amerikanska finansdepartementet som kan förklara ytterligare…. med bilder!

Vad är förhållandet mellan underskott och skuld? Låt oss komma ihåg att det finns extern skuld – och intern skuld. Förhållandet här är viktigt. Med dollarn som reservvaluta har USA aldrig behövt oroa sig för externa skulder – förrän nu. Inte heller särskilt mycket oro för underskott.

Enkelt uttryckt kan statsskulden liknas vid en person som använder ett kreditkort för inköp och inte betalar av hela saldot varje månad. Kostnaden för inköp som överstiger det belopp som betalats av representerar ett underskott, medan ackumulerade underskott över tiden representerar en persons totala skuld.

Det amerikanska finansdepartementet använder termerna ”statsskuld”, ”federal skuld” och ”offentlig skuld” omväxlande.

Underskott: att leva över sina tillgångar

Tack, kära medarbetare på finansdepartementet.

Av detta tolkar jag det som att USA är i trubbel. Det spelar ingen roll vem som sitter vid makten. Skrävlaren eller Bimbon.

Bild

Hur man klarar sig när man lever över sina tillgångar? Låna!

Eller stjäl.

Mycket beror på vem du lånar av. Och vem du stjäl från. USA gör både och. Beroende på.

Att undvika skuldsättning

Låt oss komma ihåg att det finns extern skuld – och intern skuld. Förhållandet här är viktigt. Med dollarn som reservvaluta behövde USA aldrig oroa sig för extern skuld – förrän nu.  Därför brydde man sig inte så mycket om underskott. Man räknade med att inte behöva betala tillbaka det man lånat för att täcka överutnyttjande. Det är en av förmånerna med hegemoni.

r andra länder har stora underskott i handelsbalansen måste de finansiera dessa genom att sälja av inhemska tillgångar eller skuldsätta sig – skulder som de faktiskt är skyldiga att betala. Det verkar som om det bara är amerikanerna som är så djärva att de säger ”Åt helvete med världen. Vi kommer att göra vad vi vill.

Michael Hudson som skrev detta i The Bubble and Beyond redan 2012.

Tyvärr har den dagen passerat för USA. De äger inte världen längre. Finansialiseringen har kommit tillbaka för att bita tillbaka Men det är bara allmänheten som har tandmärken. Men regeringen och 1 % behöver fortfarande pengar. En hel del av dem. Mer och mer och mer. Vilket leder till…

Proxykrig som skuldhanteringsstrategi

USA utkämpar proxykrig eftersom de är finansialiserade liksom i allt de gör – och lönsamma för sina kvarvarande, mestadels icke-produktiva industrier i MICIMATT-komplexet (se här och här, ö.a.). Man tjänar pengar (ordlek, makes the killing, att snabbt tjäna en massa pengar med lite ansträngning,ö.a.) på att andra utför dödandet (dvs. doing the killing, ö.a.).

Red: MICIMATT är en acronym för Military-Industrial-Congressional-Intelligence-Media-Academia-Think Tank complex.

De fruktar de ekonomiska såväl som de politiska och sociala konsekvenserna av ett verkligt krig mellan jämlikar som skulle kunna spräcka den illusoriska bubbla som de har skapat för det allmänna medvetandet (eller opinionen, ö.a.).

Kom ihåg att USA inte vann andra världskriget i Europa. Snarare förlorade Tyskland och resten av Europa – vilket gjorde det möjligt för USA att skapa sitt imperium och den imperiala dollarn.

USA:s ställföreträdarkrig i Ukraina, som var tänkt att drabba Ryssland, drabbar faktiskt Europa, där USA tjänar på minskad industriell konkurrens, vapenförsäljning, finansiell manipulation och försäljning av energi till orimliga priser.

Det kriget är nästan över. Och Europa är i stort sett ett blodlöst lik.

Nästa proxykrig, tack! Det skulle kunna vara Iran. MICIMATT är ganska nöjda med det äventyret nu. Miljarder dollar strömmar in för att betala för missiler, flygplan och ammunition! Förstörde Iran 20 st. F35 och några F15E? MICIMATT hoppas det.

Naturligtvis kommer Israel att förlora och gå i konkurs. Man kanske till och med får ett nytt Israel-Palestina – en demokratisk stat som ersätter apartheidstaten, med sionister som flyttar hem till USA för att ställa till problem där.

USA kommer att försöka tjäna pengar på det också medan man går vidare till nästa proxykrig i Fjärran Östern. De bryr sig inte om det.

Det kommer naturligtvis inte att bli något krig mot Kina. Alla möjliga ombud – Japan, Korea, Filippinerna – är för svaga. Men MICIMATT kan dra nytta av att vasallstaterna i regionen ökar sina försvarsutgifter.

Is the war across the sea?
Is the war behind the sky?
Have you each and all gone blind:
Is the war inside your mind?

Tlm Buckley

Video

Ja, vi har alla blivit blinda.

Lagen om minskande avkastning

Men … finansialisering innebär att endast de mycket rika tjänar på det. Vanliga människor gör det inte. Någon gång kommer allmänheten bara att säga ”nej”.

Jag hoppas det, i alla fall.

Vid någon tidpunkt träder lagen om minskande avkastning i kraft.

Bild

Naturligtvis handlar det inte om kockar. Snarare, finansiellt kapital. Ta F35-programmet som kommer att kosta det amerikanska folket cirka 1,75 biljoner dollar under sin 50-åriga livstid. Hälften av flygplansflottan kan fortfarande inte flyga. Vi är blinda för det också.

Oavsett, F35, värdelös eller inte, säljer som smör i solsken till amerikanska vassalstater för att motverka det ryska / kinesiska / iranska ”hotet”.

Synd bara att Ryssland och Kina har ändrat den dominerande politiska algoritmen, med sin vision om en multipolär värld – som FDR (president Roosevelt, ö.a.) tänkte sig för flera år sedan – och att göra mer med mindre, för mindre.

BRICS erbjuder ett alternativ för alla dem som vill ha frihet och internationell demokrati som FDR föreställde sig 1944. Och saker som är billigare och bättre.

Under tiden är USA blint och dövt. Det måste dö för att kunna återfödas. Och kanske då gå med i BRICS.

 

 

Föregående artikelHur Europas nya politiska klass började förkasta verkligheten
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here