Bolsonaro-anhängare stormar Brasiliens viktigaste regeringsbyggnader i 6 januari-stil försök att avsätta Lula från makten

2
Bild: Resumen Latioamericano.

 

Ingemar har letat upp och översatt även denna artikel i Democracy Now. Stort tack. https://www.democracynow.org/2023/1/9/headlines/pro_bolsonaro_brazilians_storm_and_ransack_govt_buildings_hundreds_arrested?utm_source=Democracy+Now%21&utm_campaign=8941b03a57-Daily_Digest_COPY_01&utm_medium=email&utm_term=0_fa2346a853-8941b03a57-192207545

 

Bolsonaro-anhängare stormar Brasiliens viktigaste regeringsbyggnader i 6 januari-stil försök att avsätta Lula från makten

Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva fördömer tusentals anhängare till den högerextrema tidigare presidenten Jair Bolsonaro som stormade den brasilianska kongressen, Högsta domstolen och presidentpalatset i söndags i en stil som påminner om det amerikanska Kapitoliumupproret. Upprorsmakare krossade fönster, plundrade kontor och satte eld på en matta inne i kongressbyggnaden innan myndigheterna gjorde över 400 gripanden. Bolsonaro har aldrig formellt medgett loppet till tredje mandatperiodens president Lula är kört. Han flyde till Florida, där han ska ha träffat Donald Trump i Mar-A-Lago, medan hans anhängare har blockerat motorvägar och satt upp protestläger utanför militärbaser och i huvudstaden Brasília för att protestera mot vad de felaktigt påstår var ett riggat val. Vi får en uppdatering från den brasilianska tidningskrönikören och professorn Thiago Amparo i São Paulo och reportern Michael Fox, värd för podcasten

AMY GOODMAN, Democracy Now: Vi börjar dagens program i Brasilien, där tusentals anhängare till den tidigare högerextrema presidenten Jair Bolsonaro stormade den brasilianska kongressen, Högsta domstolen och presidentpalatset i söndags på ett sätt som påminner om upproret den 6 januari vid USA: s Kapitolium. Upprorsmakarna, många klädda i grönt och gult – färgerna på den brasilianska flaggan – krossade fönster, plundrade kontor, satte till och med eld på en matta inne i kongressbyggnaden. Myndigheterna återfick så småningom kontrollen över byggnaderna, gjorde över 400 gripanden. Allt detta kom en vecka efter installationen av president Luiz Inácio Lula da Silva från arbetarpartiet, som besegrade Bolsonaro i oktober. Bolsonaro har aldrig formellt medgett förlusten. Så sent som förra veckan, några dagar före Lulas installation, flydde han till Florida, där han ska ha träffats av Donald Trump på Mar-a-Lago.

FOTO OFICIAL PRES LULA

 

(Brasília – DF, 07/09/2022) Desfile Cívico-Militar por ocasião das Comemorações do Bicentenário da Independência do Brasil..Foto: Alan Santos/PR

 

 

 

 

 

 

 

 

Under de senaste två månaderna har Bolsonaro-anhängare blockerat motorvägar och upprättat protestläger utanför militärbaser och i huvudstaden för att protestera mot vad de felaktigt påstår var ett riggat val. Lula, som inte befann sig i huvudstaden vid tillfället, fördömde söndagens försök att störta hans regering av vad han kallade ”fanatiska fascister”.

PRESIDENT LUIZ INÁCIO LULA DA SILVA:  Jag ska återvända till Brasília nu. Jag kommer att besöka de tre platser som skadades – var säker på att detta inte kommer att upprepas – för att ta reda på vem som finansierade detta, vem som betalade för sin vistelse, och de kommer att få betala priset enligt lagen….

Precis som riktiga vandaler, som förstörde vad de hittade framför dem, tror vi att det fanns en brist på säkerhet, och det vill jag berätta för er. Alla de människor som gjorde detta kommer att hittas och straffas. De kommer att inse att demokratin garanterar rätten till frihet och yttrandefrihet, men den kräver också att människor respekterar de institutioner som skapats för att stärka demokratin. Och dessa människor, dessa vandaler, vad kan vi säga? De är fanatiska nazister, fanatiska fascister. De gjorde det som aldrig har gjorts i det här landet.

