Colombia väljer

4
Guaidó t.v. med Colombias Ivan Duque och USA:s Mike Pence. Fattas på bilden: Margot Wallström. Bild på Svensk-Kubanska föreningens hemsida.
Denna intressanta informativa text har jag fått från Sven Andersson i Colombia, som kommentar. Vill ge ökad spridning genom att lyfta den till artikel. Samtidigt kom igår en helt annan nyhet om Colombia

RT: USA utser Colombia och Qatar till de två centrala allierade utanför Nato. En tillfällirghet att detta tillkännagavs på valdagen. Om man ser på bilden kan man förstå att en vänsterseger kan innebäar en stor ändring. Andra artiklar om Colombia på bloggen finns här.
______________________________________________________

Colombia väljer

Kanske togs första steget igår den 13/3 till ett nytt Colombia?
Omkring 38 miljoner colombianer var röstberättigade och 17 miljoner röstade.
Valet gällde dels val till kongressens två kammare och dels röstades det fram kandidater från 3 valallianser som skall ställa upp i presidentvalet i maj (ytterligare oberoende kandidater kan senare tillkomma).
Om ingen av kandidaterna får mer än 50% i presidentvalet i maj så blir det en andra omgång i juni. Blir det en andra omgång så står den mellan de två kandidater som fått mest röster i första omgången. En andra valomgång blir på så sätt ett val av det ”minst onda alternativet”.

Det finns en viss möjlighet att vänsterkandidaten Gustavo Petro vinner redan i första omgången vilket konsultationen (en där 11 miljoner röstade visade.

”Konsultationen” (en slags provval) genomfördes vid sidan av valet till kongressen och man fick göra en speciell begäran om att få denna valsedel vilket innebar att färre röstade i detta val, 11 miljoner, jämfört med valet till kongressen 17 miljoner. Valhemligheten var det alltså lite si och så med när det gäller konsultationen.
En del kan därför ha avstått från att rösta i konsultationen och begränsat sig till att lägga sin röst enbart i valet till kongressen.

Följande kandidater blev segrare i konsultationen:
1. Gustavo Petro (vänster): 4.340.473 röster
2. Sergio Fajardo(center): 705.952 röster
3. Federico Gutiérrez (center/höger): 2.083.136 röster

Nu gäller det för Gustavo Petro och hans allierade i den ”historiska vänsterpakten” som tillsammans fick nära 6 miljoner röster (av 11 miljoner) att övertyga de som röstade på de gröna och mittenkandidaterna att rösta på Gustavo Petro. Lyckas han uppnå c:a 10 miljoner i första omgången blir han president redan då. Lyckas inte det blir det en andra omgång mot högern.

Den historiska vänsterpaktens andra kandidater representerade ursprungsbefolkningen, afrocolombianerna, kristna progressiva och de gröna. Det är uppenbart att f.d gerillamedlemmen Petro har dragit både lärdomar av valen i Brasilien (Lula) och valet nyss i Chile (Boric). Det gäller med andra ord att bredda basen. Att t.ex ha med en progressiv kristen i alliansen är ett sätt att försvara sig mot angrepp från reaktionära ofta evangeliska kyrkor som har betydande makt i det djupt religiösa Colombia.

Men man röstade också i valet till kongressens bägge kammare för att välja de 107 platserna i senaten och de 172 platserna i representanthuset.

Den historiska vänsterpakten var den grupp som fick flest röster i kongressen men kommer att behöva bedriva en avancerad kohandel för att nå majoritet i omröstningarna.
Colombias pågående valprocess börjar alltmer likna valet nyligen i Chile och det är tydligt att man har kontakt med varandra alltsedan proteströrelserna sedan tre år tillbaka.

Det är en ny vänster som ser dagens ljus och som försöker lära av misstag alltsedan Castro, Allende, Ortega och Maduro. De gröna frågorna spelar en stor roll precis som jämlikhet både när det gäller etnicitet och klass. Högern skrämmer med spöken som expropiationer och diktatur. Petro kontrar med att inget kommer att expropieras däremot kommer skatt efter bärkraft att införas.
Valdagen var i stort sett lugn med undantag från enstaka attentat från väpnade grupper.
P.g.a tidigare avslöjade röstköp var stämningen något nervös, något som man kan förvänta sig bli värre inför det som folk uppfattar som det ”riktiga” valet i maj då man väljer president.

Tillägg morgonen 15 mars av författaren Sven Andersson:

En liten summering av viktiga frågor för Gustavo Petro som klargörande, fritt från minnet. Sammanfattningsvis skulle man kunna säg att Petro ligger nära en europeisk socialdemokratisk vänster.
1.Minska koncentration av ägandet av mark, öka skatten på mark och tvinga därigenom storgodsägarna att producera eller sälja marken.
2. Bevara vattenresurserna genom att bl.a stoppa fracking och nedhuggningen av regnskogen. Gratis dricksvatten till alla
3. Omvandla ekonomin från produktion av gas olja och kol till jordbruk. Satsa på vind, vatten och sol.
4. Fortsätt försvaret av fredsavtalen från 2016 och starta fredsförhandlingar med ELN-gerillan och andra väpnade grupper.
5. Gratis högskolestudier
6. Upphäv privatiseringen av sjukvården
7. Satsa på kunskap, nätverk och teknik för att skapa sysselsättning
8. En mer demokratisk och grön blandekonomi
9. Närvaron av USAs trupper i Colombia är ett brott mot konstitutionen
10. Normalisera förbindelserna med Venezuela
11. Drogmissbruk är en sjukdom och inte ett brott och bör därför avkriminaliseras
12. Stoppa den skadliga besprutningen av kokaodlingarna med Roundup.
13. Lika rättigheter för kön, sexuell orientering och etnisk grupp
14. Maktdelning, de tidigare presidenterna har kontrollerat både den lagstiftande, dömande och verkställande makten. Petro anklagar de tidigare högerpresidenterna för att vara mer lika Maduro än olika i den frågan.

Föregående artikelSkripal-historien 4 år. Stor framgång för god journalistik och saklig analys – eller för desinformation och fake?
Nästa artikelÄven människor i Donbass dödas i kriget
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

4 KOMMENTARER

  1. En liten summering av viktiga frågor för Gustavo Petro som klargörande, fritt från minnet. Sammanfattningsvis skulle man kunna säg att Petro ligger nära en europeisk socialdemokratisk vänster.
    1.Minska koncentration av ägandet av mark, öka skatten på mark och tvinga därigenom storgodsägarna att producera eller sälja marken.
    2. Bevara vattenresurserna genom att bl.a stoppa fracking och nedhuggningen av regnskogen. Gratis dricksvatten till alla
    3. Omvandla ekonomin från produktion av gas olja och kol till jordbruk. Satsa på vind, vatten och sol.
    4. Fortsätt försvaret av fredsavtalen från 2016 och starta fredsförhandlingar med ELN-gerillan och andra väpnade grupper.
    5. Gratis högskolestudier
    6. Upphäv privatiseringen av sjukvården
    7. Satsa på kunskap, nätverk och teknik för att skapa sysselsättning
    8. En mer demokratisk och grön blandekonomi
    9. Närvaron av USAs trupper i Colombia är ett brott mot konstitutionen
    10. Normalisera förbindelserna med Venezuela
    11. Drogmissbruk är en sjukdom och inte ett brott och bör därför avkriminaliseras
    12. Stoppa den skadliga besprutningen av kokaodlingarna med Roundup.
    13. Lika rättigheter för kön, sexuell orientering och etnisk grupp
    14. Maktdelning, de tidigare presidenterna har kontrollerat både den lagstiftande, dömande och verkställande makten. Petro anklagar de tidigare högerpresidenterna för att vara mer lika Maduro än olika i den frågan.

    • Tack så mycket Sven. Jag lyfter också in denna information i själva artikeln så ser nog fler den.

  2. Ytterligare ett tillägg. Att vara för att tillämpa fredsavtalet från 2016 är inte bara en fråga om att ”sluta skjuta”. Fredsavtalet är på sätt och vis ett omfattande program för att skapa rättvisa framför allt på landsbyggden där FARC-gerillan bildades för nästan 60 år sedan.
    Den sittande presidenten Ivan Duque som i stor utsträckning kom till makten med hjälp av storgodsägare (1 % av de jordägarna äger 81 % av marken)
    lovade mycket riktigt i valet 2018 att han skulle riva ”fredsavtalet i bitar”. För att lyckas måste freden saboteras.
    Den höger som Duque representerade var beroende för sitt existensberättigande att det fanns en gerilla att kämpa mot. Glädjen stod därför högt i tak inom partiet Centro Democratico (Duques parti) när en liten del av FARC-gerillan tog till vapen igen. Likaså saboterades fredsförhandlingarna med ELN-gerillan som fortfarande sitter i Havanna och väntar på fortsatta förhandlingar. Duque hade samma behov av gerillan som George Bush hade av Al Qaida. Mot denna högers intresse står 8 miljoner internflyktingar (som berövats sin jord), vanligt folk men också (menar jag) den delen av kapitalet som inte har sin bas i jordägande utan tvärtom är intresserad av fred för att kunna utveckla produktion av varor och tjänster i städerna. Naturligtvis så sammanfaller inte alltid objektiva intressen med hur man röstar. Högerns locktoner om ”hårda tag” lockar naturligtvis många som minns åren då Colombia nästan bröt samman som stat. Avskyn mot gerillan är fortfarande stark efter 30 år med knarkhandel, kidnappningar och attentat. FARC-gerillan är nu ombildat till politiskt parti som heter Comunes och fick i söndags 34 000 röster (0,2 %) vilket visar att den väpnade vägen till förändring var ett misstag från början. Enrique Robledo, Colombias populäraste senator (men impopuläraste presidentkandidat) från maoistpartiet MOIR gjorde från början analysen att det var fel att ta till vapen.

  3. Den vandrande regime change orkestern kommer således att göra turné i Colombia. Orkestern kommer att spela största hitsen ”demokrati”, ”den nye Hitler” och ”förtryck”. Lyckas regime change så blir Petro anklagad for korruption och döms till fängelse (detta enligt det brasilianska regim change turné mallen)

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here