Blir Kristersson ändå statsminister? – som jag skrev för länge sedan

I morgon är det omröstning om förslaget att riksdagen väljer Ulf Kristersson till statsminister.
Mats Knutsson på TV Rapport och alla etablerade experter tror att Kristersson röstas ned. Jag tror att det är god chans att han blir vald, utifrån följande lilla enkla resonemang.

Som jag bedömt dagen efter valet och 30/10 kommer SD att stödja Kristerssons kandidatur. 10/9 Alliansen tar över med stöd av SD.
30/10 Lösningen i regeringsfrågan? Två huvudalternativ. Kristersson får med sig KD och SD och har då 43,6 % av rösterna medan S+V+Mp har 40,7.

C och L har tidigare under dagen sagt att de kommer att rösta emot Kristersson som statsminister.
Efter beskedet från SD ökar pressen på dem att snabbt ändra sig och åtminstone lägga ned rösterna. De vet att de sannolikt kommer att straffas rejält vid extraval, om de röstar ned Ulf Kristersson. Medan SD går framåt.

C och L kan lägga ned sina röster vid omröstning i regeringsfrågan, men blir ett slags stödpartier i andra frågor, ungefär som V varit.
Men de måste motivera det vid eller innan omröstningen.

Ja, vad ska de säga?

”Vi gör detta för landets bästa, för att vi litar på att vi tillsammans med Ulf och Ebba kan hålla SD korta. Och för att det politiska arbetet måste komma igång, och ingen vill väl ha extraval.” De tappar litet i anseende och stöd – men troligen mindre än vid ett extraval.

Reportern Romel Andersjö: ”Men kunde ni inte insett det möjliga, eller troliga i detta läge?” Annie och Jan: ”Nej, det var för svårt för oss”

Som socialist och vänsterman är jag mycket kritisk till SD:s politik, inte minst till dess ekonomiska politik och dess migrationspolitik. Och oroad över en del uttalanden som kan betecknas som kulturrasistiska. Jag har kritiserat och diskuterat detta i över 10 bloggartiklar på Jinge.se.

Men SD:s politik, inklusive migrationspolitiken, ligger nära M:s, vilket Åkesson intygat på olika sätt. Han har sagt att SD kan acceptera M:s migrationspolitik om man får inflytande i regeringsbildningen. Kristersson kan säga att han inte lovat SD något, oberoende av om det stämmer eller inte.
Notera för övrigt att inget av riksdagspartierna säger att den stora migrationen till Sverige främst beror på USA:s brutala och folkrättsvidriga krig i främst Västasien (Mellanöstern).

Är extraval så farligt?

Detta är andra huvudalternativet. Alla skyr extraval. Ja, det är ett slags kvitto på misslyckande i regeringsbildandet, tar kraft och får konkurrera med julens och vinterns viktiga frågor.
Men det innebär också en möjlighet! S kan till exempel formulera en klasspolitik och dra tillbaka en del av alla de arbetare som röstade på SD. En reformistisk klasspolitik á la Corbyns framgångsrika i Storbritannien.

Och de som vill kan formulera en bättre kritik av SD.

Hur ska man bäst bekämpa SD?

Ja, man kan faktiskt ta hjälp av forskningen. I en av mina artiklar om SD lyfte jag fram detta.
Hur bäst bekämpa SD?

* Forskarna Olle Folke, Torsten Persson och Johanna Rickne skrev i DN Debatt 6/9, just före valet: ”Både SD:s politiker och dess väljare kommer i högre grad än i andra partier från gruppen som fått det sämre sedan 2006. Vår forskning visar att inkomstfördelning och arbetsmarknad är viktigare för att förstå partiets framgångar än ökad invandring”.

* ”SD:s tillväxt sammanfaller med två ekonomiska skeenden som påverkade de flesta väljares ekonomi. Regeringen Reinfeldt började 2006 genomföra den så kallade arbetslinjen, med jobbskattavdrag samt åtstramade socialförsäkringar och a-kassa.” Den ena var finanskrisen.

* Arbetslinjen gav stora väljargrupper sämre ekonomiska villkor.

* Forskningen visar att SD har haft särskilt stora framgångar där fler människor kommer från de två grupper – outsiders och osäkra insiders – som fått det relativt sämre sedan 2006.

* De som blivit lokalpolitiker för SD under partiets framgångsår kommer i mycket större utsträckning än politiker i andra partier från just dessa grupper.

* Forskningen visar alltså att inkomstfördelning och arbetsmarknad är viktiga för att förstå SD:s framgångar. Partiets politiker och väljare kommer från två grupper vars relativa ekonomiska status gick ner via finanskrisens arbetslöshet och arbetslinjens reformer.

* Men till skillnad från arbetarpolitiker vill dessa nya politiker omfördela resurser från utlandsfödda till svenskfödda snarare än från höginkomsttagare till låginkomsttagare.

DN Debatt 5/9: DN Debatt. ”Arbetslinjen och finanskris förklarar SD:s framgångar”

Alltså, vid ett extraval har S allt att vinna genom en mer traditionell reformistisk politik med skarp kritik av inte bara SD:s migrationspolitik utan av M:s och SD:s ekonomiska politik. Detta är också i linje med den kritik av S som kraftfullt presenterats av till exempel Katalys och Greider & Lindeborg. Mycket bra klassträff med Katalys. och Populistiska manifestet. Svordomar i Vänsterns kyrka – räcker inte! Och våga kritisera USA:s krigspolitik som drivit flera miljoner på flykt!