Chris Hedges: Imperiets självförstörelse

Bild Mr Fish. Och sedan exploderade världen – 

Denna artikel är från ScheerPost och har även publicerats på 11 februari Consortiumnews

Dessa miljardärer kommer att tjäna en förmögenhet på att ”skörda” resterna av imperiet. Men i slutändan dödar de det odjur som skapade amerikansk rikedom och makt.

 Av Chris Hedges

Miljardärerna, de kristna fascisterna, skojarna, psykopaterna, imbecillerna, narcissisterna och avvikarna som har tagit kontroll över kongressen, Vita huset och domstolarna håller på att kannibalisera statsapparaten.

Dessa självförvållade sår, som är kännetecknande för alla sentida imperier, kommer att lamslå och förstöra maktens tentakler. Och sedan, som ett korthus, kommer imperiet att kollapsa.

Förblindade av hybris och oförmögna att förstå imperiets minskande makt har mandarinerna i Trumpadministrationen dragit sig tillbaka till en fantasivärld där hårda och obehagliga fakta inte längre tränger sig på.

De spottar ur sig osammanhängande absurditeter medan de tillskansar sig konstitutionen och ersätter diplomati, multilateralism och politik med hot och lojalitetsed. Byråer och avdelningar, som skapats och finansierats genom kongressbeslut, går upp i rök.

De tar bort statliga rapporter och uppgifter om klimatförändringar och drar sig ur klimatavtalet från Paris. De drar sig ur Världshälsoorganisationen. De sanktionerar tjänstemän som arbetar vid Internationella brottmålsdomstolen – som utfärdade arresteringsorder för Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och den tidigare försvarsministern Yoav Gallant på grund av krigsförbrytelser i Gaza.

De föreslog att Kanada skulle bli den 51:a staten. De har bildat en arbetsgrupp för att ”utrota antikristna fördomar”. De uppmanar till annektering av Grönland och beslagtagande av Panamakanalen.

De föreslår byggandet av lyxresorter vid kusten i ett avfolkat Gaza under amerikansk kontroll, vilket, om det äger rum, skulle störta de arabiska regimer som stöds av USA.

Härskarna i alla sentida imperier, inklusive de romerska kejsarna Caligula och Nero eller Karl I, den siste habsburgske monarken, är lika osammanhängande som den galne hattmakaren (figur i Alice i Underlandet, se här, ö.a.), som yttrar meningslösa kommentarer, ställer obesvarbara gåtor och reciterar ordsallader av intigheter.

De, liksom Donald Trump, är en återspegling av den moraliska, intellektuella och fysiska röta som plågar ett sjukt samhälle.

Jag ägnade två år åt att forska och skriva om de skeva ideologierna hos dem som nu har tagit makten i min bok American Fascists: The Christian Right and the War on America. Läs den medan du fortfarande kan. Allvarligt talat.

Dessa kristna fascister, som definierar Trump-administrationens kärnideologi, är oförblommerade när det gäller sitt hat mot pluralistiska, sekulära demokratier. De försöker, vilket de utförligt beskriver i många ”kristna” böcker och dokument som Heritage Foundations Project 2025, att deformera den dömande och lagstiftande makten, tillsammans med media och den akademiska världen, till bihang till en ”kristnad” stat som leds av en gudomligt smord ledare.

De beundrar öppet nazistapologeter som Rousas John Rushdoony (se här, ö.a.), en anhängare av eugenik som hävdar att utbildning och social välfärd bör överlämnas till kyrkorna och att biblisk lag måste ersätta den sekulära lagboken, och nazistiska partiteoretiker som Carl Schmitt (se här, ö.a.).

De är uttalade rasister, kvinnohatare och homofober. De omfamnar bisarra konspirationsteorier från den vita ersättningsteorin till ett skuggigt monster som de kallar ”den vakna” (the woke, ö.a.). Det räcker med att säga att de inte är förankrade i ett verklighetsbaserat universum.

Kristet herravälde

Kristna fascister kommer ut ur en teokratisk sekt som kallas Dominionism. Denna sekt lär ut att amerikanska kristna har fått mandat att göra Amerika till en kristen stat och en agent för Gud. Politiska och intellektuella motståndare till denna militanta biblicism fördöms som Satans agenter.