AMY GOODMAN: Brasiliens tidigare president Jair Bolsonaro svarade på söndagens kuppförsök genom att skriva på Twitter: ”Fredliga demonstrationer, inom lagen, är en del av demokratin. Men invasioner av offentliga byggnader som vi såg i dag, som de handlingar som vänstern gjorde 2013 och 2017, ligger inte inom reglerna, säger han.”

Vi får nu sällskap av två gäster. Michael Fox är frilansjournalist, tidigare redaktör för NACLA och värd för podcasten Brazil on Fire, podcasten ett gemensamt projekt för NACLA och The Real News Network. Thiago Amparo är professor i internationell rätt och mänskliga rättigheter. Han är också krönikör för Det är Folha de S. Paulo. Det är den största tidningen i Brasilien.

AMY GOODMAN: Tack så mycket till er båda för att ni är med os,. Professor Amparo, låt oss börja med dig. Vad hände i Brasília, Brasiliens huvudstad, igår?

THIAGO AMPARO, professor i internationell rätt och mänskliga rättigheter.: : Först, tack så mycket för att jag fick komma. Det som hände i går var något som – saknar motstycke i vår historia. Det som hände var en invasion av den verkställande makten, presidentpalatset, kongressens hus och även Högsta domstolens golv. Så det är – och det som hände var en massiv invasion av dessa byggnader, en fysisk förstörelse av historiska dokument, fysisk förstörelse av byggnaderna. Hela golvet i Högsta domstolen förstördes.

Och det som började dagar innan detta, under helgen, anlände flera bussar till Brasília för att ansluta sig till demonstranterna som campade utanför arméns högkvarter i Brasília. De var där i många månader. Men sedan lördagen och fredagen har åtskilliga personer anslutit sig till protesterna och anslutit sig till inkräktarna. Och då blev det väldigt plötsligt från en protest till denna massiva invasion som saknade motstycke i vår historia. Så det var vad som hände i Brasília igår.

AMY GOODMAN: Du har sagt att det här är mycket större än USA:s 6 januari-uppror, förklara.

THIAGO AMPARO: Jag skulle säga att det finns flera paralleller, naturligtvis, på grund av datumet och även retoriken. Och en faktagranskningsbyrå igår, Agência Pública i Brasilien, sa också att även hashtaggen som människor använde var inspirerad av den 6 januari i USA. Så det finns uppenbara paralleller.

Men å andra sidan är skalan mycket större, för om det var i USA skulle det vara som om människor invaderade inte bara Capitolium, kongressen utan också Vita huset och även Högsta domstolens golv och lämnade allt förstört. Så det här är vad som hände när det gäller skalan.

För det andra försökte de i USA – åtminstone retoriskt försökte de förhindra certifieringen av det amerikanska valet av Joe Biden. I Brasilien, vad som hände, i princip var Lula redan certifierad och var redan – är redan Brasiliens president.

Så, vad är målet för inkräktarna? Det är fortfarande under debatt, men förmodligen ville de först försöka att visa sin styrka, men, för det andra till och med att störta – eller åtminstone tillfälligt överta presidentens, Lulas, makt. Så det här är – när det gäller påverkan och målet som de har, och även omfattningen av vad som hände igår, skulle jag säga att det är ännu större än vad som hände den 6 januari i USA.

AMY GOODMAN: Och betydelsen av att Bolsonaro inte är där – även om de naturligtvis kallas Bolsonaristas – utan har flytt, eller man kan säga flugit ut ur, landet, några dagar före Lulas invigning? I stället för att vara där för att visa den fredliga maktöverföringen flög han till Orlando, och har tydligen sedan dess, enligt uppgift, träffat Trump. Han är känd som ”tropikernas Trump”.