”Under kristen dominans kommer Amerika inte längre att vara en syndig och fallen nation utan en nation där de 10 budorden utgör grunden för vårt rättssystem, kreationism och ’kristna värderingar’ utgör grunden för vårt utbildningssystem och media och regeringen förkunnar de goda nyheterna till alla och envar”, skrev jag i min bok.

”Fackföreningar, medborgarrättslagar och offentliga skolor kommer att avskaffas. Kvinnor kommer att avlägsnas från arbetskraften för att stanna hemma, och alla som inte anses tillräckligt kristna kommer att nekas medborgarskap. Bortsett från sitt proselyterande mandat kommer den federala regeringen att reduceras till att skydda äganderätten och ’hemlandets’ säkerhet.”

Jag noterade att de kristna fascisterna och deras miljardärer ”talar i termer och fraser som är bekanta och tröstande för de flesta amerikaner, men de använder inte längre ord som betyder vad de betydde i det förflutna.” De begår logocide, dödar gamla definitioner och ersätter dem med nya.

Ord – inklusive sanning, visdom, död, frihet, liv och kärlek – dekonstrueras och tilldelas diametralt motsatta betydelser. Liv och död betyder t.ex. liv i Kristus eller död för Kristus, en signal om tro eller icke-tro.

Visdom avser graden av engagemang och lydnad för läran. Frihet handlar inte om frihet, utan om den frihet som kommer av att följa Jesus Kristus och befrias från sekularismens diktat.

Kärlek förvrängs till att betyda en obestridlig lydnad till dem, som Trump, som påstår sig tala och agera för Gud.

I takt med att dödsspiralen accelererar kommer fantomfiender, inhemska och utländska, att få skulden för undergången, förföljas och utplånas. När haveriet är fullbordat, vilket innebär att medborgarna blir förlamade, att de offentliga tjänsterna bryts ned och att ett ohejdat raseri uppstår, återstår bara det trubbiga instrumentet statligt våld.

Många människor kommer att lida, särskilt när klimatkrisen med allt större intensitet utövar sin dödliga vedergällning.

Den nära kollapsen av vårt konstitutionella system av kontroller och balanser ägde rum långt före Trumps ankomst. Trumps återkomst till makten innebär dödsryckningar för Pax Americana.

Den dag är inte långt borta då kongressen, liksom den romerska senaten 27 f.Kr., kommer att ta sin sista betydande omröstning och överlämna makten till en diktator.

Demokratiska partiet, vars strategi verkar vara att inte göra någonting och hoppas att Trump imploderar, har redan accepterat det oundvikliga.

Frågan är inte om USA kommer att gå under, utan hur många miljoner oskyldiga som kommer att dras med i fallet. Med tanke på det industriella våld som det amerikanska imperiet utövar kan det bli många, särskilt om de ansvariga beslutar sig för att ta till kärnvapnen.

Nedmonteringen av U.S. Agency for International Development (U.S.A.I.D.) – som Elon Musk hävdar drivs av ”ett huggormsnäste av vänsterradikala marxister som hatar Amerika” – är ett exempel på hur dessa pyromaner inte har en aning om hur imperier fungerar.

Vem får USA:s utlandsbistånd

Bild

En haitisk kvinna i Port-au-Prince 2010 får sin ranson ris som distribueras av World Vision i samarbete med USA:s militär och FN:s World Food Program. (R.Gustafson, U.S.A.I.D., Flickr,

CC BY-SA 2.0)

Utländskt bistånd är inte välvilligt. Det är ett vapen för att upprätthålla överhöghet över Förenta nationerna och avlägsna regeringar som imperiet anser vara fientliga. De nationer i FN och andra multilaterala organisationer som röstar på det sätt som imperiet kräver, som överlämnar sin suveränitet till globala företag och den amerikanska militären, får hjälp. De som inte gör det får ingen.

När USA erbjöd sig att bygga flygplatsen i Haitis huvudstad Port-au-Prince, rapporterar den undersökande journalisten Matt Kennard, krävdes det att Haiti motsatte sig Kubas inträde i Organisationen för amerikanska stater, vilket landet gjorde.

Utlandsbistånd bygger infrastrukturprojekt så att företag kan driva globala sweatshops och utvinna resurser. Det finansierar ”demokratifrämjande” och ”rättsliga reformer” som motverkar strävandena hos politiska ledare och regeringar som försöker förbli oberoende från imperiets grepp.

U.S.A.I.D. betalade till exempel för ett ”projekt för reform av politiska partier” som utformades ”som en motvikt” till den ”radikala” Rörelsen mot socialism (Movimiento al Socialismo) och försökte förhindra att socialister som Evo Morales valdes i Bolivia.

Sedan finansierade man organisationer och initiativ, inklusive utbildningsprogram så att bolivianska ungdomar kunde lära sig amerikanska affärsmetoder, när Morales tog över presidentposten, för att försvaga hans grepp om makten.

Kennard dokumenterar i sin bok, The Racket: A Rogue Reporter vs The American Empire, hur amerikanska institutioner som National Endowment for Democracy, Världsbanken, Internationella valutafonden, Interamerikanska utvecklingsbanken, U.S.A.I.D. och Drug Enforcement Administration arbetar tillsammans med Pentagon och Central Intelligence Agency för att underkuva och förtrycka det globala syd.

Klientstater som tar emot bistånd måste bryta ner fackföreningar, införa åtstramningsåtgärder, hålla lönerna nere och upprätthålla marionettregeringar. De kraftigt finansierade biståndsprogrammen, som var utformade för att störta Morales, ledde till slut till att Bolivias president kastade ut U.S.A.I.D. ur landet.

Den lögn som sprids till allmänheten är att detta stöd gynnar både de behövande utomlands och oss här hemma. Men den ojämlikhet som dessa program underlättar utomlands är en kopia av den ojämlikhet som råder på hemmaplan. Den rikedom som utvinns från det globala syd är inte rättvist fördelad. Den hamnar i händerna på miljardärklassen, ofta gömd på utländska bankkonton för att undvika beskattning.

Finansiering av järnnäven

Försvarsminister Pete Hegseth tillsammans med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu i Pentagon den 5 februari. (DoD, Madelyn Keech, Public domain)

Amerikanska skattepengar finansierar samtidigt oproportionerligt militären, som är den järnnäve som upprätthåller exploateringssystemet. De 30 miljoner amerikaner som drabbades av massuppsägningar och avindustrialisering förlorade sina jobb till arbetare i sweatshops utomlands. Som Kennard noterar är det både hemma och utomlands en enorm ”överföring av rikedom från de fattiga till de rika globalt och inhemskt”.

”Samma människor som skapar myterna om vad vi gör utomlands har också byggt upp ett liknande ideologiskt system som legitimerar stöld på hemmaplan; stöld från de fattigaste, av de rikaste”, skriver han. ”De fattiga och arbetande människorna i Harlem har mer gemensamt med de fattiga och arbetande människorna i Haiti än med deras eliter, men detta måste döljas för att bedrägeriet ska fungera.”

Utländskt bistånd upprätthåller sweatshops eller ”särskilda ekonomiska zoner” i länder som Haiti, där arbetare sliter för globala företag för småpengar och ofta under osäkra förhållanden.

”En av aspekterna av de särskilda ekonomiska zonerna, och ett av incitamenten för företag i USA, är att de särskilda ekonomiska zonerna har ännu färre regler än den nationella staten för hur man får behandla arbetskraft, skatter och tullar”, berättade Kennard i en intervju.

”Man öppnar dessa sweatshops i de särskilda ekonomiska zonerna. Man betalar arbetarna en spottstyver. Man får ut alla resurser utan att behöva betala tull eller skatt. Staten i Mexiko eller Haiti eller var det nu är, dit där de flyttar produktionen, gynnas inte alls. Det är genom utformningen. Statens kassakistor är alltid de som aldrig fylls på. Det är företagen som tjänar på det.”

Samma amerikanska institutioner och kontrollmekanismer, skriver Kennard i sin bok, användes för att sabotera Jeremy Corbyns, en hård kritiker av det amerikanska imperiet, valkampanj för premiärministerposten i Storbritannien.

USA betalade ut nästan 72 miljarder dollar i utländskt bistånd under räkenskapsåret 2023. Det finansierade initiativ för rent vatten, HIV/Aids-behandlingar, energisäkerhet och antikorruptionsarbete. År 2024 stod USA för 42 procent av allt humanitärt bistånd som spåras av FN.