THIAGO AMPARO: Mm-hmm, ja. Så det var också en del av strategin, därför att först, spred Bolsonaro under hela presidentskapet, inte bara under valcykeln, falska nyheter om valsystemet och sa att det var bedrägligt. Så det var väldigt tydligt att presidenterna, Trump och Bolsonaro till och med attackerade valsystemet, sedan dag ett. Och det var väldigt tydligt den sista dagen – under de sista dagarna av hans presidentskap att han inte tydligt sa att Lula vann valet. Efter valresultatet tystnade han. Och några dagar före invigningen och den traditionella överlämnander av mandatet, i en symbolisk handling som vi vanligtvis har den 1 januari av den nya presidenten i tjänst, gick han inte dit. Han deltog inte i detta evenemang. Han åkte tidigare, några dagar innan, till USA och stannade där.

Och en intressant sak som hände också igår är att den person som ansvarar för säkerheten i det federala distriktet där Brasília ligger är Anderson Torres. Han är tidigare justitieminister åt Bolsonaro. Och under protesten i går, invasionen i går, var han faktiskt också i USA på semester.

Så du ser att det är väldigt tydligt att Bolsonaro var mycket tydlit med att inte säga att han förlorade valet. Under många år sa han att det var valfusk – vilket det inte var – och spred falska nyheter. Och folket motiverades också mycket tydligt av hans retorik om att utmana institutionerna och attackera särskilt Högsta domstolen och Högsta domstolen som försökte kämpa mot falska nyheter under valcykeln.

AMY GOODMAN: Jag tittar på ett stycke i The Daily Beast, Michael Fox, som citerar Steve Bannon, president Trumps rådgivare, som skrev i söndags, ”Brazilian Freedom Fighters”, är vad han kallade de som stöder Bolsonaro och har belägrat kongressen, Högsta domstolen, presidentpalatset i Brasília. Kan du prata om vem som stöder dessa upprorsmakare i USA?

MICHAEL FOX, frilansjournalist: Kopplingen mellan Bolsonaro, Trump, högerextrema Trump-anhängare och, naturligtvis, Steve Bannon – jag menar, kopplingen mellan Steve Bannon och familjen Bolsonaro går djupt, går tillbaka till redan innan Bolsonaro hade vunnit, du vet, tillbaka 2018. Det var hans son, Eduardo Bolsonaro, som först kom i kontakt med Steve Bannon. Det var de förmodligen – han hjälpte sedan Bolsonaro på kampanjspåret 2018.

Sonen Eduardo Bolsonaro är chef för Steve Bannons The Movement, hans internationella högerextrema grupp, för att försöka underblåsa exakt vad som händer i Brasilien just nu i Latinamerika. Och det såg vi faktiskt efter den första valomgången och den andra valomgången. Steve Bannon kom ut bara dagen efteråt och pratade om valfusk, pratade om valmaskinerna. Han spydde samma information på en stor konferens i USA och pratade om hur Bolsonaro skulle vinna, om det inte vore för bedrägeriet. Så absolut, Steve Bannon och hans nätverk har absolut stöttat Bolsonaro och försökt underblåsa exakt det vi såg i dag. Och kopplingarna mellan 6 januari, 8 januari, det är just så symboliskt.

AMY GOODMAN: Du har också en av upploppsarrangörerna den 6 januari, Ali Alexander, som hyllar upprorsmännen i Brasilien och skriver på Donald Trumps Truth Social-plattform: ”Jag fördömer INTE oanmälda improviserade Capitol-turer av folket.” Så vad händer om människor som Steve Bannon och Alexander stöder Bolsonaro och aktivisterna som är utanför och förstör delar av presidentpalatset, huvudstaden och Högsta domstolen? Varför spelar det någon roll? Hur mycket makt har de?

MICHAEL FOX: Det spelar roll, Amy, för  Steve Bannon är en del av detta mycket större högerextrema nätverk, och dessa människor delar erfarenheter, och de delar – de delar i princip: ”Lyssna, det här är vad du behöver göra. Det är så här vi ska få det här att hända.” Och det var precis vad vi såg. Detta är en härmapas situation. Du hade 6 januari, du har 8 januari. Och de försöker exportera den här typen av agerande runt om i världen.