Humanitärt bistånd, som ofta beskrivs som ”mjuk makt”, är utformat för att dölja de amerikanska företagens stöld av resurser i den globala södern, den amerikanska militärens expansion, den rigida kontrollen av utländska regeringar, den förödelse som orsakas av utvinning av fossila bränslen, det systematiska utnyttjandet av arbetare i globala sweatshops och förgiftningen av barnarbetare på platser som Kongo, där de används för att bryta litium.

”Dräneringen av träsket”

Protest utanför det amerikanska finansdepartementets byggnad den 4 februari. (Geoff Livingston, Wikimedia Commons, CC BY 2.0)

Jag tvivlar på att Musk och hans armé av unga hantlangare i Department of Government Efficiency (DOGE) – som inte är en officiell avdelning inom den federala regeringen – har någon aning om hur de organisationer de förstör fungerar, varför de existerar eller vad det kommer att innebära för den amerikanska maktens undergång.

Beslagtagandet av statliga personalregister och sekretessbelagt material, försöken att avsluta statliga kontrakt värda hundratals miljoner dollar – främst de som rör mångfald, rättvisa och inkludering (DEI), erbjudanden om utköp för att ”dränera träsket” inklusive ett erbjudande om utköp till hela Central Intelligence Agencys personalstyrka – som nu tillfälligt blockeras av en domare – avskedandet av 17 eller 18 generalinspektörer och federala åklagare, stoppandet av statliga medel och bidrag, ser dem kannibalisera den leviatan de dyrkar.

De planerar att avveckla Environmental Protection Agency, Department of Education och US Postal Service, en del av imperiets interna maskineri. Ju mer dysfunktionell staten blir, desto mer skapar den en affärsmöjlighet för rovgiriga företag och riskkapitalbolag.

Dessa miljardärer kommer att tjäna en förmögenhet på att ”skörda” resterna av imperiet. Men i slutändan dödar de det odjur som skapade amerikansk rikedom och makt.

När dollarn inte längre är världens reservvaluta, något som nedmonteringen av imperiet garanterar, kommer USA inte att kunna betala sina enorma underskott genom att sälja statsobligationer. Den amerikanska ekonomin kommer att falla in i en förödande depression.

Detta kommer att utlösa ett sammanbrott i det civila samhället, skyhöga priser, särskilt för importerade produkter, stagnerande löner och höga arbetslöshetssiffror. Finansieringen av minst 750 utländska militärbaser och vår uppsvällda militär kommer att bli omöjlig att upprätthålla.

Imperiet kommer omedelbart att krympa. Det kommer att bli en skugga av sig självt. Hypernationalismen, som drivs av ett obearbetat raseri och en utbredd förtvivlan, kommer att förvandlas till en hatfylld amerikansk fascism.

”USA:s undergång som den främsta globala makten kan komma mycket snabbare än någon föreställer sig”, skriver historikern Alfred W. McCoy i sin bok In the Shadows of the American Century: The Rise and Decline of US Global Power:

När intäkterna krymper eller kollapsar, påpekar McCoy, ”blir imperier sköra”. Han skriver vidare ”Maktens ekologi är så känslig att imperier, när saker och ting börjar gå riktigt fel, regelbundet faller sönder med en ohygglig hastighet: bara ett år för Portugal, två år för Sovjetunionen, åtta år för Frankrike, elva år för ottomanerna, sjutton år för Storbritannien och, med all sannolikhet, bara tjugosju år för USA, räknat från det avgörande året 2003 [då USA invaderade Irak].”

Den uppsättning verktyg som används för global dominans – omfattande övervakning, utplåning av medborgerliga fri- och rättigheter inklusive rättssäkerhet, tortyr, militariserad polis, det massiva fängelsesystemet, militariserade drönare och satelliter – kommer att användas mot en motsträvig och rasande befolkning.

Slukandet av imperiets kadaver för att ge näring åt dessa asätares överdimensionerade girighet och egon förebådar en ny mörk tidsålder.

***

Chris Hedges är en Pulitzerprisvinnande journalist som under 15 år var utrikeskorrespondent för The New York Times, där han tjänstgjorde som tidningens byråchef för Mellanöstern och Balkan. Han har tidigare arbetat utomlands för The Dallas Morning News, The Christian Science Monitor och NPR.  Han är värd för showen ”The Chris Hedges Report”.