Jag menar, det är vad Bolsonaro är. Han är ”Tropikernas Trump” eftersom han omfamnade allt som Trump är och var, eller hur? Han drev fascistisk ideologi, drev lögner, högerextrema lögner. Och i princip allt som Trump drev på, försökte hetsa upp sitt folk på gatorna, försökte driva konspirationsteorier, Bolsonaro gjorde samma sak som USA.

Vi pratar om – parallellerna mellan USA och Brasilien löper så, så djupt, samma idé om att exportera denna typ av kulturkrig till Brasilien, vilket naturligtvis hände automatiskt inom Brasilien, men också den evangeliska rörelsen. Kopplingarna – och jag pratar mycket om det här, du vet, i min podcast, Brazil on Fire, och dessa riktigt, riktigt djupa kopplingar, och hur dessa exporteras utomlands med flit och omfamnas av Bolsonaro och ett högerextremt bildspråk.

Vad som nu är oroande här, Amy, och den stora skillnaden mellan den 6 januari och naturligtvis denna situation, den 8 januari, är militärens roll och militärens makt historiskt i Brasilien.

Naturligtvis är bilden av diktaturen – det var inte länge sedan Brasilien hade en 21-årig diktatur. Det slutade först 1985. Många av de människor som var på gatorna så sent som i går, de ser tillbaka på det som en tid av stor rikedom. De njöt av diktaturen. De är auktoritära. De vill ha diktatur, vilket är något som Bolsonaro har drivit sedan han tillträdde. Så det är verkligen viktigt att förstå den roll som dessa spelare spelar, som Trump och Steve Bannon och hans allierade spelar i USA och den stora inverkan som detta kan ha utomlands.

AMY GOODMAN: Professor Amparo, om du kan beskriva vad du ser nu kommer att hända? Ni hade Högsta domstolen som sa att alla Bolsonaro-läger måste tas ner inom 24 timmar, vilket vid tidpunkten för denna sändning bara är några timmar från nu. Hur är det med militärens roll och Lula som kallar ut militären för att hantera dessa demonstranter?

THIAGO AMPARO: Så jag tror, Amy. Den största utmaningen här är – det finns institutionella utmaningar här, eftersom arméns tjänstemän – och bara för tittarna att förstå, är att det under de senaste månaderna fanns många människor som campade utanför arméns högkvarter i flera huvudstäder i Brasilien och bad om ett militärt ingripande och militärdiktatur och sådana saker. Och så var dessa människor utanför arméns högkvarter. Medan armén motsatte sig någon form av ett kraftfullt sätt att ta bort människor från dessa läger. Lägren är militära områden som inte ska ha samlingar av civila utanför dessa områden. Så det finns en första institutionell utmaning, eftersom arméns tjänstemän motsätter sig alla former av ingripanden från polisen och myndigheterna i dessa områden. Så så sent som i går, efter högsta domstolens beslut, mitt i kaoset, beslutade de att lägren skulle tas ner, som ni nämnde. Den första reaktionen från armén i Brasília var att inte låta polisen komma in i området. Så det fanns en förhandling för att låta dem komma in i det området och göra sitt jobb, vilket var att ta bort människor utanför dessa läger. Många av de inkräktare som var i huvudstaden, som attackerade byggnaderna, de gick tillbaka till lägren, och de fick stanna i lägren. Så det fanns en institutionell spänning mellan polisen, säkerhetsstyrkorna och arméns tjänstemän. Några av dem är faktiskt anhängare till den tidigare presidenten Bolsonaro.

Så det finns en utmaning på fältet där, men också då det gäller det juridiska ansvaret. En sak som Högsta domstolen försöker göra nu är att försöka se vem som betalat. Så följ i princip pengarna när det gäller – det var många bussar, mer än hundra bussar, som anlände till det federala distriktet i Brasiliens huvudstad under helgen. Så vem betalade för bussarna? Även Högsta domstolens beslut, det finns en lista över antalet bussar, ska försöka hitta vem som finansierat detta.

Så det handlar också inte bara om att avlägsna människor från dessa militära områden för att inte tillåta att denna typ av invasion inträffar igen, av säkerhetsskäl, utan det kommer också att bli många diskussioner om vilken typ av juridiskt ansvar för människor på plats – mer än hundra personer greps igår – utan också människor som finansierade och människor som samordnade denna typ av evenemang.

Och vi såg i går några amerikanska lagstiftare som krävde att presidenten, den tidigare presidenten Bolsonaro, skulle utvisas från USA och ställas inför rätta i Brasilien. Så det var mycket diskussion, på plats, vad som kommer att hända med dessa läger, men också om det juridiska ansvaret för vilka som finansierade det och vem som samordnade denna typ av händelse.

AMY GOODMAN: We just have 30 seconds. Michael Fox, do you think the military could side against Lula?

MICHAEL FOX: Jag tror inte att militären kommer att ställa sig på Lulas sida. Det finns definitivt delar av militären som gillar Bolsonaro och som skulle vilja fortsätta att ha kontakt med Bolsonaro. Men i det här läget skulle militären förlora så mycket inflytande om man visar stöd för Bolsonaro. Det är inflytande som den har byggt upp under de senaste 40 åren, sedan diktaturens slut, och de vill helt enkelt inte gå den vägen.

AMY GOODMAN: Jag vill tacka er båda för att ni är här. Michael Fox är frilansjournalist och har podcasten Brazil on Fire, som sponsras av både NACLA och The Real News Network. Och professor Thiago Amparo, professor i internationell rätt och mänskliga rättigheter vid FGV och tidningskrönikör, talar till oss från São Paul.

Föregående artikelHur Väst-, Central- och Sydasien är sammankopplade
Nästa artikelPåståendet att kriget i Ukraina främjar amerikanska intressen motsäger påståendet att det är ”oprovocerat”
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

2 KOMMENTARER

  1. Min egen uppfattning är att detta är bara ytterligare ett USA projekt att ta, här återta, makten genom att skapa en färgrevolution. Bolsonaro är ju som bekant USAs fotlakej och proxy marionett precis som Zelensky i Kiev. Vi har sett allt förut. Amerikanska arméer av internet troll och bots driver upp spänningarna mellan grupper, man siktar på våld och uppror. CIA fotfolk sänds in. Tidigare exempel har varit Kazakstan, Myanmar, Xinjiang, Tibet, Hong Kong, Belarus, Ukraina och Maidan 2014. Det är på tiden att USA metoder med internet troll och uppvigling granskas och avslöjas.

  2. Vad jag förstått på tongångarna här har den här arbetarledaren Lula da Silva haft stora sociala planer för Brasilien.
    Jag tycker det finns skäl att undra vad det är för utsikter med de planerna under sådant hårt motstånd från oppositionen?
    Får man förmoda att den här socialistledaren Lula måste lägga största krutet för att hålla sig kvar vid makten?
    Om sedan inte folket ser några framsteg vad blir det då?

    Jag tänker på Beatles gamla låt: ”A working class hero is nothing to be”

    Jag läste också på SVT att USA vill kicka ut Bolsonaro från Florida där han befinner sig nu.
    Det är partiet Demokraternas ledamöter som begär det.
    Säkert ges medhåll härifrån.

    Jag tror faktiskt vänsterfolk här står nära det liberala partiet Demokraterna i USA.
    I varje fall är avståndet betydligt kortare till dem än till de mer konservativa Republikanerna.

    Vänsterns tal om fred blir för mig då ganska ihåligt.

    Jag tror heller inte vänstern tar parti för Ryssland i krisen med Ukraina.
    Det är inte Ryssland radikalvänstern vill ha.
    Det är istället den kommunistdiktaturen Sovjetunionen de vill ha tillbaka.
    Jag tror det är svårare därför den kartan finns inte längre.

    Det finns några rester kvar av kommunistdiktaturer.
    Men spridningsrisken tror jag är obefintlig.
    Resterna handlar om tämligen fattiga länder.
    Sedan när gick fattigdom att sälja bland folk?

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here